Monthly Archives: april 2015

Om att kalla saker vid sitt rätta namn


 

2010 bidrog Socialdemokraterna till en motion i Riksdagen vari det krävdes att erkänna händelserna 1915 i Turkiet som ”folkmord”. Den dåvarande borgerliga regeringen valde att inte effektuera beslutet. Inför valet 2014 var det socialdemokratiska beskedet att man skulle respektera riksdagens beslut. Som regeringsparti är beskedet från Stefan Löfven att …

Utrikesdepartementet har startat en översyn av hur vi ska beteckna den här typen av massövergrepp.

Det är ju ett klart mer defensivt besked från regeringen. De politiska effekterna av att kalla folkmordet på armenier vid sitt rätta namn ska utredas. Det är lätt att förstå att människor idag är besvikna över regeringens inställning som den manifesteras.

Regeringen är säkert något bränd efter kritiken efter Saudiarabiens reaktion tidigare i år. Därför väljer man att navigera mer försiktigt denna gång. Samtidigt har socialdemokraterna en gång valt linje i denna fråga.

Det som skedde i Turkiet för 100 år sedan kan inte kallas för något annat än det var – ett folkmord. Omkring en miljon människor miste sina liv på kort.

Jag utgår ifrån att regeringen till slut kommer att respektera det beslut som riksdagen fattade 2010.

Länkar: SvD, Aftonbladet debattSvDSvD, Aftonbladet ledareSvDEkotSvDEkot, Dagens arenaSvDEkotvlt

Annonser

Allt fler svenska ”working poor”


Lina Stenberg, utredare och kommunikationschef för Tankesmedjan Tiden, presenterar i ett debattinlägg en ny rapport ”Working poor – om arbetande fattigdom och klass”. Rapporten visar att den relativa andelen fattiga personer har ökat i Sverige. Lina skriver att …

… Personer utanför arbetsmarknaden har fått det allra värst. Nästan hälften av dessa, 46 procent lever i fattigdom i dag jämfört med 24 procent 2005.

Men inte bara de som saknar arbete har fått det svårare ekonomiskt, även de som jobbar har blivit fattigare. Detta är anmärkningsvärt. Det är något som inte stämmer i ett välfärdsland när även de som jobbar inte klarar sig ekonomiskt.

Rapporten låter berätta att 5,5 procent av alla förvärvsarbetande lever i fattigdom – en ökning med 40 procent sedan 2006. Under perioden 1991 till 2006 syntes ingen större skillnad. Det är framför allt bland vad som kan karaktäriseras som arbetarklass som tendenserna är tydligast. Siffrorna visar att den borgerliga tesen om arbetslinjen tydligt har gynnat vissa grupper av människor. De redan fattiga har fått betala priset för att andra skulle få en annan (och bättre) utveckling.

Den borgerliga politiken byggde på tesen att vissa människor – sjuka och arbetslösa – medelst ”milt” tvång skulle stimuleras att snabbare ta sig ett arbete. Kombinerat med dessa åtgärder byggde politiken på att få en växande låglönemarknad. De som redan arbetade skulle stimuleras att arbeta mer genom att stimuleras med sänkta skatter och chansen att utnyttja andra subventionerade tjänster.

Den borgerliga politiken verkar ha misslyckats. Arbetslösheten har inte minskat, de långvarigt arbetslösa blir allt fler, många ungdomar har allt svårare att hitta ett arbete …

Den borgerliga drömmen om att skapa fler lågavlönade arbeten lever i högsta välmåga. Det pratas så vackert om att sänka trösklar och att ett lågt avlönat arbete väl är bättre än inget alls. Vi ser redan utvecklingen för denna borgerliga syn. Antalet människor som inte kan leva på ett avlönat arbete ökar. Det är en tydlig global trend. Det handlar heller inte bara om att jobben har låga löner. Det finns minsann inga garantier för heltider eller längre anställningstider. Den borgerliga regeringens kamp emot att begränsa antalet korta anställningar var ideologiskt grundat.

Borgerligheten ser gärna att det fackliga inflytandet minskar. I länder med svaga fackföreningar växer de lågavlönade och trygga arbetstillfällena fram. Där blir även de fattiga allt fler och allt mer utsatta. Det finns liten anledning för fackliga organisationer att lättvindigt köpa borgerlighetens världsbild.

Länkar: SvD, Expressen, SvD, Arbetet

Fler som skrivit: Mario Matteoni

… och så tystnar en pressröst i Eskilstuna!


Idag kom beskedet att tidningen Folket ska läggas ned och strykas från listan av ”rödmärkta” tidningar. Tidningen har sakta fått dö sotdöden som en kombination av oförmåga av arbetarrörelsen att bedriva framgångsrika tidningar och att locka tillräckligt antal läsare av tidningen.

Beslutet att omvandla tidningen från dagstidning (6 dagar/vecka) till enbart veckoutgivning har inte vänt utvecklingen. Ej heller att sälja tidningen till den liberalt märkta konkurrenten i den gemensamma staden. Men jag kan ändå knappast skylla tidningens nedgång på Eskilstuna-Kurirens ägare. De har enbart fattat ett rationellt ekonomiskt beslut. Finns inte tillräckligt antal läsare så …

Det finns säkert de som kan göra en klokare och mer insiktsfull analys kring arbetarrörelsens tydliga misslyckande att producera framgångsrika och läsvärda dags- och nyhetstidningar. Tidigare tydliga arbetarstäder som Eskilstuna, Västerås, Norrköping, Malmå etc har haft S-märkta tidningar. Det har inte räckt med att enbart vädja till ideologisk tillhörighet för att locka tillräckligt antal läsare till tidningen. Till det kommer säkert en del strategiska missräkningar och felbeslut som ytterligare dränerat ekonomin och läsarna.

Efter den 13 juni kommer arbetarstaden Eskilstuna enbart att ha en daglig nyhetstidning – den liberalt inriktade Eskilstuna-Kuriren.

Det är en sorglig dag.

Länkar: Folket, ekuriren, Resumé, SvDSVT Sörmland, DN Kultur

Om ett alliansens utvecklingsarbete


En bestående allians?

Representanter för de fyra borgerliga partierna har i ett debattinlägg meddelat att de avser att gå fram med varsina budgetmotioner under 2015. Samtidigt meddelar de att inriktningen är att gå fram med ett gemensamt valmanifest i valet 2018.

Den formella grunden för att inte producera en gemensam budgetmotion ligger i att de enskilda partierna, för att utveckla enskild och gemensam politik, behöver egen luft att andas och att slippa ett fortsatt komprimissande. Det är ju faktiskt ett argument som låter alldeles relevant. Det märktes en idétrötthet under alliansregeringens sista år. Till det kommer att Moderaterna som största parti inom alliansen i hög grad kunde påverka vilka politiska förslag som skulle släppas fram. Ett tydligt tecken på det var ju att alliansregeringens valprogram kom väldigt sent i valrörelsen.

Med minskat väljarunderlag för de tre mindre kusinerna blev ju allianströjan allt tyngre att bättre.

Att de fyra partierna kommer att (med passivt/aktivt stöd av SD) fälla regeringsförslag i parti och minut behöver man heller inte betvivla. De fyra partierna kommer att fortsätta att samarbeta i de frågor där det finns en grundläggande gemensam syn på politiken.

Så även om regeringen nu kan vara säker på att kunna genomföra sitt förslag till kommande statsbudget så innebär det ju inte att banan är rensopad för regeringspolitik. Möjligen kan det bli lättare under en period att hitta blocköverskridande överenskommelser i frågor där det finns skillnader i uppfattning mellan de borgerliga partierna.

Det gäller ju att regeringen utnyttjar den möjligheten till att skapa mer av breda politiska överenskommelser. En sådan utveckling skulle ju kunna göra det svårare för allianspartierna att redan till 2018 formulera ett gemensamt program.

Länkar: dn.se, dn.se, di.se, Ekot, SvD, SvD, dn.se, SvD, Ekot, dn.se, di.se, SvD, dn.se, Ekot, SvD, di.se, dagens arena, dn.se, Ekot

Tiggeriförbud – ett slag i luften


Tidningen Aftonbladet meddelar att enligt en undersökning anser hälften av det svenska folket att tiggeri skall förbjudas. Varför inte på samma gång förbjuda fattigdom?

Ja, visst är det ibland jobbigt att möta alla de människor som på grund av fattigdom sitter utanför butiksingångar och ber om en slant. Ja, visst är dessa människor ett oroväckande inslag i vår annars perfekta(?) värld. Och javisst vore det väl enklare att slippa möta dessa exempel på människor som i brist på andra alternativ tigger.

Tiggeri är inget nytt för Sverige. Det har alltid funnits människor som pga sina omständigheter tvingats sträcka ut sin hand och frågat efter en slant. Grunden till att människor tigger är fattigdom. Det bästa sättet att få bort tiggandet är att bereda människor försörjning genom andra metoder.

Ett tiggeriförbund handlar enbart om att gömma den sanning att det finns människor som inte ges plats i vår fina värld.

Länkar: Aftonbladet, SvD, di.se, dn.se, Aftonbladet

%d bloggare gillar detta: