Månadsarkiv: november 2012
Om subvention till privatundervisning

Privatundervisning
För några dagar sedan skrev Jonas Vlachos (docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet och Institutet för näringslivsforskning) en skarpt kritisk artikel om att införa RUT-avdrag för privatundervisning.
Han framför flera skäl av ekonomisk natur som att denna subvention blir större än annan offentligt finansierad utbildning. Han påpekar att undervisningskostnaden i både grund- och gymnasieskola ligger på drygt 45.000 kronor per elev och år (exkl. lokaler och material). Samtidigt innebär RUT-avdraget att två vuxna kan kvittera ut en subvention till privatundervisning motsvarande 100000 kronor per år.
Jonas säger vidare att det framgår av Skatteverkets remissyttrande att …
… rut-avdraget inte är tänkt att utgå till specialister som privatlärare. Anledningen är att rut bland annat syftar till att öka arbetsutbudet genom att subventionera okvalificerade tjänster som hushållen annars själv skulle kunna utföra. För att få ihop detta betraktar regeringen privatundervisning som en okvalificerad tjänst – även om den utförs av legitimerade lärare – och någon kvalitetskontroll av undervisningen sker inte.
Samtidigt som regeringen på olika sätt försöker skärpa kvalitetskontrollen i den ordinarie skolan är den alltså villig attlägga betydande offentligaresurser per elevtimme på privatundervisning, trots attdenna heltsaknar kvalitetssäkring.
I artikeln påpekar Jonas att denna skattesubvention till största delen kommer att utnyttjas av hushåll av, som han skriver, relativt välbeställda familjer. Han hänvisar till en rapport till EU-kommissionen. Den säger att i länder där privatundervisning är skattesubventionerad används den främst av högpresterande elever med en socialt privilegierad bakgrund.
Nu kommer vi att få leva med detta skatteavdrag. Alla som är med och betalar skatt får bidra till en relativt välbeställd minoritets subventionerade nyttigheter. Den borgerliga regeringen stramar åt bidrag åt de mindre bemedlade men har inga större skrupler med att strössla med med skatterabatter på motsatta sidan av inkomstskalan.
Länkar: SvD, SvD, Aftonbladet debatt, dagens arena, etc.se, SvD, dn.se, di.se, dagens arena
Andra som skrivit: Alliansfritt Sverige, Peter Johansson, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige
Utbildningsanställning och/eller jobbpakt?

Claes Stråth
Claes Stråth Lämnade över sitt förslag om utbildningsanställning till regeringen igår. Claes tillsattes att utreda och ge förslag på denna nya form av anställning för en tid sedan – långt innan begrepp som ”jobbpakt” hade invaderat det politiska språkbruket.
Att utreda ”utbildningsanställning” var väl ett sätt för den borgerliga regeringen att tillfredsställa Centerns och Folkpartiets våta drömmar om lägre ingångslöner för unga. Utbildningsanställning riktar sig nämligen till ungdomar under 23 års ålder.
Utbildningsanställning ska endast användas om någon form av utbildning ingår i anställningen. Hur utbildningen ser ut och vilka mål den har ska anges i en skriftlig utbildningsplan. Efter anställningen har den anställda rätt till ett skriftligt intyg. Anställningen ska få vara i högst 18 månader, och är bara tillåten så länge som utbildning pågår.
Frågan är vad regeringen ska göra med detta i det fall man blir överens med arbetsmarknadens parter om en jobbpakt. IF Metall tecknade för drygt två år sedan avtal om yrkesintroduktion. Avtalet var ju, bland annat, ett svar på de propåer som då fanns om att utreda en sådan anställningsform som Claes Stråth nu utrett. Därför borde det vara möjligt att arkivera utredningen och tacka Claes för ett väl(?) utfört arbete. LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson är inte överdrivet positiv till förslaget. Han säger …
Ett klåfingrigt och extremt onödigt förslag. Det finns redan massor av lärlingsanställningsformer som arbetsmarknadens parter har reglerat tillsammans. Risken är stor att den nya anställningsformen tränger undan väl fungerande kombinationer av utbildning och arbete, och att unga kommer att utnyttjas. Särskilt om arbetsgivarna får in pengar genom att välja utbildningsanställning.
Vi får väl se om utredningen går till pappersåtervinningen eller om det blir till en proposition så småningom.
Länkar: Arbetet, di.se, SVT, Fastighetsfolket, Lärarnas Nyheter, Kollega, Ekot, Tidningen Vision, Publikt
Andra som skrivit: Markus Mattila
Skolans degenerering – en hotande nationell katastrof
Det amerikanska utbildningsföretaget Pearson konstaterar i en undersökning att den svenska skolan hamnar på plats 21 av 40 undersökta utbildningsländer. Sveriges östra granne Finland hamnar på första plats. Det är tydligt att utbildningsminister Jan Björklund inte får särskilt många goda nyheter om svensk skola.
Martin Klepke säger i en analys att …
- Skolverkets senaste rapport om skolans utveckling visar på en närmast katastrofal utveckling:
- Resultaten i grundskolan har sjunkit sex år i rad, det vill säga hela den tid vi haft borgerligt styre med Jan Björklund (FP) som utbildningsminister.
- Andelen elever som går ut grundskolan utan fullgjorda studier ökar. Hela 12,5 procent av eleverna saknar behörighet att fortsatta på gymnasiet.
Väger vi in andra studier om skolans utveckling framträder en än värre bild:
- Kvaliteten i den svenska skolan sjunker enligt internationella mätningar i alla ämnen och på alla utbildningsnivåer.
- De elever som redan presterade sämst har under dessa sex år fått den sämsta utvecklingen.
- Skillnaderna i resultaten ökar, både mellan skolor och mellan elever.
Jag vet inte om utbildningsministern är beredd att ta ansvar för de (bristande?) resultat som den svenska skolan uppvisar. Han har ju tidigare hävdat att han är beredd att ta ansvar för sina reformer först efter ett antal år efter de införts. Han menar ju att det tar ett tag innan reformerna gör genomslag i verksamheten.
Men han kan knappast komma undan med att hans reformer har bidragit till ökade utbildningsklyftor. Med öppna ögon väljer han att prioritera ”elitutbildningar” och att införa kortare gymnasieutbildningar för ”skoltrötta” elever. Det finns inga som helst ambitioner att stödja de elever som behöver mest stöd. Det är en sorglig utveckling som den svenska skolan är inne i.
Det verkar som om svenska skolpolitiker behöver resa litet oftare till Finland för att skaffa sig inspiration för en bättre skola!
Länkar: dn.se, Arbetet, dn.se, SVT, SVT, SVT, dn.se, dn.se, SVT, dn.se, Byggnadsarbetaren, Handelsnytt, Lärarnas Nyheter, TCO-tidningen, Lärarnas Nyheter, Lärarnas Nyheter
Andra som skrivit: Martin Moberg, Martin Moberg, Roger Jönsson
Kampen om PPM-systemet
I en intervju som Svenska Dagbladet gjort med Tomas Eneroth (S) – talesperson i pensionsfrågan – meddelar han att Socialdemokraterna vill diskutera hur mycket pengar som borde avsättas till premiepensionsdelen i det offentliga pensionssystemet. Tomas säger att …
Det finns två viktiga skäl. Det ena är premiepensionen i sig och den variation i utfall för olika pensionssparare som den leder till. Den andra är att en minskad nivå i premiepensionen innebär en möjlighet att stärka inkomstpensionen under en period då vi står inför påfrestningar på grund av stora demografiska förändringar.
Det han säger är att, beroende på hur man valt (eller inte valt), får de blivande pensionärerna olika mycket i pensionsutfall. För de flesta handlar det inte om medvetna val – snarare om slump och tur. Dessutom är det väldigt få människor som gör aktiva val när det gäller premiepensionsdelen. För det andra vill (S) minska den del som går till premiepensionen för att kunna avsätta mer pengar till den stora delen av pensionssystemet. Detta borde innebära att man värdesäkrar pensionerna bättre och minimerar risken för att minska värdet på densamma.
Jag tycker att Tomas (och Socialdemokraterna) är på rätt väg i denna fråga. PPM-konstruktionen var ju en kompromiss som (S) ingick med de borgerliga partierna för att säkra ett nytt pensionssystem. Nu har systemet prövats och funnits ointressant för de flesta medborgarna. Då borde det vara möjligt att sluta en ny överenskommelse innebärande att mer medel slussas från PPM till övriga delen av pensionssystemet. Tomas säger vidare att …
Det var en viktig poäng att man själv skulle kunna välja fonder men nu har vi erfarenhet av att de flesta inte är så intresserade av att göra den här typen av val. Det är också så att sedan PPM startade har vi fått en tjänstepension som omfattar allt fler på arbetsmarknaden och där kan en stor del av valfriheten tillgodoses.
Men den politiska världen är inte alltid så enkel. En rimlig kompromiss kan ju vara att tillgodose de borgerliga partiernas önskan att höja åldern för att kunna kvarstå i arbete från 67 till 69 år. Till det kommer sedan den svårare diskussionen att säkerställa ett arbetsliv som tillåter fler människor att faktiskt kunna arbeta längre.
Länkar: SvD, Arbetet, di.se, dn.se
Andra som skrivit: Johan Westerholm
Industribloggare: Carola Andersson
Om restaurangbranschens ökade lönesumma
Visita – bransch- och arbetsgivarorganisationen för hotell- och restaurangnäringen utropar, med viss, stolthet att lönesumman har ökat inom branschen. Under det tredje kvartalet i år var lönesumman 8,4 % högre än motsvarande period 2011. Björn Arnek, branschekonom på Visita, säger att …
Sysselsättningen har ökat starkt under 2012, särskilt med tanke på den dåliga konjunkturen. Förutom lönesumman för branschen ser vi uppgången i det särskilda restaurangindex som SCB räknar fram månadsvis. Volymtillväxten är extremt stark.
Visita hävdar, förstås, att denna till synes goda utveckling helt och hållet är att hänföra till den sänkta restaurangmomsen. Det är ju möjligt att de har rätt. Fortfarande väljer jag dock att avvakta den utvärdering som Konjunkturinstitutet ska göra av denna reform. Men skulle Visitas uppgifter visa sig stämma så handlar det om väldigt dyra arbetstillfällen för skattebetalarna. Den sänkta restaurangmomsen kostar statskassan 5,6 miljarder kronor (om jag minns rätt). Det innebär att 6.000 nya arbetstillfällen (som enligt Visita den höjda lönesumman motsvarar) kostat över 900.000 kronor per person.
Huruvida denna kostnad är rimlig eller ej får var och en bedöma. Jag tycker dock att det är en himla massa pengar som kunde ha använts på ett annat sätt.
Länkar: Arbetet, dn.se, Hotellrevyn