Bloggarkiv

Så kan Björklund brösta upp sig


Ler ansträngt

Under gårdagen meddelades att regeringen gjort upp med de borgerliga partierna om att pröva betyg från och med fjärde klass. Enligt denna överenskommelse ska etthundra skolor frivilligt kunna testa betyg från fyran. Testperioden inleds 2017 och kan pågå fram till 2020, varpå då det hela ska utvärderas.

Regeringen har ju motsatt sig det borgerliga förslaget att införa betyg från och med fjärde klass. Den har funnit stöd från forskarvärlden som kunnat konstatera att inte mycket stödjer det goda med betyg från så tidig ålder.

De borgerliga partierna (Folkpartiet) har viftat bort sådana synpunkter såsom tämligen oväsentliga. Den egna tron har fått gå framför forskar- och skolvärldens ståndpunkter. Regeringen har stått inför risken av att bli nedröstad i kammaren i denna fråga. Här finns väl bakgrunden till att regeringen har valt att ingå den överenskommelse som presenterats. Man har i vissa delar tillgodosett Folkpartiets ståndpunkter samtidigt som man försökt vattna ut detsamma så mycket som möjligt.

Men det är klart att Jan Björklund framstår som något av en vinnare. Han har fått chansen att få prova sin ståndpunkt. Regeringen hoppas väl på att det frivilliga i genomförandet ska bli svagt samt på att kommande riksdagsmajoriteter och utvärdering ska finna det meningslöst att genomföra en sådan reform.

Jag kan inte påstå att jag är odelat positiv till överenskommelsen som den slutits. Jag hade helst sett att betyg inte alls hade behövt införas på det sätt som majoren önskat. Det förhåller sig möjligen på så sätt att denna överenskommelse kan bidra till att lösa upp alliansbildningen. Vore det så finns det ju något positivt i detta.

Men det vete tusan hur det blir med det hela.

Länkar: SvD, dagens arena, Ekot, SvD, dagens arena, di.se, Ekot, dagens arena, Ekot, SvD, SVT, Aftonbladet ledare, Ekot, SVT, SvD, SvD, SVT

Fler som skrivit: Monica Green, Skiftet, Nina Andersson  Brynja, Nina Andersson Brynja

Lågpresterande elever som får betyg presterar sämre


I en forskningsgenomgång som Skolforskningsinstitutet tagit fram, och som en av rikets större morgontidningar läst, konstateras, bland annat, att …

Lågpresterande elever som får betyg presterar sämre. Men även studenter på universitetsnivå påverkas positivt av färre betyg som kommer senare under utbildningen, än många betyg som kommer tidigare.

Det som kallas för formativ bedömning, tydlig återkoppling och information om vad som kan förbättras i skolarbetet, påverkar däremot prestationen tydligt positivt. Vidare konstateras att negativ återkoppling påverkar skolresultatet negativt.

Forskarna menar vidare att det är svårt att jämföra olika länders kultur, traditioner och olika sätt att organisera skolsystemet. Det gör att betyg, eller liknande system, kan fungera olika bra eller dåligt i olika länder.

Genom de slutsatser de kommit fram till i forskningssammanställningen varnar de pollitikerna för att det är oklokt att gå för snabbt fram. Christian Lundahl säger att …

… i nuläget gå ner i åldrarna med betyg, när det finns så tydliga varningssignaler i forskningen – framför allt med hänsyn till dem som har det svårast i skolan, tycker vi inte är att följa idén att skolan ska vila på vetenskaplig grund.

Tidigare utbildningsministern Jan Björklund låter sig dock inte imponeras. Han har väl heller aldrig låtit sig hindras av obekväma sanningar eller utsagor från forskning.Trots allt mer uppenbara brister och försämrade resultat i den svenska skolan så vet han minsann hur det ska vara och bli.

Det är intressant att en sådan person fortfarande får breda ut sig som han gör i svensk skolpolitik.

Länkar: SvD, SvD, dn.se, SVT, SVT, di.se, Ekot, politism, dagens arena, dagens arena, SVT, Ekot, SvD, SVT, Ekot

Fler som skrivit: Skiftet, Nina Andersson Brynja

Betygsfrågan tillmäts en alldeles för stor vikt


De borgerliga partierna har med stöd av SD genomdrivit i riksdagen att betyg skall införas från och med fjärde klass. Den sittande regeringen har knappast omfattat detta beslut med särskilt stor entusiasm. Regeringen menar att det inte finns något vetenskapligt stöd för att införa betyg från så tidig ålder.

Den politiska debatten har eldats på av den diskussion som skett på rikets viktigaste debattsida. Det började med att företrädare för Kungliga Vetenskapsakademiens arbetsgrupp Framtidens skola hävdade att det inte finns vetenskapligt stöd för att betyg från fjärde klass skulle bidra till att förbättra den svenska skolan. Gruppen kommenterade en promemoria som professor Martin Ingvar skrivit för den tidigare borgerliga regeringen.

Det som debatten visar verkar vara att frågan om betyg synes ha fått allt för stort utrymme i den politiska debatten. Det finns andra och viktigare frågor att diskutera när det gäller att utveckla den svenska skolpolitiken. Martin skriver i en kommentar att …

Betygsfrågan tillmäts generellt en alldeles för stor vikt. Skolan måste reformeras på många fler områden för att vi ska få de goda kunskapsresultat som samhället önskar och en skola som inte bidrar till social ojämlikhet.

Denna osäkerhet huruvida betyg är något gott eller mindre gott i ambitionen av att få en bättre svensk skola ger ju utrymme för debattörer att fånga upp de argument som passar. Egentligen borde det ju vara ganska enkelt för politikerna att kunna nedprioritera frågan om betyg från fjärde klass. Det viktiga handlar om hur man fångar upp de elever som hamnar efter i skolarbetet. I debatten verkar de vara överens om att …

… så kallad formativ bedömning, där läraren använder bedömningsinformation för att anpassa undervisningen för att möta elevernas behov. Forskningen har visat att formativ bedömning har mycket god effekt på elevernas lärande till skillnad från betyg.

Jag skulle önska att en blocköverskridande överenskommelse skulle kunna ske om utbildningspolitiken. Men det är uppenbart att frågan om betyg har blivit en tydlig stötesten för att komma framåt. Det verkar tydligt att de borgerliga partierna inte kommer att vika sig i frågan om betyg. Vad jag förstår innebär deras förslag att en utvärdering först skall genomföras om betyg från sjätte klass. Måhända att det här finns en öppning för kompromiss?

Är det möjligt för regeringen att bjuda till litet i denna fråga för att komma fram i andra?

Länkar: dn.sedn.sedn.sedn.se, SVT, SVT, SvD, di.se, SvD, SvD, SvD

Fler som skrivit: Ulf Bjereld

Barn i fel skola riskerar sina livchanser


För några dagar sedan rapporterade SVT om en undersökning från Skolverket. Den visar att andelen elever som inte fått godkänt i nionde klass har slagit nya rekord. 13,1 % av eleverna i nionde klass klarade inte sin behörighet till gymnasieskolan. Resultatet gäller de elever som lämnade grundskolan i våras.

Det som är särskilt alarmerande med resultaten är att skillnaderna är väldigt stora mellan olika skolor. Som det skrivs i artikeln

Barn till högutbildade föräldrar har alltid klarat sig bättre i skolan. Samma mönster finns i de flesta skolsystem i hela världen. Men skillnaderna i Sverige ökar, trots att kraven på likvärdighet anses så viktig i skollagen.

Bland barn till akademiker är det bara 5 procent som inte klarar gymnasiebehörighet. Har föräldrarna bara gymnasieutbildning ökar andelen barn till 15 procent, och bland barn till lågutbildade, är det hela 42 procent som inte får godkänt slutbetyg när de slutar nionde klass. Den siffran har enligt statistiken ökat med 25 procent sen 2005.

Det som ändå är positivt med denna undersökning är att den etniska bakgrunden har mindre betydelse än klassbakgrunden.

Skolverkets undersökning verkar bekräfta tidigare undersökningar. Den klassmässiga bakgrunden får allt ökad betydelse för hur olika elever ska lyckas. Barn som kommer från hem där föräldrarna har akademikerbakgrund är de som klarar sig allra bäst.

Resultaten från Skolverket kan inte anses som något annat än ett rejält misslyckande. Det är fruktansvärt att så många barn som kommer från lågutbildade familjer får så låga resultat efter de nio första åren i skolan. Det är samma ungdomar som kommer att ha svårast att få arbete till goda villkor.

Den borgerliga regeringen väljer att se detta misslyckande som att vissa elever väljer bort högre betyg och saknar vissa talanger. De säger att de minsann inte vill ”tvinga” dessa elever att genomgå fullständig gymnasieutbildning. De skapar en skola som effektivt kommer att minska möjligheten till ”klassresor”.

En sådan inställning kan aldrig vara ett ideal för socialdemokraterna. Det är klart att skolan är betydelsefull för hur människor förmår skapa sitt framtida liv. Då kan vi inte ha en skola som ger upp i förtid när det gäller några barn och ungdomar. Det gäller att förutsätta att alla elever vill lärande och att ge alla de förutsättningar som de behöver. Det var därför som socialdemokratin en gång i tiden drev igenom enhetsskolan.

Utmaningen idag handlar om hur vi åter kan skapa likvärdiga möjligheter för alla elever i en skolvärld där elever/familjer väljer vilken skola de önskar gå i och där vinst, snarare än elevers kunskapsutveckling, har blivit drivkraften för många utbildningsföretag.

Den ansvarige ministern vägrar trots åtta års regeringsinnehav ta något som helst ansvar för denna utveckling. Det är både skamligt som ett hån mot skolvärlden att Jan Björklund så enkelt tillåts undandra sig ansvar för den utveckling som vi ser i dagens svenska skola.

Ska man skratta eller gråta över Folkpartiets valfilm?

Länkar: SVT, dn.se, SvD, SVT, di.se, Aftonbladet, SvD, SVT, Aftonbladet kultur

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Martin Moberg, Martin Moberg, Roger Jönsson

Det behövs inte mer betyg!


Regeringens utspel om att införa betyg redan i fjärde klass verkar inte ha mottagits med något större klang eller jubel. Forskarnas, lärarnas fackliga organisationer och allianspolitikernas entusiasm för Björklunds förslag synes högst avmätt.

Reaktionerna stödjer väl tesen att förslaget endast är till för att vara blockskiljande gentemot de röd-gröna partiernas utbildningspolitiska förslag. Det handlar mer om valtaktik än om stark övertygelse (undantagsvis Björklund själv).

Jan Björklund fortsätter att bedriva en auktoritärt anstruken utbildningspolitik. Det är måhända en metod som ett tag lönat sig väl för honom själv och Folkpartiet. Hans enda förklaring för skolans problem är mantrat ”socialdemokratisk flumskola”. Ingenting är att hänföra till hans egen (eller frånvaro av) politik. Sedan – kanske snart – ska förbättringarna komma!

Martin Lindblom beskriver väl vad Hr. Björklund står för. Martin skriver att …

… Skolans resultat avgörs av att lärarna har goda arbetsvillkor och professionellt ansvar för hur undervisningen läggs upp. Men dagens signaler från skolministern är de motsatta: han står för mer övervakning, mer kontroller, fler nationella prov och mer administrativa uppgifter. Hans perspektiv är den misstrogne makthavarens. Varje skolproblem ska lösas genom att statens kontrollapparat byggs ut. Att mäta att skolan når målen är förvisso viktigt, men det går att göra utan denna kränkande övervakning av de yrkesverksamma.

I september får vi möjligheten att befria utbildningsministern från sitt tunga ansvarsområde. Det vore verkligen inte en dag försent!

Länkar: dn.se, dn.se, Aftonbladet ledare, dagens arena, dagens arena, bblat.se, Aftonbladet ledare

Betygen glider allt längre från verkligheten


Jag har noterat att en kort liten nyhet från TT har farit runt i tidningsvärlden. Den konstaterar kort att den nyligen presenterade Pisa-rapporten visar att de svenska skolresultaten har försämrats relativt vår omvärld. Samtidigt med denna negativa utveckling så stiger slutbetygen för eleverna.

Det är ju, som det konsteras, något motstridigt. I notisen sägs att en orsak till detta är att lärarna pressas av föräldrar och arbetsgivare (skolan antar jag det menas) att höja betygen mer än vad resultaten motiverar.

Det är ju inte första gången som det rapporteras om detta. Svenska Dagbladet skrev i somras om hur friskolor är frikostigast med att sätta goda betyg. Man hade granskat hur betygen stod sig i förhållande till resultaten i de nationella proven. DN hade en motsvarande granskning i februari 2013.

Det finns alltså en hel mängd konstateranden att det finns ett problem i hur betyg sätts. I konkurrensen om eleverna och den skolpeng de har med sig finns en frestelse att sätta betygen högre än vad de borde vara. Kortsiktig ekonomisk vinning riskerar att fortsätta urholka det svenska kunskapssamhället.

Länkar: SvD, SVT

Fler som skrivit: Badlands Hyena

Var är betygen?


Dagens Arena har i en enkät till de svenska kommunerna undersökt hur friskolorna fullgör sin lagstiftade skyldighet att överlämna slutbetyg för arkivering i den kommun där de är aktiva. Resultatet verkar synnerligen beklämmande. När det gäller 2012 års slutbetyg har endast fyra av tio skolor lämnat in slutbetygen till aktuell kommun.

När det gäller 2013 års betyg har endast 17 procent av friskolorna lämnat in slutbetygen. Men de har på sig fram till december månad att fullgöra sin skyldighet.

Det är verkligen häpnadsväckande låga siffror som kommit fram i denna enkät. Som sägs i artikeln så är syftet med lagen att betyg från friskolor ska omfattas av samma grundlagsskydd kring offentlighet och arkivering som gäller handlingar som upprättas inom kommunala verksamheter.

Men eftersom friskolorna har som syfte att generera vinst till sina ägare är väl sådant som lagen kräver inte alltid prioriterat. Varje möjlighet att spara på utgifter och ”onödiga” arbetsuppgifter är ju en naturlig del i en affärsdrivande verksamhet. Därför borde man väl inte vara förvånad.

Länkar: dagens arena, Ekotdagens arenadagens arenadagens arenadagens arenadagens arena

De fristående skolorna är generösast med betygen


Svenska Dagbladet rapporterar att de ”fristående” friskolorna är mest generösa med att ge betyg och att rätta de nationella proven för sina elever. Jonas Vlachos, skolforskare och nationalekonom vid Stockholms universitet, säger att …

Det är de fristående skolorna som är generösast med betygen, sett till just relationen mellan betyg och resultat på de nationella proven. Inom samtliga 15 ämnesprov som Skolverket listar, ger de fristående gymnasieskolorna en högre andel överbetyg (jämfört med resultaten på just nationella prov) än de kommunala.

Dessutom visar den omrättning som gjorts av nationella prov att de fristående skolorna rättar mer generöst.

Jonas funderar vidare över varför friskolorna verkar vara mer generösa i sina bedömningar. Han säger att …

Det finns ju starka incitament för alla typer av skolor att generera vad som på pappret är goda kunskapsresultat. Och den enklaste och billigaste vägen att göra det är att rätta proven generöst och att sätta höga betyg. Det är en enorm spridning mellan skolor hur man sätter betyg i förhållande till nationella prov.

Jonas är ju inte den förste som menar att skolorna, i sin konkurrens efter elever, verkar för en högre betygssättning för sina elever än vad deras resultat kanske förtjänar. Det är väl heller inget att förvånas över. Det är klart att skolor som kan visa på goda betygsresultat lockar fler elever och familjer.

Problemet är ju bara det att en sådan kortsiktig metod kan skada eleven på lång sikt. Vill vi höja kunskapsnivån bland alla elever gäller det ju att värdera kunskapsnivån på ett korrekt sätt.

Den svenska skolan står verkligen inför ett vägval – att kortsiktigt premiera skolföretag eller att ge all elever en god utbildning.

Länkar: SvD, vlt.se

Om huru friskolor konkurrerar med generös betygssättning


Skolor kan konkurrera med andra medel än en bra utbildning, exempelvis genom generös betygsättning.

Dagens Nyheter har granskat hur svenska skolor sätter betyg på eleverna jämfört med deras resultat i nationella prov. Det framkommer tydligt att friskolor, som ett genomsnitt, är betydligt generösare med sin betygssättning än de kommunala skolorna. Artikelns resultat sammanfattas tydligt i ingressen …

Många friskolegymnasier ger sina elever högre kursbetyg än de fått i resultat på nationella prov. I mattekurserna på de teoretiska linjerna är det inte ovanligt att varannan elev höjs jämfört med kursprovet. På de kommunala skolorna är det färre elever som får överbetyg.

Det har tidigare rapporterats om att det finns en tendens om att friskolor konkurrerar om elever genom att kunna presentera goda betygsresultat. Med tanke på att varje elev har med sig en summa pengar kan tillräckligt många elever innebära skillnaden mellan att skolföretaget gör vinst eller förlust. Det är ju som Kjell Rautio säger i ett inlägg …

I dag är det exempelvis bara Sverige och Chile som tillåter en oreglerad privat vinstdrift i skolsektorn. Varför betraktas det då som en sensationell nyhet när DN i dag berättar om att vårt skolpengssystem leder till så kallad betygsinflation? Att friskolor, men även kommunala skolor, konkurrerar med överbetyg borde knappast komma som en överraskning. Allt annat hade ju varit ologiskt.

Alla vill vi att den svenska skolan ska visa goda resultat innebärande att eleverna lämnar den med tillräckliga kunskaper för att lyckas med sina livsmål. Men det ska ske genom att eleverna får de kunskaper de behöver och betygssätts på ett kvalitetssäkert vis. Det får inte ske att elever betygssätts på ett sådant sätt som inte motsvarar deras faktiska kunskaper. Det vore att göra eleverna och deras familjer orätt. Någonstans på vägen kommer ju verkligheten ikapp dem.

Eftersom vi nu lever med det friskolesystem vi har idag måste politiken finna system för att kvalitetssäkra sättet att ge betyg till eleverna. Sätter man inte stopp finns ju en risk att betygsinflationen eskalerar utom kontroll.

Länkar: dn.se, SvD, dagens arena, dagens arena, dn.se, Lärarnas Nyheter, dn.se, dagens arena, dagens arena

Andra som skrivit: Ola Möller, Kaj Raving

Skillnaden mellan tjejernas och killarnas slutbetyg ökar


Skolverket publicerade för några dagar sedan niondeklassarnas betygsresultat från i våras. Statistiken är nedbruten på kommun- och skolnivå. Statistiken visar att tjejerna drar ifrån killarna i betygsnivå. Det är, enligt Skolverkets generaldirektör Anna Ekström, en tydlig internationell trend att killarna tappar gentemot tjejerna i betygshänseende. Hon säger vidare att …

Men det är oroväckande att det går och fel håll. Den som kan svara enkelt på varför skulle få Nobelpriset i pedagogik, om ett sådant pris fanns.

Vad vi vet från tidigare studier är att pojkar och flickor möts av olika förväntningar.Skolverket konstaterar att betygen förbättras för alla elevgrupper utom för pojkar med utländsk bakgrund och pojkar med lågutbildade föräldrar. För dem har i stället betygen sjunkit. Andelen behöriga till de nationella programmen på gymnasieskolan var 87,5 procent, vilket är en minskning från 87,7 procent föregående år. Andelen obehöriga i årets kull var alltså 12,5 procent.

Det är en högst oroväckande trend vi ser. Det är självklart väldigt bra att tjejer och unga kvinnor klarar sig bra i skolan. Men det är inte särskilt tillfredsställande att se att just killar från hem utan studiebakgrund inte lyckas i skolan. Det måste innebära att det finns inbyggda problem i hur skolans verksamhet bedrivs idag.

Ibrahim Baylan (S), vice ordförande i Utbildningsutskottet, är kritisk till denna utveckling. Han säger att …

Det här är 6:e året på rad som vi ser den här utvecklingen, och vi vet ju att det i slutändan kan innebära att dessa elever hamnar i arbetslöshet och behov av socialbidrag.

Om än jag förstår att man knappast kan vända denna utveckling genom några magiska tricks så undrar jag ändå när Hr. utbildningsministern ska börja ta ansvar för den svenska skolan. Nu har det väl ändå gått så pass länge att han inte längre kan skylla på förment socialdemokratisk ”flumskola”?

Länkar: SvD, dn.se, dn.se, dn.se, SVT, Östnytt, bblat.se, dn.se, SvD, Arbetet, SvD

Fler som skrivit: Martin Moberg

%d bloggare gillar detta: