Bloggarkiv

H&M höjer lönerna


H&M har meddelat att man kommer att införa principen om levnadslön i de fabriker som man anlitar för att producera företagets kläder. Man kommer att inleda med att införa ett nytt lönesystem i två av ”sina” fabriker. Målet är att 2018 samtliga produktionsanläggningar ska utge en lön som motsvarar minsta levnadsnivå i respektive land.

H&M har vidare satt som mål att arbetarna ska vara fackligt organiserade. De fackliga organisationerna ska vara den part som man diskuterar vilken nivå levnadslönen ligger på.

Företaget säger att denna strategi inte kommer att innebära högre priser på kläderna när de kommer till butikerna. De anser snarare att strategin kan innebära bättre effektivitet och produktivitet.

Jag kanske borde besöka H&M:s butiker litet oftare!? Detta initiativ ska man förstås stödja. Jag ser gärna att fler klädkedjor tar efter detta.

Länkar: Arbetet, SvD, dn.se, di.se, di.se, Handelsnytt

Fler som skrivit: Elisabeth Åberg, Elisabeth Åberg

H&M skriver under avtal om ökad säkerhet


Ingen arbetare behöva vara
rädd för bränder, husras eller andra olyckor.

The New
York Times rapporterar att H&M valt att skriva avtal
med IndustriALL Global Union
och UNI Global Union. Avtalet syftar till
att öka säkerheten på de fabriker som man anlitar i Bangladesh.
Överenskommelsen är juridiskt bindande för undertecknarna, de två
globala fackliga organisationerna samt de olika fackliga
organisationerna i Bangladesh. Avtalet innebär att …

… The agreement includes all of the
components essential to be effective: independent safety
inspections with public reports, mandatory repairs and renovations
and a vital role for workers and their unions. The heart of the
agreement is the commitment to provide for companies to pay for the
renovations and repairs necessary to make factory building in
Bangladesh safe, through pricing or other means.

H&M är inte den enda beställaren som skrivit på detta
avtal. Men som den största uppköparen i Bangladesh sätter man press
på andra globala klädkedjor. Det är alldeles utmärkt att man valt
att ta steget. Ibland måste man gå före för att därmed visa den
goda vilja man annars väljer att skriva i policydokument. Nu går
man verkligen från vackra ord till handling. Men som Jyrki Raina,
generalsekreterare för IndustriALL, säger …

H&M, Inditex, C&A, Primark and
Tesco are showing the way to the other global clothing brands. In
signing this Accord they are committing to working with unions to
address the root causes that have created the horrendous working
conditions for textile workers in Bangladesh. With this Accord we
will make sure that the price paid by workers at Rana Plaza in the
biggest single act of industrial homicide will not be
forgotten.

Facklig kamp bedrivs även på global
nivå. Det är sorgligt att det krävdes en tragedi för att förmå de
västerländska klädkedjorna att komma till förhandlingsbordet. Men
nu har de gått därifrån efter att ha undertecknat ett avtal som
förhoppningsvis minimerar risken för att fler människor ska riskera
sina liv i kampen för ett värdigt liv. Nu är det upp till oss
konsumenter att fortsätta driva på för att de kläder vi köper inte
tillverkas under villkor vi själva inte skulle acceptera. Länkar:
SvD Brännpunkt, nytimes.com, dn.se, SVT, di.se, SvD, Ekot, Arbetet

Det blir högre löner!


1.126 personers dödsplats.

Textilministern i Bangladesh, Abdul Latif Siddique, har tillkännagett bildandet av en kommission vars uppgift blir att höja minimilönen. I denna kommission ska ingå representanter för såväl arbetsgivare som fackliga organisationer.

Vidare ska regeringen undersöka textilfabrikerna på jakt efter byggfusk av den art som orsakade den hemska katastrofen nyligen.

Regeringen i Bangladesh är försiktig med att allt för hårt driva kravet om att höja den lagstadgade lönen i rädsla av låglönekonkurrens från andra länder. Men det är klart att katastrofer i form av bränder och osäkra byggnader gör de internationella klädkedjorna känsliga för kritik från kunderna. Det är därför en rimlig åtgärd att se över villkoren för den egna arbetskraften. Höjda löner ökar ju trots allt köpkraften i det egna landet och bidrar därmed till att förbättra levnadsvillkoren i Bangladesh.

En annan fråga är ju de internationella kedjornas jakt på de allra billigaste lönerna (och sämre krav på andra arbetsvillkor). Här kan ju vi kunder i den välbärgade delen av världen ställa krav på de vi handlar av. Vi kan ställa krav på att de kläder, skor mm ska vara tillverkade under villkor som vi själva inte skulle acceptera.

Länkar: Ekot, di.se, Ekot, Ekot

Jag ska gå med H&M-trosor på huvudet utanför deras kontor


Jag ska gå med H&M trosor på huvudet utanför H&Ms kontor!

Ett 100-tal arbetare har gått i hungerstrejk i Phnom Penh. Deras tidigare arbetsgivare – Kingsland Garment – har lämnat fabriken och har inte betalat löner sedan september 2012. Fabriken stängde i början av januari.

Den tidigare arbetsgivaren är skyldig arbetarna var och en motsvarande minst 12.000 kronor. Eftersom de inte känner att de får tillräcklig hjälp från staten kräver de nu att Walmart och H&M ska hjälpa dem.

H&M frånsäger sig tydligen allt ansvar för att deras produkter ska ha tillverkats hos denna fabrik. De hungerstrejkande har dock fått uppgifter om att Walmart och kanske också H&M kommer till Phnom Penh för att försöka hitta en lösning på situationen. Arbetarnas förhoppning är att Walmart och H&M ska ta sitt ansvar för den uppkomna situationen. Yorn Sok Leng, en av talespersonerna, säger att …

Hittills har de inte lyssnat på oss. Nu hoppas vi att de ändrar attityd. Annars ska jag gå med H&M trosor på huvudet utanför H&Ms kontor i Phnom Penh Tower tills de gör något.

Jag utgår ifrån att det svenska klädföretaget gör vad de kan för att hjälpa de berörda arbetarna. De tjänar stora pengar på att förlägga produktionen av sina kläder i låglöneländer med svaga fackliga organisationer. Tola Moeun på människorättsorganisationen CLEC i Kambodja säger att H&M:s uppförandekod att företaget har ett ansvar för arbetare vid sina leverantörer.

Jag har inte och kommer inte att handla kläder i H&M:s butiker. Om vi vore många som valde bort H&M:s produkter skulle säkert företaget agera effektivt och snabbt för att förbättra sitt anseende.

Länkar: da.se, Arbetet, dn.se, di.se

Om du bidrar till ett dåligt samhälle ska du inte vara där


I Sverige har Hennes & Mauritz (H&M) fått stå som symbol för ett företag som utnyttjar arbetare för att tillverka billiga kläder. Det har ju skett med viss rätt. Företaget tillhör ju de många västerländska företag som i sin strävan att kunna sälja billiga produkter förlägger tillverkningen i låglöneländer.

Även om vi konsumenter fortfarande förlåter mycket för att kunna köpa så billiga produkter som möjligt har ett visst samvete insmugit sig. Företagen har funnit det värt att ta fram olika typer av policydokument att visa upp för konsumenter och företrädare för media. Det är väl inte alltid som dessa dokument följs av konkret handling för att uppfylla de vackra formuleringarna.

Men det är klart att i den konkurrensutsatta verklighet dessa företag lever i finns en tendens till att ”följa John”. Man agerar endast om de övriga agerar samtidigt och på samma sätt. Eftersom vi konsumenter samtidigt premierar låga priser bidrar vårt agerande till en overksamhet och ovilja att gå före.

H&M, Nike, Adidas och andra liknande varumärkesdrivna företag bedriver inte sin verksamhet för att vara snälla, utveckla människor, utveckla samhällen eller miljö. De gör det för att tjäna pengar – vare sig mer eller mindre. De tjänar pengar genom att försälja produkter till oss konsumenter genom att föräljningspriset är högre än kostnaden för att producera och frakta dem. Eftersom konkurrensen gör att konsumenter i hög grad premierar låga priser för jämförbara produkter kommer inte dessa företag att göra något som riskerar lönsamheten.

Vill vi att H&M (och andra svenska företag) ska gå före måste vi vara beredda att premiera det företaget trots att priserna kan bli högre än för jämförbara produkter från konkurrentföretag.

För att skapa förutsättningar för en bättre värld kan vare sig du – jag – någon – undandra sig sitt ansvar.

Frågan är om du/vi är beredda att göra det?

Länkar: SvD, SvD, SvD, SVT, Ekot

De mänskliga rättigheterna håller på att privatiseras


Jag har precis läst en intressant debattartikel publicerad i Dagens Industri. Steinar J Olsen, grundare och VD (för fritidsklädestillverkaren Stormberg) har skrivit om sitt företags strategi att publicera ­fabrikslistor som visar varifrån företaget ­köper sina produkter. Steinar säger bland annat att …

Skandinaviska verksamheter har ett ansvar för att arbetarna som tillverkar produkterna vi säljer har drägliga ­arbetsförhållanden. Den största utmaningen är att förstå varför man ska bry sig om arbetsförhållanden i lågkostnadsländer som Kina, Bangladesh, Indien, Vietnam och Kambodja. Min erfarenhet är att öppenhet om vem vi samarbetar med i produktionsländer och fokus på lokala arbetsvillkor leder till en ökad medvetenhet bland konsumenterna. Få önskar att köpa produkter som är producerade under ohållbara arbetsförhållanden.

Jag kan inte annat än att hålla med. Även om jag verkligen vill kunna handla kläder (och andra produkter) med gott samvete är detta knappast möjligt. Jag har ingen aning om under vilka villkor som varorna är tillverkade. Jag tillhör de som gärna handlar ”rättvisemärkta” produkter. Det är ju ett av få sätt att veta att varan är tillverkad under rimliga villkor.

Det är ju genom att vi kunder ställer större krav på att få veta som vi kan påverka H&M och liknande företag att agera mer etiskt. Många företag har ju tagit fram egna uppförandekoder för att svara upp på sådana krav. Viveka Risberg, kanslichef på Swedwatch, menar i en artikel i Arbetet, att detta har lett till högre löner och bättre arbetsvillkor på många håll i världen.

Då fackliga organisationer i många fall är svaga och väldigt uppsplittrade har detta inneburit att företagens agerande i många fall har större betydelse för att förbättra arbetsvillkoren. Viveka vill att man ska arbeta för att förstärka de lokala fackliga organisationerna. Det skulle kunna innebära att både företag och regeringar skulle få en part som kan verka för arbetarnas rättigheter på ett bättre sätt. Men, som Viveka säger, så har situationen i Bangladesh …

… försämrats de senaste åren. Det går knappt att säga att man jobbar med fackliga rättigheter. I stället talar man om att jobba med hälsa och mänskliga rättigheter. Det är mindre kontroversiellt.

Därför känns det bra att IF Metall har tagit initiativ att, tillsammans med H&M, förbättra arbetsförhållandena för textilarbetarna på fabrikerna i Kambodja. Syftet med samarbetet är att utbilda kambodjanska fackklubbar och fabriksägare om vikten av att samarbeta.

Länkar: Arbetet, di.se, di.se

Hemska scener i Karachi


Jag läser om den hemska branden i Karachi. Närmare 300 textilarbetare har omkommit när de var på sitt arbete. De överlevande vittnar om att det inte fanns nödutgångar, att dörrar var låsta och att järngaller för fönstren gjorde att väldigt många inte kom ut i tid. Allt tyder på att dödssiffrorna kommer att öka. Det är en tragedi där familjer förlorat anhöriga. De har blivit offer pga bristande skyddsåtgärder och myndigheters bristande intresse(?) att komma till rätta med oegentligheter. Nu söker man tydligen efter fabriksägaren som verkar ha försvunnit från platsen.

Textilindustrin har växt i landet då internationella textilkedjor pga låga löner funnit det värt att tillverka sina moderiktiga kläder där. Om än att man här säger att man gör vad de kan för att tillförsäkra sig att deras produkter tillverkas under rimliga förhållanden så borde mer göras.

Som konsument vill jag inte att de kläder jag köper ska produceras under förhållanden som jag inte skulle acceptera här hemma. Jag utgår ifrån att jag inte är ensam om den ståndpunkten. Därför borde kraven ställas på de kedjor som finns här hemma att de gör mer. De borde av egenintresse vilja skriva sådana avtal och att kräva av sina leverantörer att de lever upp till åtminstone vissa grundläggande kriterier av förhållanden.

Vi måste vara beredda på att betala något mer för de kläder och andra varor som vi vill ha. Det gäller att sätta stopp för denna tävlan till botten av arbets- och anställningsvillkor.

Länkar: Ekot, SvD, SvD, Ekot, dn.se, da.se

Höj minimilönen!


Verkställande direktören, Karl-Johan Persson, för den svenska och internationella klädkedjan H&M har besökt Bangladesh. I samband med sitt i besök i en fabrik och efter ett möte med landets ledare Sheikh Hasina höll han en presskonferens. Vid mötet med de ärade representanterna för massmedia uttryckte han som sin önskan att Bangladesh skulle höja minimilönerna. Idag motsvarar landets minimilön omkring 250 kronor i månadslön. Företaget menar att man inte har något emot höjda minimilöner eftersom det påverkar alla köpare lika.

Av det kan man ju tolka att H&M inte kommer att gå före sina konkurrenter i att förbättra villkoren för de arbetande. Jag kan påminna om Henry Ford från 1900-talets början. Hans princip utgick ifrån att ”hans” arbetare skulle tjäna betydligt bättre än företagets konkurrenter. Det gjorde dem trognare hans företag. Det innebar också att de kunde skaffa sig en ekonomisk standard som innebar att de kunde skaffa sig en T-Ford. Det som var bra för hans arbetare blev även bra för företaget.

Det där verkar vara en insikt som moderna industrialister och kapitalister inte längre har.

Länkar: Huffington Post, Ekot, di.se

Ordning och reda på svensk arbetsmarknad


Hillevi Engström argumenterar idag för ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden. Det är väl knappast att förvåna sig över att nyheter om, framför allt, bulgariska bärplockare som utnyttjats hänsynslöst har tvingat den borgerliga regeringen till att uttala sig. Hillevi meddelar i sitt inlägg den att den svenska regeringen förbereder ett antal förslag för att ”ytterligare stärka skyddet för personer från EU-länder som arbetar i Sverige”. Hon säger …

Regeringen avser därför att gå fram med ett lagförslag som innebär att samtliga företag som utstationerar arbetskraft till Sverige i mer än fem dagar måste anmäla detta till Arbetsmiljöverket. Utöver information om var och när man arbetar ska också en kontaktperson utses på arbetsplatsen, liksom uppgifter till en avtalsslutande kontaktperson i hemlandet.

Regeringen föreslår en del övriga åtgärder som man hoppas ska förbättra situationen för arbetare som kommer från andra länder för att arbeta i Sverige.

Thord Ingesson, migrationspolitisk expert LO, argumenterar för att reglera den fria rörligheten till arbetstagares och fackliga organisationers fördel. Thord har en betydligt mer pessimistisk syn på detta än vad den ansvarige ministern uppvisar i sitt inlägg. Han skriver att …

De oseriösa har dock ännu några kort kvar att spela ut. Till att börja med kan dom syna det klena lagstödet som Migrationsverket har för de hårdare reglerna. Reglerna går nämligen helt på tvärs med intentionerna i avregleringen av arbetstillståndsregelverket som alliansregeringen genomförde i december 2008. Med 6000 thailändska plockare på väg in till de svenska skogarna för att delta i årets skörd, mer än dubbla antalet mot ifjol, misstänker vi att bedrövelserna för årets säsong inte ännu tagit slut.

Det finns en stor risk att skriverierna om bärplockares situation i de svenska skogarna bara har börjat. De lösningar som Hillevi skissar på ovan kommer ju inte att kunna ha någon som helst bäring på årets situation. Det enda som återstår är för konsumenter att börja ställa frågor om var bären är plockade, hur de har plockats etc. Vidare behöver man börja sätta strålkastarskenet mot de företag och individer som så gärna leker med fattiga människors desperation efter arbete.

Någonstans finns det människor som tjänar pengar på dessa människors olycka.

Länkar: SVT Debatt, SvD Brännpunkt, Arbetet, Arbetet, dn.se, SvD

Andra som skrivit: LO-bloggen, Ann-Sofie Wågström

Det behövs rättvisemärkta bär


Årets bärsäsong ser ut att bli lika upprörande som för ett par år sedan då ett stort antal bärplockare från Thailand blev lurade till Sverige under falska premisser. Nu handlar det i första hand om ett stort antal plockare från Bulgarien som nu skickas hem i omgångar. Det är tydligt att det inte funnits några större möjligheter för dem att tjäna några större pengar. Till denna grupp finns alla de som erhållit arbetstillstånd av Migrationsverket för att komma hit att arbete. Det är väl bara att avvakta för att se om de har fått en bättre behandling av sina arbetsgivare och ges möjlighet att tjäna pengar denna gång.

Jag skrev för ett par dagar sedan att Polarica, som är den största aktören på detta område, vill införa en motsvarande rättvisemärkning för svenska bär. Syftet är att få en bättre ordning i branschen och (antar jag) öka förtroendet bland de svenska konsumenterna för svenska bär. Det är uppenbart att något sådant behövs eftersom det verkar tydligt att det finns människor som utan större skrupler utnyttjar dessa fattiga människor.

Om inte annat så visar detta att facklig organisering och avtal fortfarande har en roll att fylla.

Länkar: SVT, SvD, Ekot, Arbetet, Arbetet, SvD

%d bloggare gillar detta: