Bloggarkiv
Det moderna arbetslivets daglönare
Fackförbundet Handels har presenterat en rapport varur det framgår att ett stort antal av deras medlemmar både har otrygga anställningar som arbetar deltider.
Framförallt är det förbundets kvinnliga medlemmar som drabbas av dessa anställningar.
I rapporten konstateras även att fler män har otrygga och korta anställningar inom förbundets verksamhetsområden. Susanna Gideonsson, Handels förste vice ordförande, konstaterar att …
Konsekvensen blir att allt fler lever liv där det är omöjligt att planera för framtiden, att de blir ett slags moderna daglönare där varje dag är en jakt på fler timmar – ett missat sms från arbetsgivaren betyder förlorad inkomst. Och arbetstagaren får inte bara en osäker ekonomisk tillvaro utan också arbetsuppgifter som kräver mindre, något som bidrar till att skapa ett A- och B-lag på arbetsmarknaden.
Det framgår tydligt av rapporten att anställda med upprepat korta anställningar uppfattar sin position som otryggare än de som har fasta anställningar. Denna känsla påverkar förstås hur man uppfattar sin position på arbetsmarknaden. Som otrygg blir man mer benägen att acceptera sämre villkor i, den ibland fåfänga, förhoppningen att få ett fast arbete.
Det märks tydligt att den ökande flexibiliteten inom arbetslivet framför allt skett på de anställdas bekostnad. Det är de anställda som ska vara flexibla på arbetsgivarnas villkor och initiativ. Frontlinjen i denna utveckling går huvudsakligen inom de kvinnligt dominerade servicebranscherna. Men utvecklingen sprider sig till allt fler områden.
Det behövs därför en tydligare facklig samsyn på detta område för att vända den utveckling som sker.
Länkar: dagens arena, handels.se
En debatt om anständiga arbetsvillkor
Interiör från textilfabriken Rana Plaza
Igår, på World Day for Decent Work, var Anders Ferbe (IF Metall) och Lars-Anders Häggström (Handels) publicerade med ett gemensamt debattinlägg. De gladdes i sitt inlägg över att H&M varit bland de ledande beklädnadsföretagen med att skriva under ett avtal för att förbättra arbetsmiljön bland klädfabriker i Bangladesh.
På detta sätt kan det ändå komma något gott ur de hemska olyckor som orsakat så många arbetares död. De är dock besvikna över att andra ledande svenska importörer av kläder ännu inte har skrivit under det avtalet. Anders och Lars-Anders skriver att …
Vi tänker bland annat på Ikea, MQ, Gina Tricot, Åhléns, Ica, RNB (JC, Brothers&Sisters och Polarn O. Pyret), New Wave Group, Stadium, Intersport, Team Sportia, Ge-Kås i Ullared, Ellos, Joy Shop, och Cellbes. Vi har bland andra också frågat Coop om de importerar textilier och kläder från Bangladesh, men de har inte svarat.
Det känns beklämmande att inte de uppräknade företagen bemödat sig om att delta i den positiva process som startat i Bangladesh. De har endast allt att vinna på att skriva under avtalet. Särskilt ett sådant företag som IKEA med butiker över i stort sett hela världen borde vinna good-will på ett sådant agerande. Sedan är jag besviken över att Coop inte har lämnat svar till IF Metall och Handels. Det borde vara en självklarhet för detta kooperativa företag med starka rötter till fackliga organisationer att förhålla sig positivt till goda villkor i de producerande fabrikerna.
IF Metall och Handels har skrivit ett gemensamt brev till de berörda företagen. De uppmanar dem att ansluta sig till avtalet om brand- och byggnadssäkerhet. IF Metall och Handels utgår ifrån att de kommer att ansluta sig till avtalet. Det känns som en rimlig förhoppning och uppmaning till de berörda företagen.
Om en misslyckad arbetspolitik
De blev färre!
Den borgerliga regeringens huvudsakliga verktyg för att minska arbetslösheten bland unga människor har varit att minska kostnaden för arbetsgivare. Därför har man infört en rabatt (om 50 %) på de sociala avgifterna när man anställer unga. I det syftet halverades restaurangmomsen.
Den borgerliga regeringen är övertygade om det framgångsrika i dess metoder. Problemet som den borgerliga regeringen har är att de är ganska ensamma om sin uppfattning.
Fackförbundet Handels har presenterat en rapport som visar att andelen ungdomar inom detaljhandeln och andelen arbetade timmar för unga har minskat under de fem åren som som gått sedan reformen infördes. Anders Forslund, professor och biträdande chef vid IFAU, är inte särskild förvånad över de resultat som Handels fått fram. Han säger till tidningen att …
Om det fanns en hyfsat stor sysselsättningseffekt av sänkningen borde det ha slagit igenom på något synbart sätt i de här siffrorna. Det är tillräckligt för att fråga sig om de miljarderna hade kunnat användas på något annat sätt om man var intresserad av att skapa fler jobb.
…
Det här visar att det kanske finns andra saker än löner som är viktiga för ungas etablering på arbetsmarknaden. Lönerna kanske är viktiga men det kan vara klokt att fundera på vilka andra typer av hinder som kan finnas.
Regeringen har, trots att politiken inte synes ha gett önskat resultat, svårt att lämna den politik som de lagt så mycket prestige i. Häri finns väl det intresse för en jobbpakt som Fredrik Reinfeldt visade för ett år sedan. Nu ett år senare presenterar regeringen de förslag som krävs för att komma i mål.
Det är däremot bra!
Länkar: SvD, SVT, SVT, dn.se, dagens arena, SVT, dn.se, SVT, dn.se, SvD, SVT Debatt, dn.se, Kollega, Arbetet, Handelsnytt, SVT, SvD, SvD, di.se
Fler som skrivit: Ylva Johansson, Ann-Sofie Wågström, Martin Moberg, Göran Zettergren, Martin Moberg
Sjukavdrag i stället för karensdag
I ett debattinlägg argumenterar Tobias Baudin (LO), Annelie Nordström (Kommunal) och Lars-Anders Häggström (Handels) för att avskaffa karensdagen i sjukförsäkringen till förmån för ett sjukavdrag motsvarande en femtedel av en veckolön.
De säger att över två miljoner anställda går till jobbet minst två gånger om året trots att de egentligen borde sjukskriva sig. Det motsvarar ungefär 50 % av kvinnorna och 47 % av männen på arbetsmarknaden. De påpekar att sjuknärvaron har ökat sedan 2010 med 3 % (140.000 fler sjuknärvarande). De menar att många inte har råd med karensdagen och därför hellre tar sig till sitt arbete.
De menar att ett sjukavdrag skulle bli mer rättvist för de sjukskrivna än hur karensdagen fungerar. Det är möjligt att det är så. Jag vet dock inte på vilket sätt ett sjukavdrag skulle bli bättre för de som redan idag inte anser sig ha råd att sjukskriva sig.
Även om jag är något frågande inför debattinlägget har jag inget emot att man ser på frågan. Arbetslivet förändras hela tiden och med det hur arbetstiderna ser ut. Det kan därför vara rätt att införa ett avdrag på det sätt som de skisserar. Jag tror dock inte att det kommer att minska sjuknärvaron särskilt mycket.
Länkar: SvD, di.se, dn.se, SVT, Ekot, Ekot
Fler som skrivit: Martin Moberg
Ikea kör med dubbla budskap
Ikea kör med dubbla budskap
Arbetet rapporterar om hur Ikea:s franchisetagare i Turkiet illa respekterar fackliga rättigheter. I veckan som var genomfördes ett möte i Stockholm där fackliga representanter från olika Ikea-varuhus i olika länder deltog. Från varuhusen i Turkiet kom det dock inga personer. I stället representeras de av Deniz Akdogan (Koop-Is). Han visade en videofilm där medlemmar på Ikea anonymt berättade vad de varit med om.
UNI Global har låtit amerikanske arbetsrättsprofessorn John Logan genomföra en undersökning om förhållandena på Ikea:s varuhus i Turkiet. Undersökningen bygger på intervjuer med anställda, både organiserade och oorganiserade, på samtliga Ikea-varuhus i Turkiet. Undersökningen visar, bland annat, att:
- Minst tio anställda fått sparken på grund av sitt medlemskap i Koop-Is. I fem av fallen har turkiska Arbetsdomstolen fällt Ikea.
- Anställda som stannar kvar i facket utsätts för en systematisk bestraffning genom omplaceringar till sämre betalda arbeten, uteblivna lönehöjningar och sociala förmåner.
- Arbetsgivaren har hyrt in en konsult enbart för att luska fram vilka som gått med i facket.
John Logan menar att Ikea talar med kluven tunga om att respektera fackliga rättigheter:
I länder där facket har en stark rättslig ställning respekteras arbetarnas rättigheter fullt ut. I länder med svag arbetsrätt är man mindre positiv till facket. Men i Turkiet agerar möbeljätten tvärtemot sin uppförandekod och bryter mot både turkisk och internationell lag.
Den turkiska franchisetagaren vill inte tala med tidningen. Thomas Bergström, VD för Inter Ikea, avstår från att kommentera uppgifterna som framkommer i de fackliga rapporterna. Thomas säger att …
Vi ska gå till botten med frågan genom en oberoende granskning som ska utföras av konsultföretaget PWC.
Det är väl på tiden kan man tycka. Det är ju inte som att det är första gången som de fackliga organisationerna påpekar trakasserier mot fackligt aktiva och medlemmar i Turkiet. Vi får väl se vad Ikea:s oberoende granskning kommer fram till.
Länkar: Arbetet, TCO-tidningen
Arbetsgivarna kan inte kräva vad som helst av sina anställda
Arbetsdomstolen har dömt till Evelina Schelins fördel i fallet där Handels stämde företaget Change of Scandinavia Sweden AB. Företaget krävde att deras kvinnliga butiksanställda skulle bära en namnskylt varpå kvinnans kupstorlek som bystomfång skulle framgå. Arbetsgivaren hävdade i domstolen att detta förfarande var helt frivilligt.
Evelina Schelin blev som nyanställd uppmanad att bära en namnbricka där namnet och de aktuella uppgifterna skulle finnas. Evelina förklarade att hon inte kände sig tillfreds med att bära en sådan bricka. På en direkt fråga svarade kedjans ägare och den dåvarande regionchefen ja. Det framgick vidare av personalföreskrifterna som satt uppe i personalrummet att namnbrickan skulle bäras.
Handels kunde styrka att det inte var frivilligt att bära namnbrickan. Därför tilldömde Arbetsdomstolen Evelina Schelin 50.000 kronor i skadestånd. Det är mindre pengar än vad som Handels krävde i domstolsförhandlingen. Evelina är trots det nöjd med utfallet. Hon säger att …
Jag är jätteglad att det blev en fällande dom. Arbetsgivarna kan inte kräva vad som helst av sina anställda. Och de som är kvar kan slänga skylten åt helvete.
Det är högst tillfredsställande att Handels lyckades bevisa att Evelina trakasserats och därför varit utsatt för diskriminering enbart därför att hon var kvinna.
Länkar: SvD, Arbetet, Lag&Avtal, Handelsnytt
Inga hållbara argument att sänkta lägstalöner skulle ge högre sysselsättning
Handels har presenterat rapport med rubriken ”Hög lägstalön lönar sig”. I rapporten jämförs lägstalöner och arbetslöshet i 27 olika länder. Resultatet, enligt rapporten visar att det inte finns belägg för att för höga lägstalöner skulle innebära högre arbetslöshet.
Rapporten visar snarare att arbetslösheten är lägre i länder med hög lägstalön än i länder med låg lägstalön. Detta gäller både arbetslösheten bland ungdomar och i hela befolkningen.
Det är väl ingen större gissning att Svenskt Näringsliv och företrädare för borgerliga partier kommer att avfärda Handels rapport som humbug och för ovetenskaplighet. Som Handels ordförande Lars-Anders Häggström säger …
Deras argumentation faller platt. Det finns inga hållbara argument för att sänkta lägstalöner skulle ge högre sysselsättning.
Se och lyssna till Agneta Berge förklara varför det är lönsamt att höga lägstalöner:
Länkar: Handelsnytt, dagens arena
Andra som skrivit: Roger Mörtvik
En fråga som handlar om unga kvinnor i utsatta positioner
Frivillighet eller tvång
Fackförbundet Handels har stämt företaget Change till Arbetsdomstolen. Frågan gäller huruvida företaget krävt att kvinnliga anställda ska bära namnskyltar med BH-storlek angiven eller om detta var frivilligt.
Företaget hävdade tydligen att initiativet kom från de anställda själva och var helt frivilligt. Den medlem som förbundet företräder känner inte igen den bild som företaget presenterat. Hon kände sig snarare kränkt över tilltaget och kände inte att det var frivilligt att bära ifrågavarande namnskylt.
Handels gör rätt i att ta denna tvist till högsta instans. Det är viktigt att få prövat vad arbetsgivare kan kräva alternativt kan förvänta sig av sina anställda. Även sådant som förment är frivilligt kan kännas och upplevas som ett krav som anställd. Som ung och ny på arbetsmarknaden kan det vara svårt att stå emot även ”frivilliga” förväntningar. Företaget har därför ansvar för att bygga en företagskultur byggd på respekt för individerna och att motverka kränkande handlingar.
Ingen namnbricka?
Change borde ha förstått att bruket av sådana namnskyltar som, de åtminstone inte motsatte sig, skulle kunna uppfattas som ett tvång och kränkande.
Det går inte att komma ifrån att misstänka att sådana namnbrickor hade till syfte att locka män till inköp. Vad jag förstått har inte butikskedjan uppmuntrat en motsvarande tjänst i syfte att locka kvinnor att inhandla produkter till sina män.
Länkar: Arbetet, dn.se, Handelsnytt, SvD, ekuriren, dn.se, dn.se
Krav om ökade löneskillnader
Under torsdagen överlämnade parterna inom handeln sina respektive avtalskrav. Förhandlingarna startar i början av februari. Handels avtalskrav utgår från den LO-samordning som förbunden har antagit. Kraven är kompletterade med förbundsspecifika krav. Arbetsgivarna svarade att Handels avtalskrav är alldeles för dyra. Förhandlingarna mellan Handels och Svensk Handel kan komma att bli ganska hårda. En orsak till det kan finnas i den konstruktion som LO-samordningen innebär.
I den föregående avtalsrörelsen sprack samordningen mellan LO-förbunden på konstruktionen av kvinnopotter. LO-förbunden har denna gång funnit en konstruktion som samtliga förbund står bakom. Förslaget ser ut på följande vis:
- Alla som tjänar mindre än en genomsnittlig industriarbetare, i dag cirka 25.000 kronor i månaden, ska få löneökningar med samma krontalsbelopp som industriarbetarna.
- Avtalens lägstalöner höjs med samma krontal som i punkten ovan.
- För alla som tjänar mer än den genomsnittlige industriarbetaren utgår löneökningen i procent.
Svenskt Näringsliv motsätter sig konstruktionen med att löneökningar till de som tjänar mindre än 25.000 ska utgå i fasta krontal. De menar att dessa då får löneökningar som i procent blir högre än industrins arbetare. Man menar att detta innebär ett brott mot principerna i Industriavtalet och principen om att den konkurrensutsatta sektorn sätter märket för löneökningarna.
När industrins parter blir klara med sina förhandlingar och funnit vilka löneökningarna blir ska Handels bana väg för LO:s principer för lönesamordningen. Förmodligen blir det Svensk Handel som får i uppdrag att sätta stopp för löneökningar i fasta krontal lika som de som faller ut i industriavtalen. Här ligger den stora konfliktfrågan. Frågan är vad som kommer att krävas för att försvara LO-samordningen. Genom att förbunden är överens om principerna kan Handels komma att kräva stöd i händelse av konflikt inom branschen. Även från de som är klara med sina förhandlingar.
Det kan onekligen bli en spännande vinter och vår i avtalsförhandlingarna.
Länkar: Arbetet, Arbetet, Lag&Avtal, di.se, SvD, di.se, Ekot
Industribloggare: Camilla Wedin
Görans tankar och bagateller 