Bloggarkiv

Färre unga jobbar inom handeln


Den förutvarande borgerliga regeringens viktigaste reform för att minska arbetslösheten bland unga var den införda rabatten på de sociala avgifterna. Arbetsgivare som anställde en ung person fick en rabatt motsvarande 50 % av de sociala avgifterna. Det är en reform som de borgerliga partierna försvarar medelst näbbar och klor och som arbetsgivare i särskilt gynnade branscher för allt i världen vill behålla.

Om än reformens syfte var gott så verkar resultatet tämligen magert. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

utvärdering (IFAU) konstaterar i en utvärdering att reformen inte har lyckats med det som förutsattes. Fackförbundet Handels konstaterar i en nyligen presenterad rapport att andelen unga, såväl som arbetade timmar för unga, har minskat efter reformens genomförande. Handels chefsekonom Stefan Carlén konstaterar att …

Statistiken visar tydligt att subventionen inte haft någon som helst effekt på ungdomsarbetslösheten inom vår bransch. Visst har företagen fått mer pengar. Men det var inte för att öka lönsamheten i företagen utan för att motverka den allvarliga ungdomsarbetslösheten som subventionen infördes.

Handels säger att de 18 miljarder som reformen hittills kostat kunde ha använts till något mer meningsfullt som verkligen bidragit till att minska ungas arbetslöshet.

Det är litet förvånande att de borgerliga partierna så ihärdigt försvarar denna reform. De borde ju ha ögon att se med. Att arbetsgivarna gärna vill behålla subventionen är ju mindre förvånande. Det har ju förstås inneburit stora medel som ökat företagens ekonomiska marginaler och därmed bidragit till ökad lönsamhet.

Men vill nu samhället minska ungdomars arbetslöshet borde det vara ett billigt pris att avveckla reformen/rabatten.

Länkar: dagens arena, Arbetet, Handelsnytt

Annonser

Det svenska skattesystemet kan behöva göras om i grunden


Kristina Persson. Foto: Magnus Hallgren

Dagens Nyheter har samtalat med framtids­minister Kristina Persson (S). I intervjun resonerar hon om att det svenska skattesystemet kan behöva förändras ”i grunden”. Av samtalet framgår att skatten på inkomster knappast kommer att beröras av den översyn Kristina ser framför sig. Däremot menar hon att skatten på arbete är ”ganska hög i dag”. Det är väldigt tydligt att hon vill hålla alla dörrar öppna i fråga om skattesystemet.

Jag har förstås inget emot att regeringen tar initiativ till en omfattande översyn av det svenska skattesystemet. Staten behöver ju faktiskt tillse att den har stabila och säkra inkomster till de åtaganden som samhället vill garantera. Samtidigt får ju inte skattesystemet, och det sätt som vi tar ut skatt på, förhindra ekonomisk utveckling.

Kristina verkar inte främmande för att sänka ”arbetsgivaravgifterna” (mer korrekt sociala avgifter). Sverige har finansierat socialförsäkringssystemet genom att arbetsgivarna har betalat en premie på de anställdas löner. Löntagarna har till stor del avstått tillgängligt löneökningsutrymme för att förändra nivåerna på premierna. Detta har genomförts genom breda trepartsöverenskommelser på arbetsmarknaden.

Men under de senaste 20 åren har sittande regeringar valt att skruva på det systemet. Genom att införa riktade rabatter för arbetsgivare för de sociala avgifterna har man hoppats på att arbetstillfällen skulle växa fram. Samtidigt har man urholkat finansieringen av socialförsäkringarna.

Den borgerliga regeringen drev denna utveckling ett par steg ytterligare. De finansierade jobbskatteavdragen genom att försämra villkoren i de sociala försäkringarna (särskilt sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen). Med försämrade villkor uppstod stora överskott i socialförsäkringssystemet som finansierat genomförda skattesänkningar. Den borgerliga regeringen sänkte premierna till sjuk- som arbetslöshetsförsäkringen samtidigt som de höjde den allmänna arbetsgivaravgiften.

Det är ingen liten fråga att diskutera sänkta sociala avgifter. En sådan åtgärd riskerar fundamentet för hur Sverige finansierat socialförsäkringssystemet och/eller försvåra möjligheten att förbättra villkoren i dem.

Det ska bli intressant att ta del av inriktningen för den översyn av skattesystemet som Kristina önskar genomföra. Det avgör onekligen vilken typ av välfärdssamhälle som hon ser framför sig i framtiden.

Länkar: dn.se, SvD, di.se, SVT

Jojo i arbetsmarknadspolitiken


Regeringen har sent omsider lagt fram en proposition tvingad därtill av den de borgerliga partiernas budgetmotion som riksdagens majoritet antog i december. Regeringen föreslår en förändrad rabatt av de sociala avgifterna för att anställa ungdomar. Det i grunden borgerliga förslaget var en hörnpelare i den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik. Det är en politik som kostat statskassan stora medel till liten nytta.

Utvärderingar som genomförts av denna politik visar att den knappast har skapat några nya arbetstillfällen. Genom att åtgärden omfattar samtliga i åldersgruppen så blir åtgärden alldeles för trubbig och hjälper knappast de som har störst behov av ett extra stöd. Det är de ungdomar som saknar fullständiga betyg från gymnasieskolan som har högst arbetslöshet och som därmed har svårast att hitta anställning. De hjälps inte långsiktigt av rabatten. De enda vinnarna är de företag som ändå anställer unga människor. Dessa företag har fått en vacker gåva av staten i form av högre vinstmedel.

Decemberöverenskommelsen innebär att regeringen får större möjligheter att genomföra sina förslag. För det innevarande budgetåret är regeringen bunden till de ramar och begränsningar som den borgerliga budgetmotionen ger. Men vi vet att regeringen kommer att lägga ett förslag om att fasa bort rabatten på de sociala avgifterna. Det innebär med all säkerhet att regeringens lagda förslag kommer att leva en kort stund. Magdalena Andersson hoppas därför att …

… de borgerliga partierna också kommer att agera på ett sånt sätt att man inte gör det onödigt krångligt för företagarna i Sverige.

Men det är knappast troligt att de borgerliga partierna skulle rösta emot det aktuella förslaget. Därför kommer arbetsgivarna att få en kort stund med denna rabatt.

Rabatten ska ersättas med åtgärder som ska åtgärda de orsaker som gör att vissa ungdomar har svårare än andra att ta sig in på arbetsmarknaden. Exakt hur dessa kommer att se ut kommer väl att utkristallisera sig. De kommer säkert inte att se ut som de förslag som framgår av valprogram och utspel innan det senaste valet. Det gäller ju att anpassa förslagen till den verklighet och parlamentariska läge som gäller.

Men det är alldeles rätt att fasa bort arbetsgivarnas rabatt. Det är bättre med åtgärder som är mer träffsäkra och riktar sig till de grupper som har de största problemen.

Länkar: Ekot, di.se, SvD, di.se, SVT

Fler som skrivit: Skiftet

Tron på rabattens undergörande betydelse


Rabatt – we like!

De borgerliga partierna kommer i sin gemensamma budgetmotion föreslå att arbetsgivare även fortsättningsvis ska ha rabatt på de sociala avgifterna när de anställer ungdomar. Borgerligheten är övertygade om att en sådan reform innebär lägre trösklar till arbetsmarknaden för ungdomar. Nu är det bara det att seriösa undersökningar visar på liten effekt av den borgerliga politiken. Den har kostat statskassan mycket pengar till liten nytta.

Det är en liten grupp av ungdomar som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det de har gemensamt är att de inte har lyckats att få fullständiga betyg i gymnasieskolan. Det är bättre att ordna arbetsmarknadspolitiken så att man hjälper de som verkligen behöver stödet. Att skjuta vilt och brett som de borgerliga partierna önskar har liten effekt. Det enda som händer är att man belönar arbetsgivare som i alla fall skulle ha anställt unga människor.

Det är inte särskilt troligt att arbetslösheten kommer att öka enbart av den anledningen att rabatten avvecklas. Det är klart att arbetsgivarna gärna vill behålla den. Vem vill inte behålla en penningagåva som utges mot liten eller knappt mätbar motprestation?

Länkar: SVT, di.se, Ekot, Arbetet

Moderat efterlysning


Moderaterna vill i en interpellation få veta hur eventuellt kommande förändringar av skatt och borttagande av rabatterade socialavgifter påverkar sysselsättningen. Anna Kinberg Batra, ekonomisk politisk talesperson för Moderaterna, säger …

Regeringen presenterar flera förslag som höjer skatten på arbete som riskerar att få negativa effekter på sysselsättning och tillväxt, då är det ärligt att visa det.

Det preliminära svaret är att förändringarna inte förväntas ha några negativa effekter alls.

Det vi vet är att rabatten för arbetsgivare som anställt ungdomar har haft en högst tveksam effekt för ungdomars arbetslöshet. Det är endast den tidigare borgerliga regeringen som av övertygelse, snarare än på vetenskaplig grund, påstått att sänkta avgifter för arbetsgivarna skapat fler arbetstillfällen. När de argumenterar i frågan verkar resultatet av ett borttagande bli vidare större än de eventuella positiva effekter som den borgerliga reformen kan ha haft.

Men det är väl så här borgerligheten kommer att bedriva sin oppositionspolitik? Att påstå att deras teoretiska modeller är näst intill sanningen oavsett vad forskningen må visa.

Moderaterna förfasar sig


Anna Kinberg Batra, gruppledare för Moderaterna i Riksdagen, går till storms emot Socialdemokraterna i ett debattinlägg. Hon menar att det är de unga som kommer att få betala priset för en socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik.

Hon menar, på fullaste allvar, att den borgerliga regeringens metoder med rabatterade sociala avgifter och halverad restaurangmoms har skapat mängder av arbetstillfällen. Ett borttagande av dessa åtgärder skulle därmed bli en katastrof för ungdomar som vill in i arbetslivet.

Det verkar som om det endast är den borgerliga regeringen som tror att deras politik har varit så framgångsrik. IFAU har granskat utfallet av regeringens politik. På hemsidan skriver de om rabatterade sociala avgifter …

Rapportförfattarna finner att det ökat de ungas sysselsättning med omkring två procent på kort sikt. Det innebär att 6 000–10 000 jobb tillkommit. Den andra sänkningen av arbetsgivaravgifterna år 2009 tycks dock inte haft någon ytterligare effekt på sysselsättningen.

Det verkar som det enda som skett är att staten har skänkt en hel massa pengar till arbetsgivare som i alla fall skulle ha anställt unga människor. Dessa företag har kunnat öka sina vinstmarginaler utan att behöva göra någon större egen uppoffring.

Den borgerliga regeringen kommer att fortsätta sin polemik och sina påståenden. Men de faktum att dessa återupprepas gång efter annan gör ju dem inte mer sanna för det.

Länkar: Aftonbladet debatt, Aftonbladet debatt, Aftonbladet debatt

Socialdemokratisk finansiering


Magdalena Andersson (S) har presenterat hur Socialdemokraterna avser att finansiera kommande reformer och förslag i sin kommande budgetmotion. Det är, med andra ord, ingen komplett politik som nu presenteras.

Socialdemokraterna vill ta bort rabatten på de sociala avgifterna (för att anställa ungdomar) och ta bort den halverade restaurangmomsen. Det är också här som de borgerliga partierna som mest har gått i taket. Det vore som om den borgerliga arbetsmarknadspolitiken skulle ha skapat massor av arbetstillfällen. Nu visar ju de relevanta undersökningar som gjorts av denna politiks effekter liten, om någon alls, inverkan på ungdomars arbetslöshet. Jag delar den uppattning som den uttrycks i dagens ledare i DN. Där sägs att …

Såväl oppositionen som arbetslivsforskarna vid exempelvis Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har rätt i sin kritik mot satsningen på sänkta arbetsgivar­avgifter för att anställa unga. Reformen är dyr och slår för brett. Subventionen når unga, högpresterande som ändå skulle ha fått jobb. Samtidigt är den otillräcklig för den grupp i permanent utanförskap som Stockholms universitet identifierat i sin studie.

I stället för att rabattera alla anställningar av unga, inklusive ingenjörer som företagen slåss om, borde pengarna gå till dem som inte kan konkurrera av egen kraft. Det är svårt att säga vad exakt som behövs eftersom vi vet för lite om gruppen som helhet. Men sannolikt rör det sig om ett helt koppel av åtgärder. Det som är rätt för den ena behöver inte vara det för den andre.

Det viktiga, som det sägs ovan, är ju hur socialdemokraterna vill använda de medel man tar in genom sina förslag. Det är klart att det behövs individanpassade och mer träffsäkra metoder för att kunna hjälpa ungdomar till arbete. Den socialdemokratiska budgetmotionen kommer att presenteras om ett tag. Då får vi se vilka prioriteringar partiet förespråkar.

Länkar: dn.se, Ekot, dn.se, di.se, SvD, di.se, dagens arena, dn.se, di.se, dn.se, SvD

Fler som skrivit: Johan Westerholm, Johan Westerholm, Ulf Bjereld, Leine Johansson

Arbetsförmedlingen gillar inte regeringspolitiken


Expressen rapporterar att Arbetsförmedlingen i ett remissyttrande betvivlar nyttan med regeringens reformerade förslag om sänkta sociala avgifter till arbetsgivare som anställer ungdomar. Myndigheten tror helt enkelt inte på att detta kommer att skapa fler arbetstillfällen. Arbetsförmedlingen skriver att det …

… är oklart om den föreslagna sänkningen av socialavgifterna har förutsättningar att bidra till att varaktigt öka sysselsättningen och minska ungdomsarbetslösheten. Möjligen kan en effekt uppstå för de yngsta.

Denna ståndpunkt delas av flera tunga instanser som Riksrevisionen, Ekonomistyrningsverket och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

IFAU har undersökt effekten av denna den borgerliga regeringens profilreform. Enligt deras kvalificerade bedömning har det skapats väldigt få arbeten i anledning av reformen. Varje sådant arbetstillfälle har kostat statskassan 1-1,6 miljoner kronor (per år). Till det kommer att många av de som fått jobb med lägre avgift skulle ha haft jobb ändå.

Arbetsmarknadsministern låter meddela att Arbetsförmedlingen visst får ha sin åsikt men att regeringen tar ansvar för helheten. Det verkar som om regeringen är övertygade om att de statliga gåvorna har haft salig effekt på ungdomarnas arbetslöshet. De enda som till nöds kan tro på det är väl arbetsgivarorganisationen Visita?

Länkar: Expressen, dagens arena, SVT, Hotellrevyn, Kollega, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg, Alliansfritt Sverige

Max katastrofvarnar


En fullständig katastrof för oss!

Det rapporterades igår om att ledningen för Sveriges svenskaste hamburgerkedja har meddelat sina anställda sitt hjärtas mening om det kommande valet. Företagsledningen omtalar för de anställda att …

Det är valår och om oppositionen (S+V) vinner valet vill de höja både restaurangmomsen och arbetsgivaravgifterna för unga. Det vore fullständig katastrof för oss och branschen och det kommer få stora konsekvenser för vår tillväxt.

Det är självklart på det sättet att företagsledningar har rätt att förmedla för dem angelägen information till sina anställda. Denna rätt är ju inte annorlunda än den som fackliga organisationer har till sina medlemmar. Det viktiga är ju bara att det framgår att det är en uppfattning som förmedlas – inte en vetenskaplig sanning.

Det är heller inte oviktigt hur uppfattningar och information förmedlas. Demokratin fungerar bara om åsikter och information förmedlas i en respektfull ton. Inte minst viktigt är att man tillåter och uppmuntrar till diskussion. Det är när olika ståndpunkter möts och prövas som politik uppstår.

Jag utgår ifrån att företagsledningen för Max inte avser att förhindra en öppen debatt kring för- och nackdelar med rabatterade sociala avgifter och restaurangmoms bland sina anställda. De kommer säkert att underlätta för sina anställda att ta egen ställning och att inhämta alternativ information i frågan.

Länkar: dagens opinion, dn.se, SvD, dn.se, di.se, SvD, politism, Hotellrevyn, Arbetet

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Peter Högberg, Storstad, Martin Moberg, Ordförandebloggen, Sjätte mannen, Kaj Raving, Leine Johansson, Peter Johansson, Martin Moberg

Ett arbetsmarknadspolitiskt misslyckande


Reformen är både dum och dyr

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) konstaterar i en rapport att reformen med rabatterade sociala avgifter synes ha gett en liten effekt.

Forskarna bedömer att omkring 6.000 – 10.000 ungdomar har fått arbete genom denna reform. Samtidigt har detta (varje år) kostat statskassan 10 miljarder kronor i uteblivna intäkter.

I bästa fall har varje arbetstillfälle kostat staten 1 miljon kronor och i det dyrare 1,6 miljoner. En intressant slutsats i rapporten är att för de ungdomar som står längst ifrån arbetsmarknaden verkar inte rabatten ha haft någon effekt alls. Däremot verkar effekten för de (relativt få) som deltagit i en kvalificerad yrkesutbildning (KY) och i högre grad är sysselsatta vara större. Men då misstänker jag att det snarare faktiskt handlar om att det är deltagandet i utbildningen som varit det avgörande för att få en anställning – inget annat.

Borgerliga företrädare fortsätter att med en dåres envishet försvara denna dyra och ineffektiva reform. De menar väl att ett borttagande av rabatten kommer att innebära nästan oändliga kostnader för ungdomars möjlighet att få arbete.

Det enda som den borgerliga regeringen gjort är att föra över stora medel från staten till sådana arbetsgivare som i alla fall skulle ha anställt ungdomar. McDonalds ägare dansar hela vägen fram till banken!

Länkar: dn.se, Ekot, Aftonbladet ledare, dagens arena, SvD, Politism, dn.se, Ekot, SVT, Arbetet

Fler som skrivit: Roger Jönsson, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Peter Johansson, Tobias Brännemo, Oscar Ernerot, Roger Mörtvik, Martin Moberg

%d bloggare gillar detta: