Bloggarkiv

Får alla hjälp från dag ett i arbetslöshet?


För några dagar sedan svarade arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson på ett inlägg från Lernias VD Helena Skåntorp. Lernia framställde kritik emot hur arbetsmarknadspolitiken förs i Sverige. Lernia anser att allt för stort fokus ligger på de långvarigt arbetslösa.

Eftersom den långvariga arbetslösheten inte sjunker kan man ju med visst fog hävda att politiken varit misslyckad. Lernia föreslog ett paket åtgärder som skulle göra att nyligen arbetslösa snabbare skulle komma i arbete. Därmed skulle gruppen långtidsarbetslösa kunna minska.

Ministern bekräftade bilden av att fokus ligger på de personer som ligger längst ifrån möjligheten att kunna få ett arbete. Samtidigt låter hon påskina att, minsann, alla arbetslösa får stöd ifrån första dagen. Därmed finns inget behov av några som helst reformer av den art som Lernia föreslog. Vad regeringen hittills har utfört är endast av godo och låter sig icke kritiseras,

Jag vill hävda att ministerns syn på frågan verkar något förskönande. Fas3 (eller om man vill kalla det för sysselsättningsfasen) har blivit till en formidabel återvändsgränd för ett växande antal långtidsarbetslösa. Av dessa är det ett ökande antal som får sin försörjning genom försörjningsstöd (eller får inget ekonomiskt stöd alls).

Jag tycker att det fanns en del poänger i Lernias inlägg. Så synd att den högvälborne arbetsmarknadsministern så lätt avfärdar dess tankar.

Annonser

Några regeringens morötter


Förhoppningsfull minister

I en intervju med arbetsmarknadsministern får Svenska Dagbladet veta att hoppet ställs till företagsledare för att minska ungdomars arbetslöshet. Vid en träff den 22 april ska Elisabeth Svantesson informera utvalda företagsledare om det förträffliga med den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik. Av intervjun framgår att Elisabeth särskilt vill tala om de, så kallade, YA-jobben.

Nu tillhör, i och för sig, denna arbetsmarknadspolitiska åtgärd (YA-jobben) till de bättre som den borgerliga regeringen har infört. Det är en åtgärd som inspirerats av det avtal som IF Metall tecknade med Teknikföretagen för några år sedan. Det är en åtgärd som vänder sig till ungdomar som saknar relevant utbildning för gällande bransch. Det handlar om en kombination av praktiskt arbete och teoretisk kunskap.

En del säger att det är en svensk form av lärlingsutbildning. Det är, i vilket som helst, en utbildnings- och anställningsform som utformas i nära samarbete med aktuell arbetsplats. Regeringen har valt att ställa stora förhoppningar till hur många som ska kunna få ordinarie anställningar denna väg. Mig synes dessa förhoppningar väldigt överdrivna på både kort som längre sikt.

Men eftersom det är valår och ungdomsarbetslösheten inte minskar särskilt känner sig den borgerliga regeringen förmodligen tvingade att verka initiativrik. Därav mötet med företrädare för näringslivet. Regeringen hoppas väl få stöd från dem i att minimera ”risken” av en röd-grön valseger i höst.

YA-jobb är det enda rimliga verktyg som den borgerliga regeringen lyckats prestera inom arbetsmarknadspolitiken. I övrigt har de åtgärder som man infört inte påverkat arbetslöshetsnivåerna annat än uppåt. Arbetsförmedlingen detaljstyrs, det finns få möjligheter att erbjuda arbetslösa korta arbetsmarknadsutbildningar som kan leda till arbete.

Regeringens övriga åtgärder har mest kostat den statliga kassan stora medel utan att därför minska ungdomars arbetslöshet.

Länkar: SvD, SvD, SVT, SVT, ArbetetArbetet, da.seArbetetArbetet, SVT, SVT

Fler som skrivit: Martin Moberg, Roger Jönsson, Martin Moberg, Oscar Ernerot

Regeringens reform fungerar inte 2.0


Biter ihop

SVT:s Östnytt fortsätter att rapportera om Arbetsförmedlingen. I det senaste inslaget konstateras att, i motsats till regeringens officiella ambitioner, minskar de personliga kontakterna mellan handläggare och arbetssökande.

Antalet handläggare på Arbetsförmedlingen som handhar fler än 300 arbetssökande har ökat från 101 ( 31/1 2012) till 271 (31/1 2014). Det innebär en ökning med 163 %. Det är, förstås, en orimlig situation att handläggare på Arbetsförmedlingen ska ansvara för så många arbetssökande som idag är fallet.

Arbetsförmedlaren Karin Karlsson i Norrköping ansvarar för 1.100 arbetssökande. Det gör att hon över huvud taget inte träffar de arbetssökande. Hon säger till Östnytt att …

Det är ju en viss frustration, för både mig och de sökande som har svårt att nå mig, som vill komma i kontakt med mig. Vi försöker säga att de kan vända sig till kundmottagningen, men de förväntningar man har på Arbetsförmedlingen är ändå att man ska få ha en personlig handläggare som man ska få träffa någon gång i alla fall. Och så ser det inte ut i dag.

Med denna bakgrund är det inte så svårt att förstå att Arbetsförmedlingen tillhör de myndigheter som har lägst förtroende bland allmänheten.

Det är Sveriges Riksdag som beslutar om det uppdrag som Arbetsförmedlingen har att utföra. Regeringen fastställer sedan på detaljnivå hur arbetet ska ske.

Därför har den borgerliga regeringen ansvar för den situation som uppstått på Arbetsförmedlingen.

Regeringens reform fungerar inte


Den 1 september 2013 sjösattes en av den borgerliga regeringens reformer. Alla arbetslösa skulle varje månad lämna in en aktivitetsrapport. I den skulle den arbetslöse meddela vilka åtgärder man vidtagit för att hitta en anställning. Vidare infördes ett nytt system för att beivra arbetslösas bristande handlingar.

Östnytt konstaterar i ett tydligt reportage att de möjliga goda avsikter som fanns i reformen har förfelats. Arbetsförmedlingens handläggare har inte den minsta möjlighet att följa upp de inlämnade aktivitetsrapporterna. De enskilda handläggarna har så många arbetslösa att handleda att tiden helt fysiskt inte räcker till. Håkan Karlsson, sektionschef på Arbetsförmedlingen i Linköping, Åtvidaberg och Kinda, säger …

Ska vi ha ett bra besök så tar det en timme med förarbete och efterarbete. Om man har 300 sökande skulle det ta 300 timmar på en månad. Och det kan ju vem som helst räkna ut att jobbar man 160 timmar per månad så kan man inte lägga 300 timmar på att träffa alla. Så det är en ekvation som tyvärr inte… den går inte ihop.

I reportaget undrar en del handläggare över ”politikernas” bristande insikt och förståelse över Arbetsförmedlingens arbetssituation. Jag kan förstå deras undran. Men jag misstänker att regeringen bryr sig ganska litet över hur enskilda  handläggare upplever sitt arbete. Den borgerliga regeringen har valt att genomföra en arbetsmarknadspolitik byggd på misstänksamhet över arbetslösas drivkrafter.

För att stimulera människors intresse av att skaffa sig ett avlönat arbete har regeringen genomfört jobbskatteavdrag, försämrat förmåner och ökat kraven på arbetslösa. Genom att begära aktivitetsrapporter av de arbetslösa ökar man trycket på dem att acceptera vad arbete som helst. Huruvida Arbetsförmedlingens handläggare ska hinna med att använda rapporterna som ett verktyg eller icke är tämligen underordnat och knappast prioriterat.

Länkar: ÖstnyttÖstnyttÖstnytt

Fler som skrivit: Storstad

Ett arbetsmarknadspolitiskt fiasko?


Optimistkonsult

Under gårdagen skrevs det en del om en av den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitiska förslag – YA-jobben. Ekot konstaterar i sin rapportering att endast 47 personer hittills fått en sådan anställning.

Tja … vad ska man säga?

En sak är att reformen infördes så sent som den 15 januari i år. Det har bara gått några veckor sedan åtgärden genomfördes officiellt. Arbetsmarknadsministern hoppas att reformen på sikt ska ge en 30.000 ungdomar om året en väg till ett arbete. Hon sade att …

Det här är en helt ny väg för unga in på arbetsmarknaden som regeringen tillsammans med arbetsmarknadens parter har öppnat. Vi startade detta 15 januari och nu tror jag vi behöver informera både arbetsgivare och unga om att detta är en möjlighet.

Det är klart att det är alldeles för tidigt att redan nu säga något bestämt om huruvida YA-jobb blir ett fiasko eller en lyckosam satsning för att hjälpa ungdomar till ett bra arbete. Jag delar, trots denna invändning, inte ministerns optimistiska bedömning. Även om YA-jobb är en bättre väg för ungdomar, då den kombinerar teoretisk utbildning med praktiskt arbete, till arbete kommer den knappast att få den omfattning som regeringen hoppas.

Det finns all anledning att verka för att informera om YA-arbete (eller yrkesintroduktion) för arbetsgivare och arbetssökande. Men dessa insatser kan enbart komma till stånd när det finns ett upplevt behov av att anställa yngre människor. Jag har under min tid som ombudsman inom IF Metall endast skrivit ett lokalt avtal om yrkesintroduktionsanställning.

Det gällde ett mindre företag som behövde skola in en person till arbete som en äldre person utfört. Det centrala avtal som IF Metall tecknat med arbetsgivarna gav i detta fall en möjlighet att skola in en yngre person till det aktuella arbetet. Lösningen blev lyckosam för såväl företaget som den unga personen.

Det avtal som IF Metall bidragit till har också utgjort grunden till det, så kallade, ”Volvo-steget”.

Jag hoppas förstås att fler unga människor får chansen att få ett arbete genom reformen om YA-arbete. Men några 30.000 jobb om året har jag svårt att tro på. Men fler än 47 personer borde det bli!

Länkar: Ekot, Ekot, di.se, SVT, SvD, Arbetet

Avskaffa FAS 3!


Igår rapporterade Aftonbladet att antalet personer inskrivna i den arbetsmarknadspolitiska åtgärden ”FAS 3” fortsätter att öka. I mars kommer närmare 36.000 personer – långtidsarbetslösa – att vara inskrivna i denna åtgärd. Det innebär en ökning med 1.600 personer på ett år.

I juni 2011 röstade en majoritet av riksdagens ledamöter för att ålägga regeringen att sluta skriva in deltagare i den tredje fasen av ”Jobb- och utvecklingsgarantin”. Trots detta beslut har regeringen valt att nonchalera lagstiftarnas påbud.

Regeringen genomförde ett par kosmetiska förändringar av åtgärden. Man öppnade för att göra det något enklare att få en utbildning inom systemets ram. Dessutom ändrade man det officiella namnet på åtgärden till ”Sysselsättningsfasen”. Det enda positiva med namnskiftet är väl att man tydliggör vad åtgärden syftar till. Den enda ambitionen med sysselsättningsfasen är att hålla de långtidsarbetslösa sysselsatta. De jobbskapande ambitionerna är högst blygsamma.

Socialdemokraterna vill avskaffa Fas 3 (sysselsättningsfasen) och ersätta den med andra och aktivare åtgärder för att hjälpa långvarigt arbetslösa tillbaka till ett arbete.

Du kan bidra till detta genom att skriva under uppropet på ”Alla behövs!

Länkar: Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet ledare, SvD, dagens arena, dagens arena, SVT

Fler som skrivit: Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Ola Möller

Arbetsförmedlingen gillar inte regeringspolitiken


Expressen rapporterar att Arbetsförmedlingen i ett remissyttrande betvivlar nyttan med regeringens reformerade förslag om sänkta sociala avgifter till arbetsgivare som anställer ungdomar. Myndigheten tror helt enkelt inte på att detta kommer att skapa fler arbetstillfällen. Arbetsförmedlingen skriver att det …

… är oklart om den föreslagna sänkningen av socialavgifterna har förutsättningar att bidra till att varaktigt öka sysselsättningen och minska ungdomsarbetslösheten. Möjligen kan en effekt uppstå för de yngsta.

Denna ståndpunkt delas av flera tunga instanser som Riksrevisionen, Ekonomistyrningsverket och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

IFAU har undersökt effekten av denna den borgerliga regeringens profilreform. Enligt deras kvalificerade bedömning har det skapats väldigt få arbeten i anledning av reformen. Varje sådant arbetstillfälle har kostat statskassan 1-1,6 miljoner kronor (per år). Till det kommer att många av de som fått jobb med lägre avgift skulle ha haft jobb ändå.

Arbetsmarknadsministern låter meddela att Arbetsförmedlingen visst får ha sin åsikt men att regeringen tar ansvar för helheten. Det verkar som om regeringen är övertygade om att de statliga gåvorna har haft salig effekt på ungdomarnas arbetslöshet. De enda som till nöds kan tro på det är väl arbetsgivarorganisationen Visita?

Länkar: Expressen, dagens arena, SVT, Hotellrevyn, Kollega, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg, Alliansfritt Sverige

Falsk matematik


I ett debattinlägg från i måndags beskrev arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson de fantastiska resultat som regeringens ”jobblinje” haft. Hon menar att det är tack vare deras reformer som 275.000 fler människor är i arbete idag. Samtidigt skickar hon en gliring till Socialdemokraterna att endast presentera uråldriga förslag.

Ylva Johansson, Arbetsmarknadspolitisk talesperson (S), replikerade snabbt på ministerns debattinlägg. Ylva menar att regeringen inte har någon anledning till att förhäva sig. Under regeringens tid vid makten har befolkningen ökat vilket, förstås, gjort att fler människor arbetar.

Som procentuell andel av befolkningen har inte arbetslösheten påverkats nämnvärt av den borgerliga regeringens politik. Det som hänt är att den långvariga arbetslösheten ökar snabbt. Antalet människor som parkerats i (o)sysselsättningsfasen (Fas 3) ökar. Trots att allt fler människor slagits ut från arbetsmarknaden har svårigheten för arbetsgivare ökat att hitta kompetent arbetskraft.

Regeringens reformer har i bästa fall skapat en del nya arbetstillfällen i de gynnade branscherna. Det är dyra arbeten i förhållande till de medel som staten kravlöst skänkt bort. De subventioner som regeringen använt gynnar ju lika gärna vissa branscher som de missgynnar andra.

Jag föredrar varje dag i veckan en aktivare arbetsmarknadspolitik av den sort som Socialdemokraterna fordom bedrivit.

Fler som skrivit: Martin Moberg, Martin Moberg, Roger Jönsson, Martin Moberg, Aftonbladet ledare

Tio punkter för en aktiv arbetsmarknadspolitik


I måndags skrevs i Svenska Dagbladet om statsrådet (M) som går till val utan egna lagda propositioner. I tidningens artikel får vi veta att Arbetsmarknadsdepartementet endast har producerat tre egna förslag under den gångna mandatperioden. Detta låga tempo i departementet har inneburit att Riksdagens arbetsmarknadsutskott har ställt ganska många sammanträden eftersom inget finns att diskutera.

Den borgerliga arbetsmarkadspolitiken har mest handlat om sänkta skatter och rabatterade avgifter. Till det kommer åtstramande regelverk för arbetslösa och sjuka. Det är uppenbart att regeringen har kommit till vägs ände vad gäller reformer för en bättre arbetsmarknad. Vad som återstår är endast litet finlir för att fullända systemet.

Socialdemokraterna delar ju inte riktigt den positiva synen på sakernas tillstånd. I tisdags presenterade därför Ylva Johansson tio förslag som borde omsättas till propositioner. De tio punkterna utgår från redan kända (S)-märkta initiativ när det gäller arbetsmarknadspolitiken.

Den regering som lutar sig tillbaka och finner allt väl riskerar snabbt att vakna upp när väljarna markerar sitt missnöje.

Måndagen den 15 september kan bli en sådan dag för arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson.

Länkar: SvD, dagens arena, dagens arena, SvD

Fler som skrivit: Roger Jönsson, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Johan Ulvenlöv

Arbetsförmedlingen lämnas ifred


Det blir snart!

När Elisabeth Svantesson (M) tillträdde som arbetsmarknadsminister tidigt i höstas utlovades en översyn av Arbetsförmedlingens verksamhet. Vi är nog många som ser fram emot en sådan – måhända av olika skäl.

Igår efterlyste organisationen Svenskt Näringsliv (SN) den utlovade översynen. SN är nämligen kritisk till hur det fungerar (eller inte fngerar) i samverkan mellan Arbetsförmedlingens lokala kontor och det omgivande näringslivet. Carina Lindfelt, chef för Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsavdelning, säger att …

Med tanke på att det inte har fungerat på ganska länge så är vi otåliga. Om det nu är så att vi ser en myndighet med den typen av problem och som dessutom har lägst förtroende av samtliga myndigheter i Sverige så tror jag att de flesta inser att det är dags att ta tag i detta.

Idag meddelar ministern att direktiven för en översyn av Arbetsförmedlingen kommer först under våren. Det innebär att det dröjer till efter valet i höst innan frågan prövas. Det är kanske klokt att avvakta med direktiv för en översyn av rikets minst populära myndighet. Möjligheten är ju ganska stor att det blir regeringsskifte i  höst.

Det i sin tur kan ju innebära en annan inriktning för den efterlängtade översynen.

Länkar: SvD, SvD, SvD, SvD

%d bloggare gillar detta: