Om Miljöpartiet tycker vi inte!

I ett debattinlägg meddelar gruppledarna för alliansens partier i riksdagen sin djupa motvilja mot att Socialdemokraterna har bjudit in Miljöpartiet till sammanträde med pensionsgruppen. Riksdagens pensionsgrupp är formerad av de fem partier som står bakom införandet av dagens allmänna pensionssystem. I fyra olika punkter sammanfattar de sitt motstånd till att Miljöpartiet ska delta i gruppens arbete.

Det är väl inte helt utan fog som de fyra uttrycker sitt avståndstagande till det gröna partiet som deltagare i det kommande arbetet med pensionssystemet. MP har ju inte precis varit pensionssystemet största förespråkare. De borgerliga företrädarna passar dessutom på att uttala välkända borgerliga synpunkter om ekonomisk tillväxt och deras syn på arbetslinje etc.

Å andra sidan har ju KG Scherman en korrekt invändning till det borgerliga inlägget. Pensionsgruppen är faktiskt ett informellt organ inom riksdagen om än med vissa interna konstruktioner. I sitt genmäle skriver han att …

Något veto över pensionsfrågorna kan inte tilldelas en grupp av företrädare för några partier. Enligt grundlagen styr regeringen riket. Regeringen kan inte delegera denna uppgift till någon annan institution. Regeringen är skyldig att förelägga riksdagen de förslag till riksdagsbeslut som den finner behövligt, inte heller detta ansvar kan regeringen överlåta på någon annan.

Det går inte att komma ifrån att Miljöpartiet ingår i den sittande regeringen. Det är vidare regeringen som lämnar propositioner till riksdagen Det är ju inte formellt möjligt att förhindra MP inflytande över de lagförslag som den sittande regeringen ska lämna till riksdagen för behandling.

Sverige har idag ett finansiellt väldigt stabilt pensionssystem. Priset för detta har dagens och kommande pensionärer fått betala genom både att pensionsbromsen slagit till vid flera tillfällen. Pensionsutfallet är idag betydligt sämre än vad de inblandade fem partierna prognosticerade när ATP-systemet avvecklades. Det finns därför all anledning att diskutera reformer av pensionssystemet för att göra utfallet mer förutsägbart för de blivande pensionärerna.

Miljöpartiet säger sig nu acceptera de grundläggande principerna för pensionssystemet. Eftersom de nu också ingår i den sittande regeringen är det nu bättre att de deltar direkt i de diskussioner som förs i pensionsgruppen. Det kan knappast skada att ytterligare ett parti deltar i att ta ansvar för det pensionssystem som gäller idag.

Länkar: dn.se, dn.se, dn.se, dn.se, dn.se, SvD, SVT, dagens arena, di.se, Ekot, SVT, Ekot, Arbetsvärlden

Kvinnorna är de stora förlorarna i pensionssystemet

Svenska Dagbladet har låtit Pensionsmyndigheten genomföra en undersökning vilken pension generationen som är födda 1954 kommer att få om de tar pension vid 65 års ålder. De som är födda 1954 är den första generation vars pension inte grundas på ATP-systemet till någon som helst del.

Resultatet är ganska beklämmande. Nästan hälften av kvinnorna i den generationen prognosticeras få en pension som inte överstiger garantipensionen. De bakomliggande orsakerna till detta ligger förstås i kvinnors inkomstnivåer, högre andel som arbetar del- och visstider samt en hög andel som arbetar i branscher som orsakar fysisk skada (med därmed lägre pensionsålder).

Men borde inte tjänstepensionen innebära grädden på moset som innebär att kvinnor (och män) hamnar på en betryggande nivå över garantipensionsens nivå? För många kommer det säkert att innebära just det. Problemet är bara den att det framför allt är män som tjänar på tjänstepensionens konstruktion. Orsaken till det är åter mäns högre inkomster som gör att de får en bättre total pension än kvinnor.

Det kommer att krävas att kommande pensionärer arbetar längre än idag för att uppnå en rimligare nivå på sina pensioner. Lösningen handlar då om att få ett arbetsliv som gör att fler kan arbeta längre. Det kommer att krävas arbetsgivare som anställer på heltid och till fasta tjänster (både för kvinnor som män). Det är ju inte alldeles lätt att komma dit. Risken är stor att stora grupper (inom särskilt LO-kollektivet) kommer att vara pensionssystemets förlorare.

De politiska partier som står bakom dagens pensionssystem börjar bli allt mer medvetna om detta. Häri finns väl delvis drivkrafterna i det arbete för att se över pensionssystemet. Huruvida de förslag och idéer som hittills presenterats kommer att påverka situationen särskilt mycket är ju tveksamt. Det handlar ju om långsiktiga trender innan en påtaglig förändring kan ske. Kampen om att sänka pensionsärers skatter gör ju ingenting åt de bakomliggande orsakerna.

Det här kommer att bli en allt mer besvärande fråga för de politiska partierna. Hur lösningen ska se ut på kortare sikt – om den finns – lär ju bli en intressant fråga att diskutera.

Eftersom de bakomliggande strukturerna bara går att förändra på lång sikt återstår endast att tillföra mer pengar för att säkerställa kvinnors pensionsnivå (åtminstone för kvinnor födda 1954 och framåt tills ett mer jämställt arbetsliv finns i verkligheten).

Länkar: SvD, SvD, dn.se, dn.se, di.se, Kollega, Arbetet, ka.se, SvD, di.se

Fler som skrivit: Håkan Svärdman, Håkan Svärdman, Martin Moberg

Om premiepensionens framtid

Utredaren om PPM-systemets framtida konstruktion, Stefan Engström, har lämnat två alternativa förslag om hur det kan se ut i framtiden. Det ena förslaget innebär att lagstiftarna kraftigt begränsar det antal fonder som blivande pensionärer kan välja mellan. Tanken med denna idé är att införa ett ”fondtorg” med ett tiotal fonder med olika risk och inriktning.

Det andra alternativet innebär att man inte genomför någon begränsning men genomför åtgärder som ska minska kostnader och spridning i pensionsutfall. I det andra alternativet finns förslag som att spararna med jämna mellanrum ska bekräfta sina val för att de ska bli uppmärksamma på fondens utveckling. En annan förändring är att de som gör många val själva måste betala för de extra kostnader som många val för med sig.

Stefans tankar överlämnas till pensionsgruppen bestående av representanter för de partier som står bakom dagens pensionssystem. Socialdemokraterna, som ingår i gruppen, har öppnat för att minska avsättningen till PPM-systemet. Motivet för detta handlar om att väldigt få människor gör aktiva val inom PPM-systemet och att kunna förstärka avsättningen till fördelningsdelen av pensionssystemet.

Jag är inte främmande för att minska den del som avsätts till PPM-systemet. Jag kan även tänka mig att minska på antalet olika fonder (idag över 800) som är valbara inom PPM-delen. Det stora antalet valbara fonder gör i sig att det är svårt att göra aktiva val. Men det vete 17 om jag gillar förslaget att begränsa fondurvalet till endast ett tiotal. Då köper jag hellre det andra alternativet att verka för att premiera fonder med lägre avgifter. Den metoden kan bidra till att minska antalet fonder.

Det kommer säkert att bli svårt att finna en gemensam uppfattning inom pensionsgruppen. Socialdemokraterna gör rätt i att vara aktiva i den utåtriktade debatten för att därmed fånga upp medborgarnas åsikter i frågan.

Länkar: di.se, SvD, dn.se, dn.se, SvD, Ekot, SvD, Arbetet, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg

Kampen om PPM-systemet

I en intervju som Svenska Dagbladet gjort med Tomas Eneroth (S) – talesperson i pensionsfrågan – meddelar han att Socialdemokraterna vill diskutera hur mycket pengar som borde avsättas till premiepensionsdelen i det offentliga pensionssystemet. Tomas säger att …

Det finns två viktiga skäl. Det ena är premiepensionen i sig och den variation i utfall för olika pensionssparare som den leder till. Den andra är att en minskad nivå i premiepensionen innebär en möjlighet att stärka inkomstpensionen under en period då vi står inför påfrestningar på grund av stora demografiska förändringar.

Det han säger är att, beroende på hur man valt (eller inte valt), får de blivande pensionärerna olika mycket i pensionsutfall. För de flesta handlar det inte om medvetna val – snarare om slump och tur. Dessutom är det väldigt få människor som gör aktiva val när det gäller premiepensionsdelen. För det andra vill (S) minska den del som går till premiepensionen för att kunna avsätta mer pengar till den stora delen av pensionssystemet. Detta borde innebära att man värdesäkrar pensionerna bättre och minimerar risken för att minska värdet på densamma.

Jag tycker att Tomas (och Socialdemokraterna) är på rätt väg i denna fråga. PPM-konstruktionen var ju en kompromiss som (S) ingick med de borgerliga partierna för att säkra ett nytt pensionssystem. Nu har systemet prövats och funnits ointressant för de flesta medborgarna. Då borde det vara möjligt att sluta en ny överenskommelse innebärande att mer medel slussas från PPM till övriga delen av pensionssystemet. Tomas säger vidare att …

Det var en viktig poäng att man själv skulle kunna välja fonder men nu har vi erfarenhet av att de flesta inte är så intresserade av att göra den här typen av val. Det är också så att sedan PPM startade har vi fått en tjänstepension som omfattar allt fler på arbetsmarknaden och där kan en stor del av valfriheten tillgodoses.

Men den politiska världen är inte alltid så enkel. En rimlig kompromiss kan ju vara att tillgodose de borgerliga partiernas önskan att höja åldern för att kunna kvarstå i arbete från 67 till 69 år. Till det kommer sedan den svårare diskussionen att säkerställa ett arbetsliv som tillåter fler människor att faktiskt kunna arbeta längre.

Länkar: SvD, Arbetet, di.se, dn.se

Andra som skrivit: Johan Westerholm

Industribloggare: Carola Andersson