Bloggarkiv

Det svenska sammanhållna samhället står på spel


I ett debattinlägg föreslår Stefan Löfven och Ibrahim Baylan bildandet av en skolkommission. Den ska bestå av ”… de främsta skolforskarna i Sverige och internationellt”. Kommissionens uppdrag är att utreda varför de svenska resultaten i skolan har försämrats relativt andra OECD-länder.

Stefan och Ibrahim utvecklar i inlägget vilka parter som bör ingå i denna kommission. Samtliga riksdagspartier föreslås ingå i en tillsyndsgrupp till kommissionen. Vidare förespråkar de andra åtgärder syftande till att förbättra situationen inom skolan. Det handlar om förslag som socialdemokraterna tidigare har presenterat.

Det finns säkert de som anser socialdemokraternas initiativ som defensivt och inte särskilt tillförande en lösning. Men förslaget kommer av en tradition som socialdemokraterna tidigare tillämpat. Det behövs i denna fråga bättre samsyn och samling över de politiska blockgränserna.

Jag ser detta som en möjlighet att lägga grunden för en skola som verkligen ger alla elever möjlighet att utveckla sin potential. För det är väl något vi alla faktiskt vill att skolan ska göra?

Länkar: SvD, SvD

Fler som skrivit: Monica Green, Badlands Hyena, Roger Jönsson

Annonser

Havererad skolpolitik


Tomas Tobé svarar på Magdalena Anderssons inlägg om skolpolitiken med att mest glida undan hennes kritik. Hans huvudsakliga tes var att den borgerliga regeringen behövde återupprätta kunskapsskolan efter Ibrahim Baylan som skolminister.

Tomas räknar upp de åtgärder som den borgerliga regeringen genomfört för att vända utvecklingen. Han nämner förstås inte att dessa åtgärder till synes ännu inte verkar ha haft avsedd verkan.

Sverige har idag en skola där klassbakgrund börjat väga tyngre som förklaring över hur elever kommer att lyckas med skolan. Det behövs en skolpolitik som tar hänsyn till det. Jan Björklunds skolpolitik har nått vägs ände.

Socialdemokraterna gör rätt som bjuder in till samtal om den framtida skolan. Det behövs samling kring den kanske viktigaste framtidsfrågan.

Andra som skrivit: Martin Moberg, Ylva Johansson

Utbildning är nyckeln till framtidens jobb


För ett par dagar sedan var Magdalena Andersson (S) publicerad med ett inlägg om den svenska skolan. Hon konstaterar ganska avmätt att den borgerliga regeringens ambitioner när det gäller EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi Europa 2020 är ganska modesta.

Sverige är idag det nordiska land som har lägst andel av ungdomar som tar examen på högskola/universitet. Vi tappar även gentemot andra OECD-länder. Magdalena meddelar i inlägget att socialdemokraterna har betydligt högre ambitioner på dessa områden. Hon säger att …

Socialdemokraternas mål är att halvera andelen unga utan gymnasieexamen. Vi vill halvera andelen elever som inte klarar målen i grundskolan, halvera andelen unga utan gymnasiekompetens och att hälften av alla unga ska ha läst en utbildning på högskola eller yrkeshögskola till år 2020.

I syfte att nå dessa högt ställda mål är man beredd på att göra de satsningar inom skolan som krävs. Magdalenas debattartikel följdes idag upp med att socialdemokraterna bjuder in lärarfacken, lärarhögskolorna och arbetsgivarna till krissamtal om situationen i skolan och hur utvecklingen kan vändas. brahim Baylan (S), utbildningspolitisk talesperson, säger att …

Vi vill höra vad det är vi behöver göra på bredden för att göra läraryrket mer attraktivt. Den här utvecklingen där många lärare känner sig tyngda på sitt jobb och allt färre söker till lärarutbildningarna måste förändras och det är det vi ska koncentrera oss på.

Det är vidare meningen att socialdemokraterna ska närma sig de borgerliga partierna i frågan. Det är nog ganska klokt att försöka få till stånd blocköverskridande samtal och överenskommelser kring den framtida skolpolitiken. Det återstår dock att se vad detta utspel kan leda till. Framför allt blir det spännande att se om regeringspartierna kommer till konferensbordet. Men eftersom Folkpartiet har tappat tolkningsföreträdet när det gäller skolpolitiken är det kanske rätt tillfälle att ta ett sådant initiativ som (S) gjort.

Länkar: SvD, SVT, Ekot, dn.se, vlt, SvD, dn.se, SvD, dn.se

Andra som skrivit: Martin Moberg, Martin Moberg, Peter Johansson, Ola Möller, Leine Johansson

Om ett bättre samband mellan skola och arbetsliv


Det förs en debatt mellan regeringens företrädare och den politiska oppositionen om de bästa sätten att minska arbetslösheten bland unga. Under de senaste dagarna har det presenterats två olika politiska initiativ i den riktningen.

Igår tisdag presenterade Ibrahim Baylan en idé om att alla yrkesprogram på gymnasiet ska utvecklas till att bli ”yrkescollege”. Som modell för detta står ”teknikcollege” och motsvarande inom utbildningar för vård och omsorg. Konceptet bakom teknikcollege är utvecklat i samverkan mellan fackliga och arbetsgivarorganisationer i syfte att skapa förutsättningar för kvalificerade utbildningar för industrins behov. Teknikcollege förutsätter en nära samverkan mellan skola och arbetsliv.

Det är uppenbart att socialdemokraterna noga har läst på vad detta ”college”-begrepp står för. Stefan Löfven har säkert haft en del i att förslaget kommer till stånd. Ibrahim skriver i ett debattinlägg att …

Yrkescollege är en ambitionshöjning för gymnasieskolans yrkesprogram. Modellen bygger på ett mycket nära samarbete mellan skolans huvudman och regionens näringsliv och arbetsgivare i offentlig sektor. Yrkescollege innebär att arbetsgivarna aktivt deltar i utbildningens utformning, kvalitetssäkring och beslut om antalet utbildningsplatser. Kvaliteten i utbildningen höjs genom gemensamt ansvar mellan arbetsmarknadens parter och skolans huvudman.

Jag gillar detta förslag. Samtidigt har styrkan bakom konceptet med teknikcollege varit att det vuxit fram ur branschens behov och insikt om betydelsen av kvalificerade utbildningar. Det är svårt att bygga sådan samverkan genom kommando och/eller krav. Det behövs en förståelse för gemensamt intresse för att få det att fungera över tid. Men det är bra att partiet vill utveckla yrkesutbildningarna. Det är en sämre väg att, som en Jan Björklund, vilja förkorta yrkesutbildningar.

Sedan 2010 finns ett avtal om yrkesintroduktion som IF Metall tecknat med arbetsgivarnas organisationer inom industrin. Det avtalet har stått som modell för regeringens förhoppning om att skapa branschvisa jobbpakter. Avtalet har tyvärr inte använts överdrivet ofta. Men det finns goda exempel där avtalet bidragit till att introducera unga till arbeten inom industrin. I en debattartikel presenterade Hillevi Engström ett projekt där Arbetsförmedlingen, Teknikföretagen och IF Metall ska samverka för att rekrytera arbetslösa ungdomar till arbeten inom industrin.

Det är viktigt att arbetslivet är aktivt delaktiga i att hjälpa unga (och äldre) till arbeten i branschen. Bägge exemplen ovan är realistiska och bra exempel på sådan samverkan som ökar möjligheterna för att utbilda till de arbeten som faktiskt finns därute.

Länkar: da.se, Lag & Avtal, SvD

Om ett ambitiöst, men realistiskt skolförslag


Borgerlig skola

Socialdemokraterna har under en tid tillbaka tagit fram flera förslag och initiativ när det gäller utbildningspolitiken. Det är alldeles utmärkt att partiet formulerar en annan politik på området än den som den borgerliga regeringen genom Folkpartiet står för. Efter att skolans resultat har försämrats under en lång rad av år behövs det verkligen en annan och positivare syn på skolans möjligheter.

Den borgerliga skolpolitiken har allt mer definierats av en allt mindre sammanhållen skola. Det handlar om satsningar på elitklasser och att hävda att inte alla gymnasieelever behöver teoretisk utbildning och att utbildningarna kan göras kortare.

Det finns gott om undersökningar som visar att ungdomar utan fullständiga betyg från gymnasieskolan står längst bort från möjligheten att få arbete. På så sätt innebär regeringens politik att allt fler ungdomar riskerar långvarig arbetslöshet med därmed låga inkomster. Regeringens svar på den politiken är att verka för en större låglönesektor med arbeten som inte ställer stora formella krav på kompetens.

Socialdemokraterna vill ha en annan utveckling av det svenska samhället. Man vill att hela befolkningen ska ha möjlighet till att delta på jämlika villkor i samhällslivet. Skolan har alltid varit viktig i denna strävan. Det har därför varit ett misslyckande att man överlät åt Folkpartiet att överta initiativet i utbildningspolitiken.

På DN Debatt presenterar Stefan Löfven och Ibrahim Baylan den socialdemokratiska partistyrelsens tankar inför den kommande partikongressen. Förslagen innebär ökad fokus och satsningar på utbildning. Ett uppmärksammat förslag är att man föreslår att skolplikten ska förlängas till 18 års ålder. Stefan och Ibrahim har rätt i att det krävs genomgången gymnasieutbildning för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Det blir därför logiskt att förlänga skolplikten.

Som också framgår av debattartikeln måste ett sådant ställningstagande kompletteras med andra åtgärder. Det handlar om pedagogisk utveckling, om att ständigt arbeta med att stimulera och motivera elever. De vill även satsa stora medel på att minska klasserna för de yngsta eleverna. De är medvetna om att det kommer att krävas stora insatser från samhället för att förverkliga de socialdemokratiska tankarna. Men, som de säger …

Vi har möjlighet att göra Sverige världsledande. Ska framtida generationer kunna ha det lika bra eller bättre än vi krävs mer samarbete och mer gemensamt ansvar för skolan. Att Sverige når en världsledande utbildningsnivå är nyckeln till framtidens jobb men också till människors frihet att forma sitt eget liv. Därför är uppdraget att säkra alla ungas rätt till en ordentlig utbildning inte bara något vi har råd med – det är det som gör oss rika.

Jag hoppas på en spännande debatt på kongressen om den socialdemokratiska utbildningspolitiken. Tydliga alternativ till den folkpartistiska politiken på detta område kan bli en avgörande fråga i nästa års allmänna val.

Länkar: DN Debatt, Lärarnas Nyheter, dagens arena, SvD, di.se, SVT, Ekot, dagens arena, Ekot, SVT

Andra som skrivit: Peter Johansson, Martin Moberg, Ola Möller, Johan Westerholm, Roger Jönsson, Pia Bernthling, Peter Högberg, Roger Jönsson, Martin Moberg

Skillnaden mellan tjejernas och killarnas slutbetyg ökar


Skolverket publicerade för några dagar sedan niondeklassarnas betygsresultat från i våras. Statistiken är nedbruten på kommun- och skolnivå. Statistiken visar att tjejerna drar ifrån killarna i betygsnivå. Det är, enligt Skolverkets generaldirektör Anna Ekström, en tydlig internationell trend att killarna tappar gentemot tjejerna i betygshänseende. Hon säger vidare att …

Men det är oroväckande att det går och fel håll. Den som kan svara enkelt på varför skulle få Nobelpriset i pedagogik, om ett sådant pris fanns.

Vad vi vet från tidigare studier är att pojkar och flickor möts av olika förväntningar.Skolverket konstaterar att betygen förbättras för alla elevgrupper utom för pojkar med utländsk bakgrund och pojkar med lågutbildade föräldrar. För dem har i stället betygen sjunkit. Andelen behöriga till de nationella programmen på gymnasieskolan var 87,5 procent, vilket är en minskning från 87,7 procent föregående år. Andelen obehöriga i årets kull var alltså 12,5 procent.

Det är en högst oroväckande trend vi ser. Det är självklart väldigt bra att tjejer och unga kvinnor klarar sig bra i skolan. Men det är inte särskilt tillfredsställande att se att just killar från hem utan studiebakgrund inte lyckas i skolan. Det måste innebära att det finns inbyggda problem i hur skolans verksamhet bedrivs idag.

Ibrahim Baylan (S), vice ordförande i Utbildningsutskottet, är kritisk till denna utveckling. Han säger att …

Det här är 6:e året på rad som vi ser den här utvecklingen, och vi vet ju att det i slutändan kan innebära att dessa elever hamnar i arbetslöshet och behov av socialbidrag.

Om än jag förstår att man knappast kan vända denna utveckling genom några magiska tricks så undrar jag ändå när Hr. utbildningsministern ska börja ta ansvar för den svenska skolan. Nu har det väl ändå gått så pass länge att han inte längre kan skylla på förment socialdemokratisk ”flumskola”?

Länkar: SvD, dn.se, dn.se, dn.se, SVT, Östnytt, bblat.se, dn.se, SvD, Arbetet, SvD

Fler som skrivit: Martin Moberg

Vi håller på att tappa kontrollen över skolsystemet


Svenska Dagbladet har gjort en artikelserie om utvecklingen inom den svenska skolvärlden. Sedan den, så kallade, friskolereformen genomfördes har allt fler friskolor etablerats runt om i Sverige. Syftet var väl att bredda den pedagogiska variationen och att ge utrymme för drivna lärare att få utveckla sin förmåga och arbetssätt. Det som har hänt är att vi har en kraftig överetablering och att hälften av friskolorna ingår i sex större koncerner. SvD beskriver hur reklambudgeten har ökat allt mer. Man kan misstänka att val görs, inte på grundval av skolans pedagogiska förmåga och resultat, utan på mer kortsiktiga val. Andra artiklar har tidigare beskrivit att det finns en tendens att denna konkurrens kan fresta skolor att lämna högre betyg åt elever i syfte att framstå i bättre dager.

Tidningen har pratat med utbildningsministern om denna utveckling. Han verkar i huvudsak vara nöjd med utvecklingen och är inte beredd att ta på sig något ansvar. Han säger bland annat att …

Det är inte jag som har styrt hur marknaden har utvecklats, det har elever och föräldrar gjort genom sina val. Jag styr över lagstiftningen, och den menar jag är väl avvägd. I huvudsak fungerar det väl i dagsläget.

Ibrahim Baylan, utbildningspolitisk talesperson (S), är något mindre nöjd med den rådande utvecklingen. Han menar snarare att …

Jag har svårt att se vad det är Björklund är nöjd med. Jag kan i alla fall inte påstå att jag är nöjd när jag ser att vi håller på att tappa kontroll över skolsystemet. Det är väldigt mycket som är på väg åt fel håll, det finns alldeles för många skolor och det är eleverna som drabbas. Att vi då har en utbildningsminister som är nöjd, det bådar verkligen inte gott för framtiden.

Skolan har under de senaste åren blivit en omfattande skolpolitisk experimentverkstad. Det finns undersökningar som visar hur skolan blir allt mer socioekonomiskt uppdelad. Stora grupper av elever klarar sig inte i genom skolan med fullständiga betyg. Det finns en tendens att svenska elevers resultat blir sämre jämfört med andra liknande länder. Ibland hålls det finska skolsystemet som ett föredöme framför den svenska skolan. Det finns därför all anledning för Socialdemokraterna att försöka återta initiativet inom utbildningspolitiken. Samtidigt behöver man dock verka för att få bredare lösningar och samsyn kring hur den framtida skolan borde se ut.

Skolan behöver hamna i ett läge där man får arbetsro och kan arbeta med att utveckla pedagogiska arbetssätt och andra arbetsmetoder. Med en utbildningsminister som tidigare sagt att han inte kommer att ta ansvar för skolans resultat förrän om många år (då hans reformer ska ha fått genomslag) lär det dock bli svårt att samarbeta med.

Länkar: SvDSvDSvDSvDSvDSvDSvDSvD, Arbetet, SvD Brännpunkt, Folket

En skola som snarare cementerar än bryter sociala mönster


Ibrahim Baylan presenterar i dagens DN åtta socialdemokratiska förslag för en bättre svensk skola. Ibrahim beskriver en starkt kritisk och pessimistisk bild av den svenska skolan. Han säger att …

Svenska elevers socioekonomiska bakgrund spelar numera lika stor roll för resultaten som för elever i Tyskland och USA.

Han menar att det behövs en satsning på utbildningens kvalitet genom investeringar i lärarna och skolledarna. Sedan presenteras åtta förslag för en jämlik skola:

  1. En sammanhållen skola.
  2. Resurser efter elevernas behov.
  3. Blandade elevgrupper.
  4. De bästa lärarna i skolor med störst utmaningar.
  5. Investera i förskolan.
  6. Utveckla mottagandet av nyanlända elever.
  7. Höga positiva förväntningar och inkluderande förhållningssätt.
  8. Mindre individuellt arbete i skolan.

Avslutningsvis säger Ibrahim …

Vi har under lång tid haft som mål, och varit stolta över, att ha en skola som inte gör skillnad på eleverna utifrån vilka deras föräldrar är, ett utbildningsväsende som möjliggjort klassresor och ökat den sociala mobiliteten i vårt samhälle. I dag ser vi att den utvecklingen är bruten till förmån för en skola som snarare cementerar än bryter sociala mönster. Det är oacceptabelt. Vi utvecklar därför skolpolitiken för att alla elever ska kunna göra sina egna livsval och nå sin fulla potential.

Jag tolkar in en ganska självkritisk ton i Ibrahims debattinlägg. Socialdemokraterna kan knappast enbart skylla på den borgerliga regeringens skolpolitik under de senaste åren. Det är därför bra att partiet nu bjuder in till diskussion om hur vi ska få en bättre svensk skola. Det behövs alternativa förslag till Jan Björklunds pessimistiska syn på skolpolitiken.

Andra som skrivit: Peter Andersson, Rosemari Södergren

%d bloggare gillar detta: