Bloggarkiv

Löntagarna får allt mindre


I en artikel berättar Arbetets journalist att löntagarnas andel av de samlade inkomsterna – i Sverige som internationellt – minskar. Anledningen till det är globaliseringen kombinerat med friare kapitalrörelser. Det har gjort att kapitalägarnas förhandlingssituation har stärkts i förhållande till löntagarnas. Det är i alla fall vad som hävdas i en nyutkommen bok med Erik Bengtsson som redaktör. Han säger till Arbetet att …

lobaliseringen har inneburit en expansion av det globala arbetskraftsutbudet. Samtidigt har avregleringar gjort att kapitalet blivit mer lättrörligt. Dessa två faktorer stärker kapitalägarnas förhandlingsposition, vilket gör att kapitalet avlönas bättre.

Erik är kritisk till den lönebildningsmodell som har skapats i Sverige efter 1990-talskrisen. Den gör det svårare för löntagarna att återta den andel av de samlade inkomsterna som förlorats. Han menar vidare att ökade inkomstskillnader är en konsekvens av den lägre löneandelen. I boken hävdas vidare att ökade vinster inte längre stimulerar fram mer investeringar. Engelbert Stockhammer, österrikisk nationalekonom, säger att …

Finansialiseringen av ekonomin har inneburit en stor förändring. En ökande andel av vinsterna stannar inte längre inom företagen för att återinvesteras utan betalas i stället ut genom ökade aktieutdelningar. Dessa pengar hamnar sedan hos olika fonder eller i de superrikas händer.

Engelbert önskar för sin del en samordnad europeisk politik för högre löneandelar.

Det finns onekligen en poäng i den tes som hävdas i boken. Med den lönebildningsmodell som vi har i Sverige idag är det svårare att genomföra dramatiska förändringar i det relativa löneläget mellan grupper av löntagare och mellan löntagare och kapitalägare.Samtidigt ska det sägas att denna politik i stort har tjänat löntagarna väl. Den har genererat reallöneökningar för löntagarna.

Samtidigt är det ett bekymmer att enskilda kapitalägare och högre chefer roffar åt sig när de har möjlighet. Det behövs förstås samordnade fackliga insatser på en global nivå för att tillförsäkra löntagarna en större andel av det befintliga överskottet. Det är dock ingen liten utmaning!

Länkar: Arbetet, da.se, da.se

Andra som skrivit: Leine Johansson

Lönerna ökar i Kina


Jag ber att få rekommendera en intressant krönika i SvD Näringsliv skriven av Jonas Fröberg. Den låter berätta att lönerna stiger snabbt i Kina.

USA:s statistikbyrå för arbetskraftsstatistik (United States bureau of labor statistics, BLS) har beräknat att lönerna för tillverkningssektorn i Kina i medeltal ökat runt 100 procent mellan 2002 och 2008 – från drygt 4 till nära 9 yuan per timme, vilket är lika mycket i svenska kronor.

Detta har nu inte skett av en slump. Det är en medveten politik för att kliva högre upp i näringskedjan. Man vill, som det sägs i krönikan, komma upp ur ”låglöneträsket”. Det som nu sker är att produktion börjar flyttas tillbaka till Sverige. Det kan motiveras och räknas hem med ökad automation och bättre skötsel av maskinpark. Samtidigt flyttas produktion till andra länder än Kina.

Men, eftersom Kina är en växande marknad kommer västeuropeiska företag fortsätta att vilja vara där. Och Kina välkomnar företagen, om de samtidigt delar med sig av sina teknologiska kunskaper till inhemska företag.

Sverige har länge klarat sig på att vi har haft avancerad forskning och utveckling av våra produkter kvar i Sverige. Men, som Jonas ställer frågan i krönikan, …

Tänk om vi står där om tio år, med huvudkontoren och forskningen i Kina, tillverkningen i Bangladesh och… ja ta en halv minut och fundera på vad det innebär. För Sverige.

Den borgerliga regeringen synes hellre satsa på en större löglönesektor som den huvudsakliga metoden att främja jobbutveckling i Sverige. Frågan man kan ställa sig är om vi verkligen har råd med en sådan utveckling.

Andra som skrivit: Peter Johansson

Man blir förbannad!


Har läst Expressens artikel om hur indiska arbetare har utnyttjats och lurats på inkomst för att få arbeta i köket i den svenska basen i Afghanistan. Tyvärr är väl detta inte något alldeles ovanligt och det finns förmodligen många exempel på liknande. Förmodligen har väl denna tjänst upphandlats till lägsta möjliga pris i konkurrens. Sådant som att respektera fackliga och mänskliga rättigheter har väl knappast ingått i upphandlingsunderlaget eller som en faktor att ta hänsyn till.

Överste Anders Löfberg, chef för förbandet FS22, säger till Expressen att …

Som svensk blir man förbannad över alla orättvisor och vi ser väldigt allvarligt på att folk utnyttjas på det här sättet. Vår uppgift här är att stödja, utveckla och hjälpa. När någon i vår närhet, på campen, har låg moral i de här frågorna känns det inte bra, för att uttrycka mig milt.

En effekt av den värld vi lever i idag är att fattiga människor tvingas till att arbeta långt ifrån sina hem och familjer. Ibland tvingas de att acceptera osakliga villkor i en förhoppning att ändå kunna tjäna ihop pengar till sig själva och sina familjer. I Sverige har vi tidigare sett exemplen med bärplockare i de norrländska skogarna. Vi kan se det över hela världen hur fattiga människor arbetar långt hemifrån till villkor som är betydligt lägre än vad den inhemska arbetskraften skulle acceptera.

I västvärlden har vi blivit vana vid att de varor vi handlar i butikerna ska vara så billiga som möjligt. Tillverkningen av kläder, leksaker, elektronik etc sker idag i hög grad i låglöneländer och ibland under vidriga arbetsvillkor. Tillverkarna är hela tiden på jakt efter platser där tillverkningen kan ske till billigast möjliga pris. Länder konkurrerar genom att försvåra facklig verksamhet, att inte ta ut skatt av företag, inte kräva allt får hårda miljökrav e.t.c.

Som konsumenter, som politiskt aktiva, medborgare måste vi börja höja blicken. Vi kan inte tillåta oss att priset för vår goda utveckling sker till priset av osakliga arbets- och anställningsvillkor eller till negativa miljökonsekvenser. Lägst pris är inte alltid bäst.

Länkar: Expressen, Rapport, SvD, dn.se, Ekot

Andra som skrivit: Olas tankar

Industribloggare: Kaj Raving

%d bloggare gillar detta: