Bloggarkiv

Fler lärare i lågstadiet


Igår presenterade regeringen en satsning på att långsiktigt få fler lärare i lågstadiet. Det handlar om att kunna minska elevantalet per klass de första åren i skolan. Detta är ju en viktig del i det paket som socialdemokraterna presenterade inför valet för att skapa förutsättningar för att fler elever ska kunna lämna skolan med godkända betyg.

Så vitt jag har förstått forskningen är de första åren i skolan väldigt viktiga för att lägga grunden till en framgångsrikare skola. Därför känns det rätt och riktigt att sträva efter att klasserna blir mindre under lågstadietiden.

Det är meningen att denna satsning ska kunna ge resultat ganska snabbt. Hur det går i slutändan styrs ju av skolhuvudmännen. Regeringen gör nu vad de kan. Jag hoppas nu att kommunerna tar stafettpinnen och skapar verklighet av regeringens mål.

Länkar: dn.se, dn.se, SvD, di.se, Ekot, dn.se

Annonser

Skolans bästa måste väga tyngre än partitaktik


I ett debattinlägg inbjuder regeringen de borgerliga partierna till diskussioner om den svenska skolan. De hoppas att med decemberöverenskommelsen det ska infinna sig ett ett nytt samtalsklimat mellan regeringspartierna och partierna inom alliansen.

I debattinlägget anges att regeringens kommande skolpolitik ska grunda sig på följande tre principer:

  1. Regeringen kommer i varje läge att eftersträva brett politiskt stöd för de reformer den lägger fram.
  2. Stora skolreformer ska vara förankrade bland dem som arbetar i skolan.
  3. Förändringar i skolsystemet ska vara förankrade i modern forskning. Sådant som läroplaner, kursplaner och betygssystem ska inte styras av ideologi, utan utifrån vad vi vet om hur man skapar de bästa möjligheterna för inlärning hos varje elev.

Blocköverskridande samtal ska utgå från de tre angivna utgångspunkterna. Punkterna i sig borde väl egentligen inte innebära några hinder för bredare diskussioner om skolan.

Socialdemokraterna profilerade sig inför valrörelsen hårdare i frågan om skolans framtid. Flera av de förslag som sedan kom från allianspartierna ligger väldigt nära de s-märkta förslagen. Det borde därför finnas möjligheter att finna bredare överenskommelser kring skolpolitiken om partierna undviker allt för mycket av taktiserande.

Regeringen anger i sin inbjudan en fråga där allianspartierna måste vara beredda att kompromissa om. Det gäller frågan om betygssystemet. De borgerliga partierna vill införa betyg än tidigare i skolsystemet. Det vill inte den sittande regeringen.

Folkpartiet har när frågan ställts av media avvisat möjligheten till bredare diskussioner om skolan. De konstaterar att förslaget om betyg har en riksdagsmajoritet bakom sig. De verkar beredda att driva i genom det förslaget (med passivt/aktivt stöd av SD). Bollen ligger nu hos allianspartierna att svara på inviten.

Jag ser gärna att det kan ske breda politiska diskussioner om den svenska skolan. Den behöver få arbetsro över tid. En bred politisk överenskommelse om skolpolitiken skulle kunna lägga grunden till det.

Länkar: dn.se, SVT, Ekot, SvD, di.se, SvD, SvD, di.se, Ekot, SvD, dn.se, SVT, SvD

Fler som skrivit: Roger Jönsson

En satsning på skolan


Den rödgröna samarbetsregeringen har presenterat en rejäl satsning på den svenska skolan. En del av paketet handlar om att satsa destinerade pengar till de skolor runt om i landet som har störst behov. 2015 ska 475 miljoner kronor användas till att öka jämlikheten mellan svenska skolor. I paketet ingår tre delar:

  • pengar till de skolor som vill höja resultaten,
  • höjda lärarlöner till de som arbetar på skolor med svårast förutsättningar, samt
  • stöd till nyanlända elever.

Sedan presenterades en miljardsatsning som ska syfta till, bland annat, minskade klasser och fler lärare i skolan.

Det är bra att regeringen på detta sätt redovisar sin avsikt att höja resultaten i den svenska skolan. Det borde finnas stora möjligheter att dessa paket blir till politik. Det finns ju knappast något parti som motsätter sig satsning på skola och utbildning. Skillnaderna i vad man vill göra synes mest vara retoriska och mindre reella.

Länkar: dn.se, SVT, SvD, SVT, Ekot, di.se, Ekot, SVT, SvD, SVT, SvD, Ekot, Arbetet

Bort med skatteavdraget för läxhjälp!


Regeringen kommer att föreslå att skatteavdraget för läxhjälp för elever i gymnasieåldern ska tas bort redan nästa år. Det är ett alldeles utmärkt förslag!

Den som tidigare läst mina blogginlägg vet att jag inte gillar skatteavdragen under namnen rut och rot. Jag har bara att acceptera att dessa avdrag blir kvar på kort sikt.

Allra mest har jag ogillat att den borgerliga regeringen lyckades genomföra skatteavdrag för läxhjälp för ungdomar som går i gymnasieskolen. Innan denna regel infördes accepterade Skatteverket att familjer kunde göra avdrag för barnpassning (vari undomar i högstadieåldern tydligen inräknades).

Jag ogillar djupt att samtliga personer som betalar skatt är med om att finansiera familjers, med företrädesvis högre inkomster, möjlighet att subventionera läxhjälp. Läxhjälp ska vara en hjälp som elever får efter behov – inte efter sina föräldrars betalningsförmåga! Detta system är rent otillständigt!

Nu gäller det bara att regeringen lyckas baxa detta förslag igenom riksdagen.

Länkar: SVT, politism, dagens arena, dagens arena

En (S)-märkt skolpolitik


Under gårdagen presenterades två utspel kring den socialdemokratiska skolpolitiken. På Svenska Dagbladets debattsida publicerades ett inlägg av Stefan Löfven där tre mål för en socialdemokratisk skolpolitik presenteras:

  1. Höga kunskapsresultat
  2. Jämlik skola
  3. Läraryrket är attraktivt

De tre punkterna utvecklas något i debattinlägget. Jag ser inga särskilda nyheter i debattinlägget. Förslagen har presenterats tidigare. Det nya är väl snarare att man sammanfattar dem under tre tydligare mål. Målen i sig lär ju ingen ha något emot. Förslagen innebär heller ingen större revolution av dagens skolsystem. Det som tydliggörs är att socialdemokraterna vill avsätta mer pengar till skolan och framför allt satsa dessa medel på de yngsta eleverna och på de skolor med störst problem.

Störst uppmärksamhet fick annars förslaget om att sätta maxtak för hur stora barngrupperna får vara i förskolan. Socialdemokraterna vill att småbarnsgrupperna ska bestå av högst 15 barn. Stefan Löfven säger att …

Tidiga insatser i förskolan och skolan har störst effekt på skolresultaten. Därför satsar vi på barnen så tidigt som möjligt genom maxtak i förskolan och mindre klasser i lågstadiet.

Denna satsning känns onekligen särdeles angelägen att genomföra. Det är tydligt att barngrupperna har ökat i förskolan. Partiet uppskattar att denna reform kommer att kosta 1,1 miljarder kronor att genomföra. Hur den ska finansieras kommer Magdalena Andersson att presentera under morgondagen.

Länkar: SvD, dn.se, Ekot, di.se, dn.se, dn.se, Ekot, dagens arena, SvD, dagens arena, di.se, ka.se, Ekot, SvD, SvD, di.se, dn.se

Fler som skrivit: Martin Moberg, Peter Johansson, Peter Johansson

Betyg från årskurs fyra hjälper inga elever


Så här ä’re!

Under måndagen presenterade ledarna för de fyra ”allianspartierna” ytterligare ett skolpolitiskt initiativ. De vill att elever från och med 2017 ska betygsättas redan från och med årskurs fyra. Med det förslaget, tillsammans med ett par ytterligare, menar de att man tar ytterligare ett par steg mot en bättre skola.

Gårdagens beramade utspel visar att den borgerliga regeringen vill återta initiativet i skolpolitiken. De har valt att gå fram med en blockskiljande fråga för att markera något slags ideologiskt avstånd till röd-gröna partier. Det är också tydligt att, bland andra, socialdemokraterna inte ser det fantastiska i att ge ut betyg redan från fjärde klass.

Kritik kommer även från de två fackliga organisationerna för lärarna. Lärarnas Riksförbund föreslår att frågan utreds innan ett eventuellt införande medans Lärförbundet är mer avvisande till förslaget med lägre betygsålder.

Jag har svårt att tro på att betygssättning tidigare kommer att ta bort de skillnader som uppstått i den svenska skolan. Sandro Scocco skriver i en replik till regeringen att …

Skolverket pekar på att det fria skolvalet lett till en ökad sortering och segregeringen av våra barn i skolor med ”starka” och ”svaga” elever. Kommunaliseringen har dessutom inneburit att skolor i allt mindre utsträckning kompenseras för ”svaga elever”, det vill säga så kallade socioekonomiska faktorer. Individualiseringen å sin sida har inneburit mer självstudier, vilket starka elever med välutbildade föräldrar klarar bäst och slutligen så har differentieringen inneburit att ”svaga” elever sorteras ut även inom samma skola.

Även om det är svårt, kanske inte ens önskvärt, att helt avskaffa ”friskolereformen” måste politiker och andra beslutsfattare fundera hur man kan minska segregationen i den svenska skolan.

Regeringens initiativ kommer inte göra särskilt mycket saken.

Länkar: DN DebattDN Debatt, dn.se, SVT DebattDN Debatt, Aftonbladet debatt, SVT Debatt, Aftonbladet debatt, SvD, SvD, SvD, di.se, dn.se, dagens arena, Ekot, dn.se, Ekot, SvD, dn.se, dagens arena, Ekot, Ekot, Lärarnas Nyheter, politism, SVT

Fler som skrivit: Ola Möller, Martin Moberg, Monica Green, Alliansfritt Sverige, Martin Moberg

Om skolan som den viktigaste valfrågan


Skola

Aftonbladet har låtit opinionsinstitutet United Minds efterfråga vilka de viktigaste valfrågorna är. Resultatet visar att väljarna (de tillfrågade) anser skolan vara den viktigaste frågan att diskutera i valrörelsen.

Det är måhända inte så mycket att överraskas över. Det är klart att med den mediadebatt som kommit i samband med Pisa-rapporter, konkurser bland friskolor etc borde människor påverkas. Jag tror de flesta anser att skolan är ett viktigt politikområde. Med mer uppmärksamhet i termer av kris och stora problem växer intresset och uppfattningen om frågans betydelse.

Det har blivit allt mer uppenbart att den borgerliga regeringen, framför allt Folkpartiet, har tappat tolkningsföreträdet kring utbildningspolitiken. Det kan innebära att skolpolitiken blir till ett sänke för alliansen i den kommande valrörelsen. Häri finns kanske bakgrunden i utbildningsministerns utspel igår.

Jan Björklund meddelade att regeringen har tagit tre initiativ i en strävan att komma till rätta med bristande kvalitet i skolpolitiken. Ett av initiativen är tillsättandet av en internationell kommitté som ska utses av OECD. Kommittén ska presentera sin analys av de svenska PISA-resultaten och det svenska skolväsendet under 2015.

Huruvida detta är ett oblygt försök att försöka desarmera utbildningspolitiken som en valfråga 2014 kommer säkert att diskuteras. Rent spontant innebär ju inte tillsättandet av en sådan kommitté några som helst hinder att diskutera den svenska skolan och hur man skulle kunna bedriva en annan politik.

Folkpartiet håller på att tappa greppet om den svenska skolpolitiken. Gårdagens initiativ innebär ingen förändring i det avseendet.

Länkar: Aftonbladet, SVT, Aftonbladet, SvD, Politism, SvD, SvD, dn.se, SvD, dn.se, Ekot, Ekot, di.se, SVT, DN Debatt, SvD

Fler som skrivit: Peter Högberg, Ola Möller, Roger Jönsson, Kent Persson, Leine Johansson

Det fria skolvalet är boven


I tisdags briserade den nya Pisa-rapporten mitt i den svenska skolpolitiska debatten. Rapporten visar att de svenska skolresultaten försämrats mest bland de undersökta OECD-länderna. Resultaten ligger under OECD:s genomsnitt. Det är verkligen inte en hedrande position som den svenska skolan hamnat på.

Det mest bekymmersamma med rapporten är att det är de elever som redan har det svårast som uppvisar ytterligare försämrade resultat. Det blir allt mer uppenbart att den svenska skolan har blivit tydligt klassuppdelad (och då menar jag inte i skolklasser). Elevens familjebakgrund är den markör som alltmer visar hur eleven kommer att lyckas i skolan.

Den borgerliga regeringen går denna utveckling till mötes med öppna ögon. Hur ska man annars tolka Jan Björklunds mening att inte alla elever behöver genomgå tre år på gymnasiet. Hur ska man annars tolka hans mening att man minsann inte ska tvinga på elever som inte orkar teoretisk kunskap. Man vill ha en skola där man skiljer på folk och fä.

Ett antal skolpolitiska forskare som Dagens Nyheter talat med hymlar inte om varför den svenska skolan hamnat i strykklass. Tomas Englund, professor i pedagogik vid Örebro universitet, säger att …

Det är uppenbart att det fria skolvalet är boven. Skillnaderna mellan skolor har ökat väsentligt, det är det avgörande. Det är de lågpresterande eleverna som fungerar allt sämre och de finner vi på skolor där föräldrarna är lågutbildade.

Jan Björklund låtsas som om ingenting av detta är hans ansvar. Efter sju år med Folkpartiets utbildningspolitik är det, enligt Jan, socialdemokratisk skolpolitik som äger skulden till de försämrade resultaten. Han manar menigheten till att vänta och se. Allt kommer att bli bättre – vänta bara!

Jan Björklunds till synes orubbade självklara tro om det förträffliga i den egna politiken börjar skorra allt mer ihåligt. Det är dags att befria Hr. Björklund från hans värv.

Det behövs skiftbyte på posten som ansvarigt statsråd för utbildningspolitiken!

Länkar: dn.se, Aftonbladet ledare, dagens arena, SvD, dn.se, SvD, SvD, SvD, dn.se, SvD, dn.se, Ekot, SvD, di.se, SVT, dn.se, SVT Debatt, Aftonbladet debatt

Fler som skrivit: Monica Green, Martin Moberg, Roger Jönsson, Leine Johansson

Svenska 15-åringars kunskaper har rasat


Hårdvinklad rapportering

Dagens Nyheter skrev häromdagen om fusk i den internationella skolundersökningen Pisa. Tydligen har svar från rektorer i några länder duplicerats för att gälla fler skolor än vad som faktiskt har svarat. Jörg Blasius, professor i sociologi vid universitetet i Bonn i Tyskland, säger att …

Resultatet gör att man kan ifrågasätta trovärdigheten i Pisa-undersökningen. Det finns tvivel i datan.

Martin Klepke kommenterar DN:s rapportering. Han menar att det viktiga i dessa undersökningar inte påverkas av DN:s rapportering och slutsatser. Som Martin säger så kvarstår … ”Resultatet från de rena kunskapstesterna …”. Han säger vidare att …

Så kvar finns alltså den beska sanningen för Sverige: Svenska elever har rasat till 20:e plats när det gäller matematikkunskaper (fem i topp är Sydkorea, Finland, Schweiz, Japan och Kanada) och svenska elever har rasat till 23:e plats när det gäller naturvetenskap (fem i topp är Finland, Japan, Sydkorea, Nya Zeeland och Kanada)

Vi är frånsprungna av hela Norden och i stort sett hela Västeuropa.

Det ger sig väl vilka effekter som DN:s artiklar får för den svenska skoldebatten. Men det är klart att ”Pisa-undersökningarna” har blivit till otäcka förmedlare av de svenska skolornas resultat. Rapporterna har ju varit synnerligen besvärande för Jan Björklund. Måhända han har mått bättre av DN:s skrivningar de senaste dagarna.

Oavsett detta lär ju debatten om den svenska skolan fortsätta.

Länkar: dn.se, dn.se, Arbetet

Om en fis i Mississippi


En fråga om perspektiv

Den borgerliga regeringen har aviserat att man över några år framåt vill genomföra vad man kallar för en satsning på skolan. Paketet ska kosta 3,9 miljarder kronor under perioden 2014-2017. Paketet innehåller satsningar på lärarna, ytterligare tid på matematik etc.

Av rapporteringen framgår att knappast något av riksdagens partier kommer att motsätta sig denna del av regeringens förslag till budget.

Med tanke på att utbildningspolitiken har blommat upp till att bli en av de stora frågorna inför det kommande valet var det väl nödvändigt för regeringen att visa någon slags handlingskraft. Regeringen har ju genom utbildningsministern haft hög svansföring i frågan. De har med buller och bång meddelat att de vill avskaffa den förment (S)-märkta skolpolitiken.

Med tanke på att skolans resultat har försämrats under hela det borgerliga regeringsinnehavet har ju frågan allt mer blivit till en belastning för regeringen. Folkpartiet har inte längre ensamrätt på utbildningspolitiken. Moderaterna och Socialdemokraterna har börjat komma med egna initiativ.

Det går ju alltid att diskutera huruvida skolan behöver mer medel eller om det mer handlar om organisatoriska frågor. Men skolan är förmodligen den viktigaste investering ett samhälle kan göra. Socialdemokraterna har meddelat att de vill satsa stora medel på att minska klasserna för de allra yngsta eleverna. Något sådant syns inte i den ”satsning” som regeringen aviserat.

Samtidigt ger bilden ovan litet perspektiv på vad som kan anses som en satsning eller ej i den kommande höstbudgeten. Jobbskatteavdraget är utan tävlan den viktigaste satsning som regeringen vill genomföra. Karin Pettersson skriver i Aftonbladet att …

Anders Borg har själv satt ut ”reformutrymmet” för nästa år till 25 miljarder kronor. 25 tusen miljoner. Av dessa vill han alltså ta lite drygt en femtiondel för att förbättra situationen på det område där vi skulle behöva satsa allra mest.

Femton miljarder ska gå till sänkta inkomstskatter, mest till dem som har de högsta lönerna. Trots att ingen förutom Anders Borg längre tror att jobbskatteavdrag skapar jobb.

Regeringen har ju gjort skön konst av schlingmannska ordvändningar i sin offentliga kommunicering av sin politik. Satsningen på skolan synes i förhållande till skattesatsningen mest vara som en fis i Mississippi.

Länkar: Aftonbladet ledare, SvDSvDSvDSvDSvD, EkotSvD, dagens arenaSvD, dn.se, di.se, Ekot, SVT

Fler som skrivit: Martin Moberg

%d bloggare gillar detta: