Bloggarkiv

Elevskydd när en friskola avvecklas


imageSverige har ju ett system där ”friskolor” har stora rättigheter/möjligheter att etablera sig i de svenska kommunerna. Det är statliga Skolverket som prövar om en friskola kan starta upp verksamhet. Kommunerna får, i och för sig, yttra sig över en ansökan om etablering men har inte i övrigt något inflytande över processen. I de fall som Skolverket har godkänt en ansökan har kommunen att betala ut skolpeng.

Kommunen har ingen som helst möjlighet att korrekt dimensionera storleken på det antal elevplatser som behövs i de kommunala skolorna. Eftersom kommunen i sista hand är garanten för skolundervisning krävs att man behöver dimensionera för det. Orsaken är ju förstås att en friskola med kort varsel kan meddela att skolan ska avvecklas och/eller inte startar enligt plan.

Under förra året kom ju ett par tydliga exempel på vad som kan ske när en skolentreprenör väljer att försätta sina skolor i konkurs och därmed avveckla sin verksamhet. Det tydligaste exemplet var ju John Bauer. Detta skakade ju om friskoleförespråkarna. De berörda företagen tog ju i första hand ansvar för företagens ekonomi och i andra hand för eleverna. Det är ju en ganska naturlig prioritering för företag som bedriver verksamhet för att tjäna pengar.

För några dagar sedan presenterade Svenskt Näringsliv förslag  på en utveckling av friskolereformen för att svara upp på detta problem. De föreslår …

… att friskoleföretag inom grundskolan och gymnasiets teoretiska program ska ha en obligatorisk samrådsskyldighet, med en oberoende part, om man står inför en konkurs. Samrådet ska syfta till att erbjuda elever plats på andra skolor, kommunala eller fristående, i närområdet.

För de friskoleföretag som driver gymnasier med yrkesprogram bör högre krav ställas. Det är inte säkert att yrkesprogrammens olika inriktningar alltid finns i elevens närområde. Därför bör sådana friskoleföretag ställa garantier. Garantin ska användas till att finansiera de extra kostnader i form av resor och uppehälle som uppstår, om en elev till följd av en konkurs måste byta utbildningsort för att kunna fullfölja utbildningen.

Häromdagen presenterade Ibrahim Baylan socialdemokraternas alternativ för att säkerställa elevernas rätt till en god utbildning framför företagens önskan att göra vinst. Man kräver bland annat ”samarbetsavtal mellan ny fristående skola och kommunen som reglerar bland annat dimensionering av skolan, vad som händer med eleverna vid skolnedläggning och att skolan inte bidrar till ökad skolsegregation.”

Förslaget från Svenskt Näringsliv känns ju verkligen väl tunt. Jag tror inte på att vinstdrivande företag har något som helst intresse av att i onödan meddela sin omvärld att de står inför konkurs. Det skulle ju riskera att innebära att skolföretaget helt tappar kontrollen över avvecklingsprocessen.

Huruvida det kommer att finnas parlamentariskt stöd för de socialdemokratiska förslagen efter valet är ju fortfarande skrivet i stjärnorna. Men onekligen finns det anledning för politikerna att fundera över denna fråga.

Den enkla lösningen vore kanske att en andel av skolpengen avsätts till en obligatorisk ”skolavvecklingspeng” (eller vad den skulle kunna kallas) för att hantera de olägenheter som uppstår i samband med att en friskola avvecklas – oavsett om anledningen är konkurs eller av andra affärsmässiga orsaker.

Annonser

Enbart långsiktiga ägare i skolan.


Åh, helga friskola!

I anledning av att skolkoncernen JB Education (John Bauer) försatts i konkurs efterlyser utbildningsminister Jan Björklund hårdare krav och hårdare granskning av de företag som vill ge sig in på friskolemarknaden.

På en direkt fråga om kommande lagförslag kommer att utesluta riskkapitalbolag som ägare svarar utbildningsminister Jan Björklund …

Inte per definition men friskoleutredningen gör en avgränsning på så sätt att ägare ska ha ett långsiktigt ägande och det utesluter i praktiken de flesta riskkapitalbolag. Ofta är det ju hela idén att man går in kortsiktig för att göra verksamheten mer lönsam för att sedan sälja med stor vinstmarginal. De företag som har den affärsidén, de utesluts.

Ministern planerar även för ett lagförslag att friskolor ska betala en försäkring som kan användas vid händelse av konkurs. På så sätt ska elever kunna garanteras att få slutföra den utbildning som man valt och kommit in på.

Det är tydligt att den av den borgerliga regeringen så omhuldade friskolereformen kommit i vanrykte pga av de affärer som skett under senaste tid. I den meningen är det väl bra att man tvingas att agera för att få bort de värsta avarterna. Förhoppningsvis ska de förslag som Hr. Björklund nu funderar över kunna ge utslag på övrig offentligt finansierad välfärdsverksamhet i privat drift.

Länkar: dn.se, SvD, SVT, Aftonbladet, Aftonbladet, SVT, SVT, di.se, SvD, dn.se, SVT, Ekot, SVT, Lärarnas Nyheter

Fler som skrivit: Martin Moberg, Peter Johansson, Ola Möller, Storstad, Peter Johansson, Kaj Raving

Utbildning – en marknadsekonomisk fråga


Under torsdagen meddelades att …

… JB Education valt att gå ur sitt engagemang i svensk grund- och gymnasieskola.

Så lakoniskt sammanfattas hur den svenska skolmarknaden fungerar idag och vilka risker den innebär. Sverige har idag en av världens friaste (i meningen att fritt och obegränsat driva skolor enligt marknadsprinciper) utbildningssystem. I en marknadsekonomi händer det löpande att företag slås ut av den rådande konkurrensen.

På det sättet är det inget dramatiskt i att JB Education kastar in handduken. Deras verksamhet visar inte de ekonomiska överskott som ägarna önskar. I ett sådant läge ska förstås ägarna agera för att minimera ekonomiska förluster. Vad som nu ändå gör händelsen till en stor nyhet är förstås att detta handlar om ett företag som bedriver skolverksamhet inom grundskola och gymnasium. Det handlar inte om ett företag som tillverkar döda föremål.

Ett mycket stort antal elever står nu inför att den utbildning de valt helt plötsligt försvinner och/eller ändrar inriktning. De ska helt plötsligt träffa nya skolor, skolaktörer och lärare. Eleverna står inför att den investering de gjort i form av studier och lärande urholkas och devalveras.

JB Education har valt att lämna sitt engagemang i svensk grund- och gymnasieskola. Skolornas elever står dock utan något som helst val. Koncernen säger sig att till 90 % ha gjort vad de kunnat för att erbjuda eleverna nya skolaktörer. Det innebär knappast en garanti för att eleverna får den utbildning de en gång valde. Ägarna har enbart gjort en ekonomisk bedömning. Deras ansvar gäller endast företagets ägare och finansiärer. Elevernas bästa är underordnat ägarnas vilja (och möjlighet) att tillskjuta kapital.

Debatten om dagens skolsystem har fått intressant bränsle!

Länkar: dn.se, Aftonbladet ledare, Östnytt, vlt, di.se, dn.se, dagens arena, SvD, ekuriren, SVT, di.se, di.se, SVT, dn.se, SVT, Ekot, Ekot

Fler som skrivit: Roger Jönsson, Martin Moberg

Det finns inga positiva effekter av det fria skolvalet


En grupp ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademin blev under onsdagen publicerade med ett inlägg i Svenska Dagbladet. Inlägget är tillkommet som en effekt av ett symposium som man genomförde tidigare under mars månad.

De är i inlägget djupt kritiska till utvecklingen av den svenska skolan. Det fria skolvalet har i kombination med friskolesystemet bidragit till ökad segregation av den svenska skolan.

Slutsatsen från deras symposium är att några tydliga positiva effekter av det fria skolvalet på elevernas studieresultat inte har kunnat påvisas. Möjligen har elever från resursstarkare hem gynnats av det fria skolvalet. Men det är uppenbart att det gett upphov till ökad segregation och minskad likvärdighet i skolsystemet. De pekar i inlägget på de negativa effekterna av de ökade skillnaderna mellan olika grupper av elever.

Det svenska friskolesystemet är extremt ”höger om höger” när de jämför med andra länder som har offentligt finansierade, men privat organiserade och styrda skolor.

I inlägget pekar de på att det finska systemet med en allmän, sammanhållen skola, med högt utbildade lärare som åtnjuter en hög grad av autonomi, ger utomordentligt goda resultat, inte bara för de svaga eleverna, utan också för de högpresterande. De säger avslutningsvis att …

Vi kan inspireras av det finska exemplet. Gör om våra skolor så att de blir likvärda, utan den nuvarande marknadsbetingade (och ofta populistiskt präglade) profileringen i olika riktningar. Segregationen inom skolsystemet måste så långt det går motverkas. Möjligheten att bedriva skolverksamhet i vinstdrivande syfte bör elimineras. Slutligen, och kanske viktigast, bör lärarnas utbildning och status förbättras och deras arbetsvillkor reformeras i grunden.

Detta är ju verkligen ett inlägg som svårligen låter sig ignoreras. Det är uppenbart att de som står bakom inlägget ser med oro på den utveckling som den svenska skolan haft. Samtidigt pekar de frågor där det är som svårast att nå en politisk överenskommelse – det fria skolvalet och friskolereformen. Det är knappast möjligt att på kort sikt avskaffa vare sig det fria skolvalet och friskolesystemet. Men skolan är samtidigt i behov av reformer för att komma åt den negativa riktning som den tagit.

Jan Björklunds politik har dock kommit till vägs ände. Det märks inte minst genom att både Moderaterna som Socialdemokraterna har lyckats samla sig till egna förslag på området. Det skulle behövas blocköverskridande överenskommelser om utbildningspolitiken för att skapa långsiktighet och en bättre arbetsro för skolans personal. Sådana överenskommelser förutsätter dock att ett helt annat politiskt landskap än det vi har idag. Valresultatet nästa år kan ju komma att innebära sådana förändringar.

Länkar: SvD, dagens arena, dn.se, dn.se, SvD, SVT, SVT, dn.se, dn.se, di.se, SVT, DN Debatt, SvD, SVT

Andra som skrivit: Roger Jönsson, Martin Moberg

Industribloggare: Leine Johansson

Segregationen får allt större genomslag i den svenska skolan


Dagens Nyheter har i en artikel konstaterat att den svenska skolan får allt mer resurser i form av pengar och satsningar på lärare etc. Trots att den svenska skolan blir allt dyrare i drift försämras resultaten jämfört med andra länder. Den finska skolan kostar betydligt mindre än den svenska men visar bättre resultat i internationella jämförelser.

Tidningen har genomfört en omfattande datakörning för att utröna vad som ligger bakom de dåliga resultaten för den svenska skolan. Det man funnit är att den ökande segregationen i den svenska skolan är den enskilt viktigaste orsaken till att resultaten försämras. Sambandet mellan resultaten i de nationella proven och den genomsnittliga utbildningsnivån bland elevernas föräldrar på skolan är starkt. Magnus Oskarsson, skolforskare vid Mittuniversitetet, säger att …

Vi ser att socioekonomiska faktorer får allt större betydelse i Sverige. Pisa-undersökningen visar att föräldrarnas bakgrund har lika stor betydelse i dag för resultaten i Sverige som det har i Tyskland och USA. Då ska man komma ihåg att USA har ett hårt segregerat skol­system. Det är uppseendeväckande.

Det är tydligt att med det fria skolvalet och med friskolereformen segregationen har ökat. Det finns en tydlig tendens där elever med hög studiemotivation och engagerade föräldrar samlas i skolor där det finns många andra studiemotiverade elever.

Bäst resultat för alla elever nås i skolsystem där elever med olika bakgrund finns i samma skola. Elever från mindre studiemotiverade hem gynnas av att samsas med elever från hem med tydligare studietraditioner.

Metta Fjelkner, Lärarnas riksförbund, säger i en kommentar att …

Vi förordar en modell där staten öronmärker pengar så att varje skola får resurser för de förutsättningar som gäller där. Många lokalpolitiker hyllar det kommunala självstyret men vi anser inte att de ska kunna ta pengar från skolan och lägga på annat.

Eva-Lis Sirén, Lärarförbundet, säger för sin del att …

Vi har en omedveten resursstyrning i den svenska skolan, det är gamla budgetmodeller och schabloner som används. Konsekvensen blir att de elever som har det tuffast inte får den hjälper de behöver.

Det måste få vara möjligt att satsa mer resurser i de skolor som har mest behov av det. Att fördela resurserna som en jämn smet lika för alla skolor kommer att fortsatt missgynna de elever som behöver mest stöd. Till det kommer att olika kommuner av olika skäl satsar mer eller mindre på skolan. Kommuner med hög arbetslöshet och därmed höga sociala kostnader hamnar i en ond cirkel där man inte kan satsa så mycket som kan behövas på skolan.

Jag har därför allt mer börjat luta åt att införa ett statligt ansvar för den svenska skolan. Det löser säkert inte alla problem men det kan innebära att skolans resurser kan användas mer målinriktat för att stödja de elever som har störst behov oavsett var de händelsevis råkar bo. I ett debattinlägg av Roy Andersson m.fl. sägs att …

Vi ser att decentraliseringen påverkat skolan med minskad likvärdighet – och en ökande orättvisa. Trots goda intentioner har decentraliseringen av skolan misslyckats, bland annat eftersom den kombinerades med ekonomiska besparingar i kommunerna. Skolan i dag är vare sig likvärdig eller kompensatorisk.

Jag är böjd att hålla med dem.

Länkar: dn.se, dn.se, dn.se, dn.se, dagens arena, Expressen, Arbetet

Andra som skrivit: Roger Jönsson, Martin Moberg

Industribloggare: Leine Johansson

%d bloggare gillar detta: