Bloggarkiv

Det svenska skattesystemet kan behöva göras om i grunden


Kristina Persson. Foto: Magnus Hallgren

Dagens Nyheter har samtalat med framtids­minister Kristina Persson (S). I intervjun resonerar hon om att det svenska skattesystemet kan behöva förändras ”i grunden”. Av samtalet framgår att skatten på inkomster knappast kommer att beröras av den översyn Kristina ser framför sig. Däremot menar hon att skatten på arbete är ”ganska hög i dag”. Det är väldigt tydligt att hon vill hålla alla dörrar öppna i fråga om skattesystemet.

Jag har förstås inget emot att regeringen tar initiativ till en omfattande översyn av det svenska skattesystemet. Staten behöver ju faktiskt tillse att den har stabila och säkra inkomster till de åtaganden som samhället vill garantera. Samtidigt får ju inte skattesystemet, och det sätt som vi tar ut skatt på, förhindra ekonomisk utveckling.

Kristina verkar inte främmande för att sänka ”arbetsgivaravgifterna” (mer korrekt sociala avgifter). Sverige har finansierat socialförsäkringssystemet genom att arbetsgivarna har betalat en premie på de anställdas löner. Löntagarna har till stor del avstått tillgängligt löneökningsutrymme för att förändra nivåerna på premierna. Detta har genomförts genom breda trepartsöverenskommelser på arbetsmarknaden.

Men under de senaste 20 åren har sittande regeringar valt att skruva på det systemet. Genom att införa riktade rabatter för arbetsgivare för de sociala avgifterna har man hoppats på att arbetstillfällen skulle växa fram. Samtidigt har man urholkat finansieringen av socialförsäkringarna.

Den borgerliga regeringen drev denna utveckling ett par steg ytterligare. De finansierade jobbskatteavdragen genom att försämra villkoren i de sociala försäkringarna (särskilt sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen). Med försämrade villkor uppstod stora överskott i socialförsäkringssystemet som finansierat genomförda skattesänkningar. Den borgerliga regeringen sänkte premierna till sjuk- som arbetslöshetsförsäkringen samtidigt som de höjde den allmänna arbetsgivaravgiften.

Det är ingen liten fråga att diskutera sänkta sociala avgifter. En sådan åtgärd riskerar fundamentet för hur Sverige finansierat socialförsäkringssystemet och/eller försvåra möjligheten att förbättra villkoren i dem.

Det ska bli intressant att ta del av inriktningen för den översyn av skattesystemet som Kristina önskar genomföra. Det avgör onekligen vilken typ av välfärdssamhälle som hon ser framför sig i framtiden.

Länkar: dn.se, SvD, di.se, SVT

Det svenska skattesystemet behöver reformeras


Idag skriver Johan Eklund och Charlie Karlsson på DN Debatt om behovet av blocköverskridande reformer av det svenska skattesystemet. De argumenterar för att man ska undvika skatter som motverkar arbete, investeringar och innovation. Staten bör därför undvika höga inkomst- och bolagsskatter.

Ska det vara möjligt att minska skatter på företagande och inkomster gäller det att ersätta dessa med ökningar av andra skattebaser eller att man hittar nya skattebaser. De menar att en återinförd fastighetsskatt vore en sådan stabil och säker skattebas som inte ”minskar drivkrafterna att göra ytterligare en arbetsinsats eller fler investeringar.” De konstaterar när de ser sig om i omvärlden att beskattning av mark- och fastighetsvärden är vanligt förekommande.

Den svenska fastighetsskatten kunde avskaffas därför att det uppkommit en ganska stark opinion emot den. De borgerliga partierna plockade upp frågan och gjorde den till en huvudpunkt i sitt gemensamma valmanifest inför valet 2006. Johan och Charlie skriver att …

Samtidigt tycker de flesta som ogillar fastighetsskatt, framför allt de som äger sin bostad, att det är helt i sin ordning att göra avdrag för de räntor som följer med bostadslånen. Intressant nog har samma individer svårt att inse att en ägd bostad ger en avkastning i form av den hyra som man sparar jämfört med att hyra sitt boende.

Vi anser det rimligt att avkastningen av att bo i en ägd bostad beskattas på samma sätt som andra former av kapitalavkastning. Ett skattesystem som favoriserar investeringar i fast egendom på bekostnad av aktiva näringsinvesteringar är ett system som på sikt gör oss fattigare. Dessutom bidrar egendomsskatter till att minska risken för en prisbubbla på bostadsmarknaden, och rätt utformad skulle den bidra till att minska rigiditeten på dagens bostadsmarknad.

De förstår att det i nuläget knappast är möjligt att driva frågan om en ny fastighetsskatt i Sverige. Det vore förmodligen detsamma som att begå politisk harakiri att på egen hand börja driva det kravet. De föreslår som ett alternativ till fastighetsskatt att en markvärdesskatt införs. De menar att …

En markvärdesskatt har fördelen att den stimulerar ett högt utnyttjande av markresurserna, i synnerhet den mest värdefulla marken i städernas centrala delar. I sammanhanget bör givetvis den kommunala fastighetsavgiften avskaffas.

De hoppas att den sittande regeringen kan sträcka ut handen till de borgerliga partierna för att söka en blocköverskridande kompromiss kring det svenska skattesystemet. En rimlig kompromiss vore att acceptera lägre beskattning av inkomster på arbete mot att en fastighetsskatt införs kombinerat med reformer av ränteavdragen.

Länkar: dn.se, di.se, SVT, SvD, dn.se, di.se, di.se

En skattereform vill de ha


TT har genomfört en enkätundersökning ”med tio tunga ekonomer”. Enkäten visade att flera av dem uttryckte önskan och behovet av en bred skattereform. Flera vill se över ränteavdraget för att motverka den höga skuldsättningsnivån bland svenska hushåll och återinföra fastighetsskatt. Andra att man borde sänka inkomstskatten och i gengäld genomföra förändringar av ränteavdragen och införa en fastighetsskatt.

Jag kan för min del tänka mig att sänka inkomstskatten för de med de högsta inkomsterna och finansiera det med förändrade ränteavdrag och införande av en fastighetsskatt. I den konkurrensutsatta värld vi lever i kommer säkert inkomstskatterna att vara svåra att göra något med. Däremot finns behovet av stabila skatter för att finansiera nuvarande och kommande reformer av de svenska trygghetssystemen.

Politiskt är det dock inte möjligt att idag genomföra några som helst stora justeringar av det svenska skattesystemet. Särskilt eftersom förändringarna skulle behöva genomföras i en bred politisk uppgörelse. Förhoppningsvis kan ett regeringsskifte på sikt öppna upp för blocköverskridande diskussioner om skattesystemet.

Länkar: dn.se, SvD, di.se

Näringslivets valmanifest


Häromdagen presenterade Jens Spendrup, ordförande för Svenskt Näringsliv, organisationens ”valmanifest” i form av fem punkter där han efterlyser klara besked ifrån riksdagens partier.

Samtidigt som han kräver tydliga besked från partierna är flera av de fem uppräknade frågorna så allmänt och otydligt formulerade att de är svåra att argumentera emot och/eller besvara. Jens räknar däremot upp ett antal för det svenska näringslivet uppenbart förgripliga förslag.

Jens försvarar företagsägarnas rätt att alldeles utan pekpinnar från klåfingriga politiker kunna styra sina företag. Han önskar att företagen ska få leva sina liv såsom i en bubbla utan att behöva ta hänsyn till skeenden i det för övrigt demokratiska samhället.

Det svenska näringslivet behöver inte vara särskilt oroliga för sin framtid. Det finns inget regeringsalternativ som drastiskt kommer att förändra det svenska näringslivets grundläggande villkor. Det handlar enbart om reformer som på marginalen påverkar dem. Huruvida reformerna kan kallas negativa eller positiva är enbart en fråga om perspektiv.

Länkar: di.se, di.se

%d bloggare gillar detta: