Bloggarkiv

Regeringens skatteförslag


Igår meddelade regeringen att man är överens om att föreslå höjd inkomstskatt för de personer som har en inkomst om 50.000 kr/månad och uppåt. Vidare kommer man att föreslå sänkt skatt för pensionärer om motsvarande 120 kr/månad. I paketet ingår en del andra förändringar av vissa punktskatter och en avtrappning av rabatten på de sociala avgifterna. Paketet innebär en inkomstförstärkning till staten om cirka 19 miljarder kronor.

Innan valet varslade Konjunkturinstitutet (med flera) om att kommande regeringar kommer att ha begränsade reformmöjligheter. Det är därför fullt rimligt att regeringen diskuterar hur man kan värdesäkra statens inkomster. Jag skulle föredragit att regeringen tagit initiativ till att diskutera andra inkomstmöjligheter för staten.

De som tidigare läst denna blogg vet att jag inte är främmande för att införa en fastighetsskatt. Enligt ett stort antal etablerade ekonomer är detta en sund och säker inkomst för staten. Den är att föredra framför höjda inkomstskatter. Jag kan mycket väl tänka mig att avskaffa, den så kallade, värnskatten som ett rimligt byte att införa fastighetsskatt i kombination med sänkta ränteavdrag.

Jag inser att mina tankar knappast är realistiska i dagsläget. Men som den optimist jag är (ibland) hoppas jag att diskussionen om en fastighetsskatt så småningom kan starta över den politiska blocklinjen.

Länkar: Ekot, di.se, SVT, SvD, dn.se, dagens arena, di.se, di.se

Återinför fastighetsskatt


Jag har läst en kommentar av Viktor Munkhammar. Viktor uppmanar däri finansminister Anders Borg och socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson till en uppgörelse kring värnskatten och en återinförd fastighetsskatt. Viktor säger …

Det borde med andra ord vara självklart att återinföra fastighetsskatten på bostäder och avskaffa värnskatten. Ett sådant skifte borde också tilltala Anders Borgs och Magdalena Anderssons kamerala instinkter. Fastighetsskatten på bostäder drog in 16,7 miljarder kronor till statskassan 2007, året innan den försvann. Ersättaren fastighetsavgiften, formellt en kommunal avgift, drog året därpå in 12,5 miljarder kronor, det vill säga drygt 4 miljarder mindre.

Värnskatten, de extra 5 procentenheterna i skatt på månadsinkomster över 47.850 kronor, inbringar omkring 5 miljarder kronor per år till staten. Enligt de flesta studier skulle ett avskaffande dock leda till betydligt mindre skattebortfall än så. Orsaken är att de som i dag betalar värnskatt då skulle jobba mer. Enligt den danska ekonomen Peter Birch Sørensen, som har utrett frågan för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, skulle skatteintäkterna till och med öka om värnskatten togs bort.

Ja, varför inte. Som Viktor säger i sitt inlägg så stödjer forskningen uppfattningen att en fastighetsskatt ger staten nödvändiga inkomster utan att snedvrida ekonomins funktionssätt. Så det kan vara ett rimligt byta att avskaffa värnskatten – som när den infördes sades vara en tillfällig åtgärd i samband med saneringen av statens finanser efter 1990-talskrisen. Värnskatten var ju ett led i att markera att även de med de högsta inkomsterna skulle bidra i att få balans i den statliga ekonomin.

Industribloggare: Kaj Raving

%d bloggare gillar detta: