Bloggarkiv

Regeringens skatteförslag


Igår meddelade regeringen att man är överens om att föreslå höjd inkomstskatt för de personer som har en inkomst om 50.000 kr/månad och uppåt. Vidare kommer man att föreslå sänkt skatt för pensionärer om motsvarande 120 kr/månad. I paketet ingår en del andra förändringar av vissa punktskatter och en avtrappning av rabatten på de sociala avgifterna. Paketet innebär en inkomstförstärkning till staten om cirka 19 miljarder kronor.

Innan valet varslade Konjunkturinstitutet (med flera) om att kommande regeringar kommer att ha begränsade reformmöjligheter. Det är därför fullt rimligt att regeringen diskuterar hur man kan värdesäkra statens inkomster. Jag skulle föredragit att regeringen tagit initiativ till att diskutera andra inkomstmöjligheter för staten.

De som tidigare läst denna blogg vet att jag inte är främmande för att införa en fastighetsskatt. Enligt ett stort antal etablerade ekonomer är detta en sund och säker inkomst för staten. Den är att föredra framför höjda inkomstskatter. Jag kan mycket väl tänka mig att avskaffa, den så kallade, värnskatten som ett rimligt byte att införa fastighetsskatt i kombination med sänkta ränteavdrag.

Jag inser att mina tankar knappast är realistiska i dagsläget. Men som den optimist jag är (ibland) hoppas jag att diskussionen om en fastighetsskatt så småningom kan starta över den politiska blocklinjen.

Länkar: Ekot, di.se, SVT, SvD, dn.se, dagens arena, di.se, di.se

Är sötebrödsdagarna för (M) över?


Det är andra tider nu!

Under torsdagen presenterade finansministern hur han (och Moderaterna) vill förstärka statsbudgeten inför kommande förslag till budget. I paketet ingick sådant som höjningar av punktskatter på alkohol, tobak och höjd fordonsskatt. Dessa förslag har ju varit kända från debattinlägg och den pressinformation som statsministern och finansminisern genomförde i början av veckan.

Nytt i paketet var att man på sikt vill avskaffa skatteavdraget för privata pensionsförsäkringar. Avdraget har ju funnits för att uppmuntra till ett ökat privat sparande till sin kommande pension. Framför allt från de som har en inkomst överstigande 7,5 prisbasbelopp. Det andra förslaget innebär att man vill sänka bidragsdelen i studiestödet till studenter. Motiveringen för det förslaget är att man tidigare har höjt fribeloppet (dvs hur mycket man kan tjäna på arbeta) vilket, enligt Anders Borg, borde innebära att studenterna ändå borde kunna klara sin ekonomi.

Jag är högst tveksam till det sist nämnda förslaget. Det riskerar att öka den sociala snedfördelen bland studenter på högskolor och universitet. Det innebär vidare att man sätter än större press på studenterna att arbeta samtidigt med heltidsstudier för att klara sin ekonomiska situation.

Moderaterna och den borgerliga regeringen har ju själva valt att försätta sig i denna situation. Det har ju inte på minsta sätt varit obekant för regeringen och finansministern att det stundat mörkare ekonomiska tider. Man valde dock att se till det kommande valet framför rikets finansiella ställning. Genom det femte jobbskatteavdraget har man undandragit staten ganska stora pengar till en högst ifrågasatt jobbeffekt.

Finansministerns paket beräknas ge nio miljarder extra kronor till reformer som alliansen nu ska börja diskutera sig samman om. Det mesta tyder ju på att pengarna framför allt ska användas till satsningar på skolan (för det är ju vad Moderaterna har angett som prioriterat).

De svenska studenterna får nu vara med att betala för de sänkta skatterna till de välbeställda.

Länkar: SvD, dn.se, di.se, di.se, dn.se, SvD, Ekot, dn.se, Ekot, SvD, dn.se, dn.se, Ekot, SvD, Aftonbladet ledare, dagens arena, di.se, di.se, di.se, SvD, dn.se, dn.se, SvD, di.se, dagens arena, SvD, dn.se, Ekot, SvD, SVT, SvD, dn.se,

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Martin Moberg, Monica Green, Alliansfritt SverigeAlliansfritt Sverige, Sofia Lund, Peter Högberg, Badlands Hyena, Ola Möller, Peter Johansson, Martin Moberg, Roger Jönsson, Sofia Lund, German Bender, Gösta Karlsson, Den sjätte mannen, Kent Persson

Nu vill (M) samla i ladorna


Hä bli int nå sänkt skatt!

Under december månad utkämpades en bitter strid i den svenska riksdagen. Den borgerliga regeringen stred med näbbar och klor för att förhindra en majoritet av riksdagens ledamöter skulle sänka förslaget om sänkt brytpunkt för när statlig skatt skulle betalas. Den striden förlorade man.

Men det var i någon mån en pyrrhusseger som de röd-gröna partierna vann. Förslaget om att genomföra ett femte jobbskatteavdrag vann ju parlamentets gillande.

Nu – bara en stund senare – har förutsättningarna förändrats. Alliansregeringens största och dominerande parti meddelar nu att det är slut med sänkande av skatter. Nu, minsann, är förutsättningarna helt annorlunda och mer bekymmerssamma. Det är inte tal om att sänka några skatter (möjligtvis på några års längre sikt). Det kan, däremot, bli nödvändigt att höja några punktskatter för att finansiera angelägna behov. Andra verktyg i arsenalen kan vara att genomföra kostnadsbesparingar (mer oklart på vilka områden).

Flera politiska analytiker spekulerar i att denna moderata vändning under galgen mest handlar om politisk taktik. I stort sett det enda politiska område där den borgerliga regeringen har högre förtroende bland väljarna är förmågan att bibehålla en stark ekonomi. Detta utspel handlar då om att svara upp mot allt hårdare socialdemokratisk kritik mot regeringens förmåga på ekonomins område.

Med tanke på den dominerande (demoniska?) roll som Moderaterna har inom alliansen lär ju övriga partier tvingas att svälja denna bittra kalk. Centerpartiet är ju annars starka förespråkare för det goda i fortsatta skattesänkningar. Men ändamålet helgar målet. Moderaterna vill vrida ett potentiellt skarpt vapen ur händerna på socialdemokraterna så här i valkampens inledning.

Det återstår att se vem som vinner på detta. Den moderata omsvängningen är ju så uppenbar att många kan se och genomskåda den. Det positiva med moderaternas omsvängning är ju att även Socialdemokraterna borde kunna prata tydligare om hur man vill finansiera angelägna reformer.

På det sättet kan ju Reinfeldts och Borgs utspel slå tillbaka på dem själva.

Länkar: Aftonbladet ledare, dn.se, di.se, dn.se, dagens arena, Ekot, dn.se, SvD, Ekot, di.se, SvD, Aftonbladet ledare, dagens arena, Ekot, SVT, SvD, SvD, di.se

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Peter Johansson, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige

Ett hål på 100 miljarder kronor


100 miljarder saknas!

I en artikel i Dagens Industri varslar Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén om att den regering som tillträder efter valet 2014 får en jobbig tid framför sig. Mats ser inga som helst möjligheter till reformiver de kommande åren. Snarare är det som så att kommande finansminister har att hämta hem en 100 miljarder kronor. Det kan ske genom skattehöjningar eller på andra sätt.

Den borgerliga regeringen har bidragit till detta genom att genomföra ofinsierade reformer för 21 miljarder kronor i höstens budget och med 25 miljarder i den föregående.

Det är kanske inte att förvånas över att den borgerliga regeringen tappar i förtroendet när det gäller att sköta de offentliga finanserna.

Länkar: di.se, dn.se, SVT

Fler som skrivit: Roger Jönsson, Alliansfritt Sverige, Monica GreenAlliansfritt Sverige

Stundande skattehöjningar


Kommunerna vill ha mer pengar!

Den borgerliga regeringen presenterade för en tid sedan leende och med glatt humör att de vill införa ett femte jobbskatteavdrag. Eftersom de har en riksdagsmajoritet bakom sig för detta förslag kommer det att genomföras. Därmed hoppas de borgerliga partierna att denna gudagåva ska öka möjligheterna för alliansen att vinna kommande val.

För några dagar sedan strödde dock ekonomerna från Sveriges kommuner och landsting (SKL) grovt salt i det nationalekonomiska såret. De presenterade nämligen en rapport som visar att kommunerna och landstingen står inför omfattande ekonomiska utmaningar och satsningar på den offentliga välfärden.

Dessa måste på något sätt finansieras – antingen genom ökade statliga bidrag, höjda kommunalskatter, besparingar eller en kombination av detta. De utgifter de står inför motsvarar en höjning av kommunalskatten med en (1) krona, motsvarande omkring 25 miljarder kronor.

Problemet för kommande finansministrar är att statens skattkista, enligt de prognoser som tidigare presenterats, kommer att eka allt mer tom från 2015 och några år framåt. Artikelförfattaren skriver att …

… I praktiken gör SKL antagandet att Anders Borg på något sätt lyckas skjuta till 18 miljarder i ökade statsbidrag och att skattehöjningar bidrar med resterande behov på omkring 7 miljarder, motsvarande ett höjt kommunalskattetryck med omkring 30 öre.

Regeringen väljer att göra en kortsiktig satsning på minskad skatt i förhoppningen att bli återvalda. Den finansminister som blir vald efter valet 2014 står inför ekonomiskt bistrare beslut när det gäller 2014 års budgetproposition.

Länkar: di.se, SvD, SVT, dn.se, Ekot, Ekot, SvD

Fler som skrivit: Monica Green, Alliansfritt SverigeAlliansfritt Sverige, Martin Moberg

%d bloggare gillar detta: