Bloggarkiv

Lågpresterande elever som får betyg presterar sämre


I en forskningsgenomgång som Skolforskningsinstitutet tagit fram, och som en av rikets större morgontidningar läst, konstateras, bland annat, att …

Lågpresterande elever som får betyg presterar sämre. Men även studenter på universitetsnivå påverkas positivt av färre betyg som kommer senare under utbildningen, än många betyg som kommer tidigare.

Det som kallas för formativ bedömning, tydlig återkoppling och information om vad som kan förbättras i skolarbetet, påverkar däremot prestationen tydligt positivt. Vidare konstateras att negativ återkoppling påverkar skolresultatet negativt.

Forskarna menar vidare att det är svårt att jämföra olika länders kultur, traditioner och olika sätt att organisera skolsystemet. Det gör att betyg, eller liknande system, kan fungera olika bra eller dåligt i olika länder.

Genom de slutsatser de kommit fram till i forskningssammanställningen varnar de pollitikerna för att det är oklokt att gå för snabbt fram. Christian Lundahl säger att …

… i nuläget gå ner i åldrarna med betyg, när det finns så tydliga varningssignaler i forskningen – framför allt med hänsyn till dem som har det svårast i skolan, tycker vi inte är att följa idén att skolan ska vila på vetenskaplig grund.

Tidigare utbildningsministern Jan Björklund låter sig dock inte imponeras. Han har väl heller aldrig låtit sig hindras av obekväma sanningar eller utsagor från forskning.Trots allt mer uppenbara brister och försämrade resultat i den svenska skolan så vet han minsann hur det ska vara och bli.

Det är intressant att en sådan person fortfarande får breda ut sig som han gör i svensk skolpolitik.

Länkar: SvD, SvD, dn.se, SVT, SVT, di.se, Ekot, politism, dagens arena, dagens arena, SVT, Ekot, SvD, SVT, Ekot

Fler som skrivit: Skiftet, Nina Andersson Brynja

Annonser

Folkpartiet har förlorat skolan


Svenska Dagbladet rapporterar att Socialdemokraterna nu har störst förtroende bland väljarna om utbildningspolitiken. Folkpartiet har därmed förlorat sitt tolkningsföreträde i den fråga som partiet så länge har dominerat.

Det är kanske inte så konstigt att det har utvecklats så. Det är ju en folkpartistisk minister som innehaft ansvaret för utbildningspolitiken under de åtta åren med en borgerlig regering.

Folkpartiets högsta företrädare har hållit hög profil i frågan men har i allmänhetens ögon gemenligen misslyckats.

Samtidigt är förstås utbildningspolitiken en komplex fråga att hantera. Jag förnekar inte att reformer på området säkert tar sin stund att slå i genom. Jag har däremot svårt att acceptera Jan Björklunds stående försvar att det fortfarande inte är hans ansvar att förändringar har slagit i genom.

Dagens Nyheter försöker något reda ut vari skolans problem består i. En sådan orsak som många forskare och debattörer framhåller är det fria skolvalet. Den har bidragit till att skolan i stor utsträckning inte klarar av att hjälpa elever med låg­utbildade föräldrar. Det har blivit allt viktigare vilken skola en elev går i. Det är framför allt barn till resursstarka elever som väljer bort vissa skolor. Det är som det sägs i artikeln att …

Utvecklingen går stick i stäv med skollagens portalparagraf om att alla barn i Sverige, oberoende av ”geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden” ska ha samma förutsättningar att klara skolan.

Det är uppenbart att den svenska skolan har stora problem. Samtidigt behöver skolan få arbetsro. Den borgerliga regeringens reformiver har knappast stimulerat sådant. Till det kommer debatten om friskolesystemet självt. Är det rimligt att tillåta sådant ägande som vi gör i Sverige. Skolan har blivit till en marknad som vore det vilken vara som helst.

Jag är väldigt övertygad om att det kommer att krävas blocköverskridande överenskommelser om utbildningspolitiken. Jag hoppas att en valvinst för de röd-gröna partierna kan öppna för sådana. Det kommer nämligen att krävas en valförlust för alliansregeringen för att möjliggöra sådant.

Länkar: SvD, dn.se, dn.se, dn.se

Om ordning och reda i skolan


Ajabaja!

Rikets utbildningsminister Jan Björklund går som en Sancho Panza till storms mot bristande ordning i skolklasserna. Han verkar anse att bristande disciplin i skolorna är den sista pusselbiten i hans reformprogram för den svenska skolan. Jan sade, bland annat, att …

Sverige toppade en tabell i PISA 2012, den för sena ankomster. Det är bara ett exempel på att vi behöver göra mer för att få ordning och reda i svensk skola.

Och – det är klart – vem vill inte att det ska råda ett bra arbetsklimat i klassrummen? Det är klart att det är viktigt att arbeta för att alla elever får tillgång ett sådant arbetsklimat som motiverar och stimulerar till goda studieinsatser.

Jan Björklunds analys blir trots det väldigt ensidig/enkelspårig. Han verkar mena att det enbart handlar om att tillämpa disciplin i skolan som vore det militär excercis. Det finns inga ansatser att se till orsaker till att elever kommer för sent till skolan, skolkar eller på andra sätt inte är motiverade till att delta i skolans studiearbete.

Jag har inget emot att lärare ställer krav på de elever som de  har i klasserna. Men dessa krav måste utgå ifrån en rejäl dos av respekt för och insikt om elevens bakgrund. Jag känner inte att utbildningsministern har denna insikt och respekt för elevers bakgrund. Han har ju snarare meddelat sin mening att inte alla elever behöver en fullständig gymnasieutbildning.

Det verkar som om Jan Björklund inte har något emot att offra ett antal elever på vägen fram till den skola han vill skapa.

Länkar: SvD, Ekot, dn.se, Ekot, SVT, Politism, Ekot, Aftonbladet

Fler som skrivit: Roger Jönsson, Alliansfritt Sverige, Peter JohanssonSomar Al Naher, Martin Moberg

Det är sossarnas fel!


Dagens Nyheter rapporterar att Fredrik Reinfeldt har gjort klart för Moderaternas aktiva vems fel det är att de svenska skolresultaten sjunker. I ett tal till skolpolitiker och kommunalråd sade han att …

Pisa mätte årskurs nio-elever i ett test som gjordes i mars 2012. De eleverna är de sista som går helt och hållet efter den gamla grundskolans läroplan. De har alltså inte mött någon av alliansens reformer.

Skolminister 1991-1994

Vad han väl inte meddelade sina kamrater utifrån landet var att den läroplan (Lpo 94) han hänvisade till infördes den 1 juli 1994. Statsminister i den då sittande regeringen hette Carl Bildt (M), utbildningsminister var Per Unckel (M) och skolministern hette Beatrice Ask (M).

Kan man därmed hävda att det egentligen är Moderaternas fel att resultaten i den svenska skolan sjunker?

Länkar: dn.se, di.se, dn.se

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Monica Green

Det fria skolvalet är boven


I tisdags briserade den nya Pisa-rapporten mitt i den svenska skolpolitiska debatten. Rapporten visar att de svenska skolresultaten försämrats mest bland de undersökta OECD-länderna. Resultaten ligger under OECD:s genomsnitt. Det är verkligen inte en hedrande position som den svenska skolan hamnat på.

Det mest bekymmersamma med rapporten är att det är de elever som redan har det svårast som uppvisar ytterligare försämrade resultat. Det blir allt mer uppenbart att den svenska skolan har blivit tydligt klassuppdelad (och då menar jag inte i skolklasser). Elevens familjebakgrund är den markör som alltmer visar hur eleven kommer att lyckas i skolan.

Den borgerliga regeringen går denna utveckling till mötes med öppna ögon. Hur ska man annars tolka Jan Björklunds mening att inte alla elever behöver genomgå tre år på gymnasiet. Hur ska man annars tolka hans mening att man minsann inte ska tvinga på elever som inte orkar teoretisk kunskap. Man vill ha en skola där man skiljer på folk och fä.

Ett antal skolpolitiska forskare som Dagens Nyheter talat med hymlar inte om varför den svenska skolan hamnat i strykklass. Tomas Englund, professor i pedagogik vid Örebro universitet, säger att …

Det är uppenbart att det fria skolvalet är boven. Skillnaderna mellan skolor har ökat väsentligt, det är det avgörande. Det är de lågpresterande eleverna som fungerar allt sämre och de finner vi på skolor där föräldrarna är lågutbildade.

Jan Björklund låtsas som om ingenting av detta är hans ansvar. Efter sju år med Folkpartiets utbildningspolitik är det, enligt Jan, socialdemokratisk skolpolitik som äger skulden till de försämrade resultaten. Han manar menigheten till att vänta och se. Allt kommer att bli bättre – vänta bara!

Jan Björklunds till synes orubbade självklara tro om det förträffliga i den egna politiken börjar skorra allt mer ihåligt. Det är dags att befria Hr. Björklund från hans värv.

Det behövs skiftbyte på posten som ansvarigt statsråd för utbildningspolitiken!

Länkar: dn.se, Aftonbladet ledare, dagens arena, SvD, dn.se, SvD, SvD, SvD, dn.se, SvD, dn.se, Ekot, SvD, di.se, SVT, dn.se, SVT Debatt, Aftonbladet debatt

Fler som skrivit: Monica Green, Martin Moberg, Roger Jönsson, Leine Johansson

Det är de andra(s) fel!


Igår rapporterade media om ytterligare en Pisa-rapport. Den innebar inga goda nyheter för svensk skolas del och ej heller för ansvarigt statsråd. Tydligen är det Sverige som har försämrats allra mest sedan 2009. Den svenska skolans resultat ligger under genomsnittet för OECD. Rapporten ger föda åt debatten om hur skolan kan förbättras.

Regeringen, genom Jan Björklund, anklagar (trots sju års borgerligt regeringsinnehav) tidigare (S)-regeringar för situationen. Jan Björklund anser att de reformer som han sjösatt – minsann – kommer att ge resultat. Vänta bara!

Oppositionspartierna lägger ansvaret varmt i knät på den sittande regeringen. De fackliga organisationerna menar att sjunkande status för läraryrket är en viktigt anledning till att skolan inte klarar sitt uppdrag. Kanhända friskolereformen har påverkat att de svagaste eleverna är de som visar mest försämrat resultat. Kanske allt blir bättre bara skolan återförstatligas så att okunniga kommunpolitiker fråntas ansvaret för att besluta över skolan. Handlar det kanske om bristande resurser?

Det är klart att den svenska skolan har problem. Det kan man knappast undgå att se. Orsakerna till att vi hamnat här är säkert ganska komplexa och inte så lätta att lösa.

Det är klart att den sittande regeringen inte kan undgå att ta ansvar för det rådande läget. Det synes mest som en desperat och genomskinlig handling att huvudsakligen skylla på tidigare regeringars eventuella missgrepp efter sju års regerande. Jag tror vidare att friskolereformer till delar har påverkat resultaten i den svenska skolan. Det är tydligt att arvet (vilka föräldrar man har) påverkar hur enskilda elever lyckas. Resursstarkare föräldrar bidrar i högre grad till att elever väljer friskolor. Resurssvagare elever blir kvar i de kommunala skolorna. Elever med olika bakgrund hamnar i olika skolor. Därmed förlorar elever som behöver mer stöd draghjälp från de som har det lättare för sig.

Jag är vidare positiv till att allvarligt pröva möjligheten att åter förstatliga skolan. Det är möjligt att detta skulle göra det möjligt att fördela resurser till skolor på ett bättre sätt. Men jag inbillar mig inte att detta skulle vara någon universallösning. Vidare har lärarnas organisationer en poäng i att läraryrket har tappat i status. Läraryrket har allt mer gått från att vara en manlig bastion med hög status med därmed bra lön. Läraryrket är allt mer ett kvinnoyrke med lägre status och försämrat löneläge relativt andra yrken.

Det finns de som nu vill tillskapa en kriskommission för den svenska skolan. Jag vet inte … Det som behövs är nog allt en samförståndslösning mellan de politiska blocken. Skolan har blivit till en experimentverkstad där reformer och politiska initiativ har haglat över skolan. Nånstans behövs arbetsro för skolan.

Jag tror dock inte att den sittande regeringen förmår att ta sådana initiativ. Den har bundit sig hårt till den syn som Folkpartiet och Jan Björklund har fått ge uttryck för. Även om denna syn allt mer börjat tappa sitt tolkningsföreträde kommer det förmodligen att behövas ett regeringsskifte för att möjliggöra en annan samling kring skolans långsiktiga mål.

Länkar: dn.se, dn.se, dn.se, SVT, SvD, SvD, SvD, dn.se, dn.se, SvD, Ekot, SvD, Ekot, dagens arena, dn.se, SVT, dn.se, Ekot, dn.se, di.se, dn.se, SVT, dagens arena, dn.se, di.se, dn.se, SvD, SVT, di.se, dagens arena, dn.se, Ekot, SVT, Ekot, Ekot, SVT, Lärarnas Nyheter, Lärarnas Nyheter, Lärarnas Nyheter, Arbetet, SvD, SVT Debatt, Aftonbladet debatt, Aftonbladet debatt, SvD, SvD Kultur, DN Debatt

Fler som skrivit: Ulrika Vedin, Helle Klein, German Bender, Ann-Sofie Wågström, Helena Ericson, Ulf Bjereld, Johan Westerholm, Markus Mattila, Martin Moberg, Ola Möller, Alliansfritt Sverige, Alliansfritt SverigeAlliansfritt Sverige, Peter Högberg, Den sjätte mannen

%d bloggare gillar detta: