Bloggarkiv

I början av 1990-talet förlorade Sverige sin själ


Under gårdagen lämnade forskaren från OECD, Andreas Schleicher, sin analys över den svenska skolan. Det tydligaste budskapet är en besvikelse över den väg som utvecklingen i den svenska skolan har gått. Han identifierar utvecklingen till tidigt 1990-tal eftersom då …

… förlorade Sverige sin själ.

Ett tydligt problem som han tydligen återkom till är det fria svenska skolvalet. Han är ju heller inte den första som påpekar den saken. Det fria skolvalet har starkt bidragit till att öka skillnaderna mellan olika skolor. Det finns också en tydlig trend vari skolföretag företrädesvis väljer att etablera sig i områden där de kan finna elever med starkare utbildningsstöd bakom sig. Andreas säger att …

Resurser måste slussas dit de verkligen behövs. Sverige måste bli bättre på att få de bästa lärarna och rektorerna till de skolor där utmaningarna är störst. För ju fler val som föräldrar har i ett skolsystem, desto starkare och robustare måste systemet vara.

Det ligger säkert väldigt mycket i det. Samtidigt är det ingen politisk kraft som i grunden vill utmana det fria skolvalet och skolföretagens rätt att etablera sig där de önskar det. Folkpartiet önskar att skolan åter ska styras av staten men vill inte på något sätt begränsa skolföretagens etableringsfrihet. Det där är ju något av en motsättning. Det kan säkert vara rätt att låta staten styra hur resurser ska fördelas till olika skolor. Men att en statlig skola skulle vara det undermedel som i grunden skulle förändra utvecklingen tror jag knappast på.

Andreas säger försiktigt …

… att många föräldrar i dag väljer skola åt sina barn på fel grunder och anser att föräldrarna måste få mycket mer information.

Ja här ligger en svårlöst politisk knut. Att samtidigt bibehålla det fria skolvalet samtidigt som alla skolor ska få samma möjligheter/resurser att stödja de grupper av elever som behöver mest stöd.

Friheten för skolor att etablera sig där de önskar det måste begränsas! Det måste vara samhälleliga behov som avgör var skolor behövs. Hur ska man annars minska klyftorna mellan elever och skolor?

Länkar: dn.se, SvD, Ekot, SvD, SvD, Aftonbladet ledare, di.se, dagens arena, SvD, ekuriren, di.se, Arbetet

Annonser

Kommunalt ansvar för skolverksamheten


Ebba Östlin (S-märkt utbildningspolitiker) skrev för några dagar sedan om att det är kommunerna som har det yttersta ansvaret för att elever kan gå i en bra skola. Därför är det också rimligt, menar hon, att det är just kommunerna som har beslutsrätten över vilka skolor som etableras.

Ebba beskriver en situation där organisationer och företag står på kö för att etablera sig i mer välbärgade delar av ”hennes” kommun Botkyrka. När de kommunala företrädarna försöker få samma organisationer att i stället etablera sig i mindre välbärgade områden svalnar uppenbart intresset snabbt. Ebba skriver vidare att …

Till skillnad från de friskolor som startade på 1990-talet, där den pedagogiska ambitionen stod i centrum, har de senaste årens explosion av friskolor främst varit koncerner. Det har lett till en massiv överetablering av friskolor i storstadsområdena, framför allt i Stockholmsregionen.

Hon beskriver hur dagens system kan leda till en överetablering av skolor vilket drabbar den totala verksamheten. Kommunernas medel för skola räcker ju inte i all oändlighet vilket leder till att man gör prioriteringar och utarmning av skolors verksamhet.

Jag anser det vara fullt rimligt att kommunerna i sista hand äger beslutet om att tillåta etablering av en skola och dessutom får större möjligheter att styra var en etablering kan vara lämplig.

Om en konflikt mellan valfrihet och likvärdighet mellan skolor


Vilket mål är viktigast?

Under gårdagen läste jag ett debattinlägg skrivet av Kjell-Olof Feldt, förutvarande minister för socialdemokraterna. Han resonerar om den förändring som skett av den svenska skolan och de löften och utspel som de politiska partierna gör kring skolan och utbildningspolitiken.

Hans tes är inte att den största förändringen av den svenska skolan är införandet av friskolesystemet. Den stora förändringen är det fria skolvalet som medfört att föräldrar och elever fritt kan välja vilken skola som de vill gå i. Detta har gjort att ett antal skolor har utvecklat hög kvalitet och därmed har lockat fler studiemotiverade elever. Han skriver att ”den viktigaste faktorn bakom friskolornas framgångar har varit de motiv eleverna och deras föräldrar haft när de valde bort den kommunala skolan för en annan skola.”

Debatten om den svenska skolans problem som den manifesterats i Pisa-undersökningar har gjort att skolan har vuxit fram som ett mycket viktigt politikområde att vinna. Många lyfter fram att det fria skolvalet är det som skapar de stora problemen för den svenska skolan. Som allvarligast anges den segregation som friskolereformen har skapat. Kjell-Olof skriver att denna segregation inte är av vare sig etnisk, religiös, ekonomisk eller meritokratisk – möjligen kulturell.

Det finns nu knappast något politiskt parti som driver frågan om att det fria skolvalet ska avskaffas. Samtidigt vill politikerna verka för att minska effekterna av den segregation som uppstått. Men, som Kjell-Olof skriver,

… så länge valfriheten består kommer de skolor, som redan lyckats, att fortsätta att ligga före i konkurrensen om elever med de egenskaper som behövs för att göra en skola bra. Och de skolor som tyngs av svagt studiemotiverade elever eller få svensktalande elever – eller en kombination av dessa – har ett underläge som inte skolan själv kan upphäva, även om lärarlönerna höjs och speciallärarna blir fler.

Han frågar sig, tillsammans med många andra, hur de motstidiga kraven på ökad likställighet mellan skolor ska uppnås samtidigt med bibehållandet av det fria skolvalet.

Jag måste medge att det är en rimlig undran som Kjell-Olof Feldt markerar i sitt inlägg. Kan man verkligen både äta kakan och ha den kvar?

Länkar: SvD, Ekot, Ekot, ekuriren, Aftonbladet ledare, SvD, SvD, dagens arena, di.se, SVT, Ekot, dn.se, Ekot, dn.se, dn.se, SVT, SvD, Lärarnas tidning

Fler som skrivit: Martin Moberg, Peter Johansson

Om skolans förlorade auktoritet


Johan Blomberg, gymnasielärare, är publicerad med ett till det fria skolvalet kritiskt debattinlägg. Han menar att skolan genom det fria skolvalet har förlorat all auktoritet gentemot eleven.

Eftersom elever betyder inkomster för skolorna gäller det att både få fler elever och att behålla de man har. Det gör man genom att presentera goda resultat (= höga betyg) och samtidigt inte ställa så hårda krav på eleven att denne väljer en annan skola.

Det finns ju sedan tidigare undersökningar som tydligt visar en tendens bland, så kallade, friskolor att ge högre betyg till sina elever än vad som är motiverat jämfört med de nationella proven. Då även de kommunala skolorna blivit allt mer beroende av skolpengen har denna tendens även börjat öka där, om än inte lika tydlig. Johan skriver vidare att …

I nuläget är skolans möjligheter att ställa krav på eleverna löjligt små. Att kräva att eleverna ska komma i tid, läsa läxor och uppföra sig i skolan jämställs tidvis med fascism. Att utsätta elever för den typen av krav kan vara riskfyllt för skolan då den kan bli av med sina kunder. Det bästa för skolan är alltså att låta lärarna göra det bästa av situationen, hålla kunderna nöjda. Om det krävs till och med ge eleverna betyg de inte förtjänar. Bara de inte känner sig besvikna och går med sin skolpeng någon annanstans.

I sitt inlägg skisserar han på två långsiktiga lösningar på detta problem. Nu är det knappast troligt att det går att finna en politisk majoritet för det första av hans alternativa lösningar. Möjligen att den andra vägen är mer framkomlig. Men den kommer i så fall att kräva en bred politisk överenskommelse. Med tanke på att de borgerliga partierna har lagt sig väldigt nära de förslag som socialdemokraterna har lagt kanske det finns förutsättningar för en bredare samsyn om skolans framtida behov.

Det fria skolvalet är en sådan fråga som inte kan lösas utan blocköverskridande samsyn. Förhoppningsvis kan den situationen uppkomma efter att de borgerliga partierna förlorat det kommande riksdagsvalet.

Betyg från årskurs fyra hjälper inga elever


Så här ä’re!

Under måndagen presenterade ledarna för de fyra ”allianspartierna” ytterligare ett skolpolitiskt initiativ. De vill att elever från och med 2017 ska betygsättas redan från och med årskurs fyra. Med det förslaget, tillsammans med ett par ytterligare, menar de att man tar ytterligare ett par steg mot en bättre skola.

Gårdagens beramade utspel visar att den borgerliga regeringen vill återta initiativet i skolpolitiken. De har valt att gå fram med en blockskiljande fråga för att markera något slags ideologiskt avstånd till röd-gröna partier. Det är också tydligt att, bland andra, socialdemokraterna inte ser det fantastiska i att ge ut betyg redan från fjärde klass.

Kritik kommer även från de två fackliga organisationerna för lärarna. Lärarnas Riksförbund föreslår att frågan utreds innan ett eventuellt införande medans Lärförbundet är mer avvisande till förslaget med lägre betygsålder.

Jag har svårt att tro på att betygssättning tidigare kommer att ta bort de skillnader som uppstått i den svenska skolan. Sandro Scocco skriver i en replik till regeringen att …

Skolverket pekar på att det fria skolvalet lett till en ökad sortering och segregeringen av våra barn i skolor med ”starka” och ”svaga” elever. Kommunaliseringen har dessutom inneburit att skolor i allt mindre utsträckning kompenseras för ”svaga elever”, det vill säga så kallade socioekonomiska faktorer. Individualiseringen å sin sida har inneburit mer självstudier, vilket starka elever med välutbildade föräldrar klarar bäst och slutligen så har differentieringen inneburit att ”svaga” elever sorteras ut även inom samma skola.

Även om det är svårt, kanske inte ens önskvärt, att helt avskaffa ”friskolereformen” måste politiker och andra beslutsfattare fundera hur man kan minska segregationen i den svenska skolan.

Regeringens initiativ kommer inte göra särskilt mycket saken.

Länkar: DN DebattDN Debatt, dn.se, SVT DebattDN Debatt, Aftonbladet debatt, SVT Debatt, Aftonbladet debatt, SvD, SvD, SvD, di.se, dn.se, dagens arena, Ekot, dn.se, Ekot, SvD, dn.se, dagens arena, Ekot, Ekot, Lärarnas Nyheter, politism, SVT

Fler som skrivit: Ola Möller, Martin Moberg, Monica Green, Alliansfritt Sverige, Martin Moberg

Om det fria skolvalet


Blundar för problemen

Anders Lindberg skriver i en ledarartikel om problemen med det fria skolvalet. Anders skriver att Skolverket menar att det fria skolvalet är starkt bidragande till problemen i den svenska skolan.

Den svenska skola som en gång i tiden ansågs som något av ett föredöme för de resultat man visade har fallit kraftigt i resultat jämfört med OECD-länderna. Anders skriver att …

Det fria skolvalet infördes av Carl Bildt och Beatrice Ask 1992. Det har sedan dess blivit en helig ko, något som inte får ­röras eller ifrågasättas. Det håller inte längre, vi måste våga prata om problemen, även om det är svårt att se några enkla lös­ningar och en återgång till det gamla ­systemet inte är aktuell.

Men vi bygger inget bra samhälle ­genom att bara välja bort varandra.

Det ligger mycket i det som Anders säger. Om vi verkligen vill komma till grunden med skolans problem gäller det att lyfta på alla stenar. Problemet är inte primärt att vi har vinstdrivande skolor i Sverige. Det handlar om att skolorna har blivit allt mer uppdelade mellan ”högpresterande” och ”lågpresterande” elever.

Vägen framåt går förmodligen inte genom en ren återställare. Men frågan om det fria skolvalet och dess konsekvenser måste kunna diskuteras. Som Anders säger det – vi kan inte enbart välja bort varandra!

Har den kommunala skolan nått vägs ände?


Igår publicerades ett debattinlägg som i hög ton och i färgerna svart och vitt målade den kommunala skolans misslyckande.

Det är säkert rätt att åter överväga att låta staten överta ansvaret för den svenska skolan. Jag är däremot inte lika övertygad om att det innebär det alexanderhugg som magiskt rättar till skolans problem.

Det finns en övertro på att man genom helt och hållet statlig ansvar ska kunna finansiera varje skola efter dess behov. Det är inte ens enkelt i det kommunala perspektivet.

Vi har idag en helt annan verklighet inom skolvärlden än innan ansvaret överfördes till kommunerna. Då fanns inte friskolereformen. Lagstiftarna har genom sitt reformarbete verkat för att antalet skolor har ökat i antal. Genom det fria skolvalet har man säkerställt ökade kunskapsskillnader mellan skolor.

Genom sin förenklade argumentation antyder debattörerna att allt var väl i den svenska skolan innan den kommunaliserades. Även då skolan var statligt finansierat och helt styrd förekom att elever inte fick det stöd de behövde. Även då förekom det att olämpliga lärare fick fortsätta att verka.

Men ja, låt oss överväga att förstatliga skolan igen. Men inte tusan kommer det att innebära att allt blir väl för det.

Länkar: DN Debatt, dagens arena, SVT, Aftonbladet ledare, dn.se, dn.se

Fler som skrivit: Martin Moberg, Roger Jönsson

Det fria skolvalet är boven


I tisdags briserade den nya Pisa-rapporten mitt i den svenska skolpolitiska debatten. Rapporten visar att de svenska skolresultaten försämrats mest bland de undersökta OECD-länderna. Resultaten ligger under OECD:s genomsnitt. Det är verkligen inte en hedrande position som den svenska skolan hamnat på.

Det mest bekymmersamma med rapporten är att det är de elever som redan har det svårast som uppvisar ytterligare försämrade resultat. Det blir allt mer uppenbart att den svenska skolan har blivit tydligt klassuppdelad (och då menar jag inte i skolklasser). Elevens familjebakgrund är den markör som alltmer visar hur eleven kommer att lyckas i skolan.

Den borgerliga regeringen går denna utveckling till mötes med öppna ögon. Hur ska man annars tolka Jan Björklunds mening att inte alla elever behöver genomgå tre år på gymnasiet. Hur ska man annars tolka hans mening att man minsann inte ska tvinga på elever som inte orkar teoretisk kunskap. Man vill ha en skola där man skiljer på folk och fä.

Ett antal skolpolitiska forskare som Dagens Nyheter talat med hymlar inte om varför den svenska skolan hamnat i strykklass. Tomas Englund, professor i pedagogik vid Örebro universitet, säger att …

Det är uppenbart att det fria skolvalet är boven. Skillnaderna mellan skolor har ökat väsentligt, det är det avgörande. Det är de lågpresterande eleverna som fungerar allt sämre och de finner vi på skolor där föräldrarna är lågutbildade.

Jan Björklund låtsas som om ingenting av detta är hans ansvar. Efter sju år med Folkpartiets utbildningspolitik är det, enligt Jan, socialdemokratisk skolpolitik som äger skulden till de försämrade resultaten. Han manar menigheten till att vänta och se. Allt kommer att bli bättre – vänta bara!

Jan Björklunds till synes orubbade självklara tro om det förträffliga i den egna politiken börjar skorra allt mer ihåligt. Det är dags att befria Hr. Björklund från hans värv.

Det behövs skiftbyte på posten som ansvarigt statsråd för utbildningspolitiken!

Länkar: dn.se, Aftonbladet ledare, dagens arena, SvD, dn.se, SvD, SvD, SvD, dn.se, SvD, dn.se, Ekot, SvD, di.se, SVT, dn.se, SVT Debatt, Aftonbladet debatt

Fler som skrivit: Monica Green, Martin Moberg, Roger Jönsson, Leine Johansson

Utbildning – en marknadsekonomisk fråga


Under torsdagen meddelades att …

… JB Education valt att gå ur sitt engagemang i svensk grund- och gymnasieskola.

Så lakoniskt sammanfattas hur den svenska skolmarknaden fungerar idag och vilka risker den innebär. Sverige har idag en av världens friaste (i meningen att fritt och obegränsat driva skolor enligt marknadsprinciper) utbildningssystem. I en marknadsekonomi händer det löpande att företag slås ut av den rådande konkurrensen.

På det sättet är det inget dramatiskt i att JB Education kastar in handduken. Deras verksamhet visar inte de ekonomiska överskott som ägarna önskar. I ett sådant läge ska förstås ägarna agera för att minimera ekonomiska förluster. Vad som nu ändå gör händelsen till en stor nyhet är förstås att detta handlar om ett företag som bedriver skolverksamhet inom grundskola och gymnasium. Det handlar inte om ett företag som tillverkar döda föremål.

Ett mycket stort antal elever står nu inför att den utbildning de valt helt plötsligt försvinner och/eller ändrar inriktning. De ska helt plötsligt träffa nya skolor, skolaktörer och lärare. Eleverna står inför att den investering de gjort i form av studier och lärande urholkas och devalveras.

JB Education har valt att lämna sitt engagemang i svensk grund- och gymnasieskola. Skolornas elever står dock utan något som helst val. Koncernen säger sig att till 90 % ha gjort vad de kunnat för att erbjuda eleverna nya skolaktörer. Det innebär knappast en garanti för att eleverna får den utbildning de en gång valde. Ägarna har enbart gjort en ekonomisk bedömning. Deras ansvar gäller endast företagets ägare och finansiärer. Elevernas bästa är underordnat ägarnas vilja (och möjlighet) att tillskjuta kapital.

Debatten om dagens skolsystem har fått intressant bränsle!

Länkar: dn.se, Aftonbladet ledare, Östnytt, vlt, di.se, dn.se, dagens arena, SvD, ekuriren, SVT, di.se, di.se, SVT, dn.se, SVT, Ekot, Ekot

Fler som skrivit: Roger Jönsson, Martin Moberg

%d bloggare gillar detta: