Bloggarkiv

Tysk könskvotering


Den tyska regeringen har fattat beslut om att lägga ett lagförslag om att minst 30 % av ledamöter i tyska börsbolags styrelser ska vara kvinnor. Det är meningen att denna bestämmelse ska gälla från och med 2016.

Det är ju alldeles utmärkt att Tyskland går före i denna fråga. Det borde tjäna som utmärkt stimulans för svenska börsbolag inför kommande valberedningsarbete.

Den svenska regeringen har för sin del varslat om att den kommer att lägga en proposition till riksdagen om det inte finns minst 40 % kvinnor i svenska börsbolags styrelser senast 2016.

Länkar: dn.se, SvD, di.se, Resumé, Ekot

En satsning på skolan


Den rödgröna samarbetsregeringen har presenterat en rejäl satsning på den svenska skolan. En del av paketet handlar om att satsa destinerade pengar till de skolor runt om i landet som har störst behov. 2015 ska 475 miljoner kronor användas till att öka jämlikheten mellan svenska skolor. I paketet ingår tre delar:

  • pengar till de skolor som vill höja resultaten,
  • höjda lärarlöner till de som arbetar på skolor med svårast förutsättningar, samt
  • stöd till nyanlända elever.

Sedan presenterades en miljardsatsning som ska syfta till, bland annat, minskade klasser och fler lärare i skolan.

Det är bra att regeringen på detta sätt redovisar sin avsikt att höja resultaten i den svenska skolan. Det borde finnas stora möjligheter att dessa paket blir till politik. Det finns ju knappast något parti som motsätter sig satsning på skola och utbildning. Skillnaderna i vad man vill göra synes mest vara retoriska och mindre reella.

Länkar: dn.se, SVT, SvD, SVT, Ekot, di.se, Ekot, SVT, SvD, SVT, SvD, Ekot, Arbetet

Mammor lönediskrimineras


Tidningen Metro skrev för några dagar sedan om en studie från Göteborgs universitet. Studien visar kvinnor inom ett antal akademikeryrken som fått barn får lägre lön än män och har arbeten som inte motsvarar deras kompetens. Caroline Berggren, universitetslektor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, säger till tidningen att …

Det finns ju en föreställning om att kvinnor med barn diskrimineras på arbetsmarknaden, jämfört med dem som inte har barn. Man har även sett tendenserna i intervjuer och mindre studier – men nu har vi bevisat de här uppfattningarna i större format. När man har ett så pass stort urval kan man inte skylla på något annat.

Studien visar vidare att pappor inte drabbas av motsvarande olägenhet i sin löneutveckling. Det verkar snarare vara som att föräldraskap är en merit för papporna.

Det är ju verkligen ett beklämmande resultat som forskarna har fått fram. Men det är ju knappast den första studien som visar på ett sådant resultat. Eftersom kvinnor i högre grad än männen/papporna tar ansvar för föräldraledighet och kortare frånvaro vid barnens sjukdom drabbas de av lägre lön och försämrade karriärmöjligheter.

Det känns som om det bästa vi kan göra för att förbättra kvinnors möjligheter till rättvisare löner och karriärutveckling är att lagstifta om fler ”pappamånader”.

Länkar: Metro, SvD, SVT, dn.se, di.se, Kollega, Metro, di.se

Jämlika samhällen är bättre än länder med stora klyftor


Den 8 oktober genomfördes över hela Europa en European Action Day for Industry – en gemensam manifestation för en starkare industri och en rättvis utveckling av arbetsmarknaden inom industrin.

I anledning av det har IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe skrivit en artikel med rubriken ”Jämlikare samhälle en stark konkurrensfördel”. Anders skriver, bland annat, att …

All forskning pekar på att jämlika samhällen har en stark konkurrensfördel framför länder med stora klyftor. Inte minst visar utvecklingen i de nordiska länderna att sådana samhällen står sig mycket bra i jämförelse med andra. Den utveckling och de ansträngningar som ligger bakom dessa framgångar är värda stora insatser för att bevara. Att välja ökade klyftor är fel väg att gå.

Som en del i att komma åt den europeiska krisen vill han se mer satsningar på forskning och utveckling, investeringar i modern teknik, utbyggnad av infrastruktur och allmänt höjd utbildningsnivå. Han pekar i inlägget på en utveckling där allt fler personer tvingas arbeta på tillfälliga anställningar i olika former. Anders säger vidare att …

IF Metall sympatiserar starkt med våra kolleger i Europa. Vi arbetar intensivt för att bidra till utveckling av svensk industri baserad på innovation, hållbara industriarbeten och ökade investeringar. Vårt sätt att samarbeta med våra motparter har varit framgångsrikt, både för våra medlemmar och för industrin som helhet. I andra länder har detta varit mycket svårare att uppnå.

De fackliga organisationerna är satta under hård press inom nästan hela västvärlden. Med den ekonomiska krisen som skäl införs olika regleringar som tvingar arbetstagare till lägre löner och försämrade arbetsvillkor. Samtidigt sjunker den fackliga organisationsgraden i de flesta länder. Det finns verkligen många utmaningar att ta sig an för de fackliga organisationerna.

Länkar: Europaportalen, dagens arena, IF Metall

Förändrade sociala mönster


Den socialdemokratiska programkommissionen har förlängt tiden för att inkomma med synpunkter på det diskussionsmaterial som man tidigare skickat ut. Därför passar jag på att fortsätta med den fjärde frågeställningen. Jag kommer att, senast den 31 mars, skicka in denna text, med eventuella synpunkter, till programkommissionen.

Ojämlikheten i det svenska samhället ökar. Hur ser de nya klyftorna ut?

Som jag ser det handlar det om ökade utbildningsklyftor, vilket knappast är något nytt. Stora grupper ungdomar uppnår inte fullständiga betyg när de lämnar gymnasieskolan. Det handlar om till Sverige förhållandevis nyanlända med bristande kunskaper i svenska språket och liten erfarenhet av skolgång i sina tidigare hemländer. Men här finns också infödda, i allt högre grad unga män som har svårare att klara av skolgången.

Bland de äldre åldersgrupperna hittar vi personer som av olika skäl blivit utslagna från arbetsmarknaden. Bakom detta finns en teknisk utveckling som inneburit att ”äldre” kunskaper försvunnit från arbetsmarknaden. Arbetsgivarnas organisationer bemannas allt magrare vilket innebär att människor med olika fysiska begränsningar slås ut fortare från arbetsplatserna.

Vidare ser man en hårdare uppdelning av var människor bor. Det finns en tydlig strategi i vissa till storstäderna gränsande kommuner att gynna ett visst typ av bostadsbyggande för att hålla ”icke önskvärda” utanför.

På vilka samhällsområden är ojämlikheten som tydligast, och på vilka politiska områden är det mest angeläget att sträva efter ökad jämlikhet?

Det är på två områden som hänger ihop – skolan och arbetslivet. Den svenska skolan har blivit allt mer uppdelat. Det syns tydligt att det är barn ur resursstarkare familjer som i högre grad än andra väljer skola (friskola). Det syns även i hur elever väljer vilka typer av program i gymnasiet man väljer. Elever från mer studiemotiverande familjer väljer i högre grad utbildningar som förutsätter fortsatta högskole-/universitetsstudier. Elever från familjer som saknar sådant väljer i högre grad praktiska yrkesprogram.

Detta innebär sedan att denna skillnad cementeras när man kommer ut i arbetslivet. Elever som saknar fullständiga betyg har svårare att hitta arbeten. Elever som genomgått yrkesinriktade program hamnar trots detta i yrken med högre risk för arbetslöshet och ohälsa. I förlängningen innebär detta lägre pension och kortare livslängd.

Skolan är därför att viktigast att se över och satsa på. Har vi råd med dagens friskolesystem som synes mest gynna kortsiktig kapitalförmering. Den borgerliga regeringen genom utbildningsministern har en tydlig inriktning med låga ambitioner för icke studiemotiverade ungdomar.

Hur motarbetar vi bäst rasism och främlingsfientlighet?

Genom att verka för ett totalt sett jämlikare samhälle. Det handlar om att inte ge upp elever i skolsystemet. Att genom en aktivare arbetsmarknadspolitik göra det möjligt för fler att få plats på den svenska arbetsmarknaden. Sedan behöver vi fundera över vad det är som gör att invandrade akademiker inte ges möjlighet att komma till arbeten som motsvarar deras kompetens.

Hur kan jämställdheten mellan män och kvinnor förstärkas i praktiken?

Det är klart att föräldraledighet ska delas lika mellan barnets föräldrar. Kvinnor tar idag den större delen av föräldraledigheten. Detta är något som är så accepterat och (nästan) inte ifrågasatt att det är svårt att komma åt det utan att ställa krav på att papporna måste ta ett större ansvar.

Sedan tror jag vi behöver fundera över hur man kan börja bryta den svenska könsuppdelade arbetsmarknaden. Det syns tydligt att de kvinnodominerade delarna av arbetsmarknaden i högre grad både har mer deltider och korta anställningar samt ett lägre löneläge. Å andra sidan vad kommer det att innebära på lång sikt att kvinnor idag är i majoritet på högre utbildningar (om än det fortfarande finns vissa manliga bastioner). Kommer de unga kvinnorna att vara vinnarna i framtidens arbetsliv?

Bekämpa ojämlikheten


Socialdemokraternas partiordförande Håkan Juholt tillsammans med partiets ekonomiskpolitiske talesman Tommy Waidelich är idag publicerade på SvD Brännpunkt. De driver i sitt inlägg tesen att den ökande ojämlikheten i hög grad bidrog till den senaste finanskrisen.

Studier visar på att arbetstagarnas andel av de överskott som produceras i företagen minskar. Aktieägare och företagsledningar har däremot gynnats av denna utveckling. Löner, bonus- och andra belöningssystem har i allt högre grad tillfallit de redan bäst betalda. Deras inkomster har ökat i snabb takt. Jag har läst en rapport som menar att dagens utveckling påminner om den i samband med det kända börsfallet i USA 1929. De redan rikas inkomster ökade i sådan takt att de inte hade den minsta möjlighet att konsumera dessa. I stället fick bankerna överskott av pengar som de okritiskt och villigt lånade ut till all sköns konsumtion och spekulation. Detta bidrog till att bygga upp bubblor i ekonomin som sedan brast och orsakade en global recession – allt påminnande om 2008.

Den borgerliga regeringen har målmedvetet bedrivit en politik som framför allt har gynnat de med de högsta inkomsterna. Håkan och Tommy säger …

Som SvD rapporterat har inkomsterna för den fattigaste tiondelen av befolkningen bara ökat med 1,7 procent på 20 år. Samtidigt har den rikaste tiondelen under samma period fått hela 63 procent mer. Särskilt anmärkningsvärt är att den fattigaste tiondelen i dag har 567 kronor mindre i plånboken varje månad jämfört med 2006.

Socialdemokraterna svar på de ökande ekonomiska klyftorna är fyra stycken konkreta uppgifter:

  1. Arbete,
  2. Utbildning,
  3. Omställning, samt
  4. Skatterna.

Det är tydligt att en rörelse som socialdemokratin fortfarande har en viktig uppgift att fylla. Man har historiskt visat att det går att kombinera lägre arbetslöshet än idag med en bra statsfinansiell som individuell ekonomisk utveckling. Partiet har visat att om de anställda kan lita på att man har en ekonomiskt godtagbar situation i händelse av arbetslöshet så har Sverige, bättre än många andra länder, klarat av strukturomvandlingar på arbetsmarknaden. Håkan och Tommy avslutar sitt inlägg med …

Ojämlikheten i Sverige ligger i dag på samma nivå som i 1980-talets USA, och är växande. Vi kan välja att vända denna utveckling. Genom arbete, utbildning, snabb omställning och rättvisa skatter gör vi inte bara Sverige mer jämlikt, utan stärker ekonomin i grunden. Det är ett politiskt arbete som kan påbörjas i dag – om viljan finns.

Det  är klart att viljan finns!

Länkar: SvD Brännpunkt, SvD:s faktakoll (som ger godkänt)

Andra som skrivit: Storstad, Peter Andersson, Jimmy Jansson, Martin Moberg

Jämlikhet är bra


Dagens Industri rapporterar att Internationella valutafonden, IMF, har publicerat en ny rapport. Artikelförfattaren sammanfattar rapporten som att ”stora inkomstskillnader bäddar för ekonomisk kris”. IMF har graderat de västeuropeiska länderna efter graden av ekonomisk ojämlikhet. Man har räknat ut ländernas ”Ginikoefficient”.

I en kommentar anger Dagens Industri att:

Skribenterna i IMF-rapporten menar att för mycket ojämlikhet orsakar politisk instabilitet som hämmar investeringsviljan, förstärker potentialen för finansiella kriser och gör det svårare för politikerna att ta svåra men nödvändiga beslut som att höja skatter eller skära i offentliga utgifter.

Det är tydligt att det går att finna en skimrande pärla även i en IMF-mussla!

%d bloggare gillar detta: