Högre inflation!

Stefan Ingves

I en intervju lovar riksbankschefen Stefan Ingves att högre inflation är bankens högsta prioritet under 2015. Han vill öka förtroendet bland arbetsmarknadens parter för att inflationen ska ligga kring den nivå om 2 % som Riksbankens uppdrag är.

Det vore ju verkligen en stilla nåd att bedja om att Riksbanken skulle lyckas med sitt uppdrag. Det var länge sedan som inflationen var i närheten av riksdagens mål. Sverige har snarare levt en tid med sjunkande konsumentpriser.

Lars E O Svensson, tidigare vice riksbankschef, har varit starkt kritisk till hur Riksbanken har valt att tolka det uppdrag man haft. Han menar att genom den penningpolitik som Riksbanken har genomfört har en 60.000 – 65.000 fler personer hamnat i arbetslöshet än om banken hållit inflationen kring 2 %. Det framgår av riksbankslagen att Riksbanken har mandat att stabilisera både inflation som sysselsättning. Lars E O Svensson tycker att det är hög tid att Riksbanken följer de uppsatta målen.

Lars säger till tidningen Arbetet att Riksbanken nu har att pröva alla tillgängliga medel, inklusie negativ reporänta, för att komma i närheten av politikernas givna uppdrag. Han säger att …

Vi vet inte i förväg vad som fungerar bäst, men det är inget skäl att inte försöka. Om den amerikanska centralbanken hade resonerat så skulle USA vara inne i en djup depression i dag. Centralbanken Feds chef Ben Bernanke tog våldsamma risker och gjorde nya saker.

Stefan och Lars verkar inte vara två personer som i allt delar varandras ståndpunkter. Men det verkar som om Stefan Ingves är beredd att genomföra negativ ränta. Men vi lär väl få se vad som sker.

Onekligen skulle det underlätta den år 2016 kommande avtalsrörelsen om arbetsgivare och fackföreningar kan lita till att Riksbanken genomför sitt uppdrag.

Länkar: dn.se, Arbetet, SvD, di.se, di.se

(S) föreslår arbetslöshetsmål

Sänk arbetslösheten!

Socialdemokraternas partiordförande Stefan Löfven har föreslagit att Riksbanken ska ha ett kompletterande mål för sin verksamhet. Han föreslår att ett mål kring arbetslöshet ska komplettera det uppdrag man redan har.

Idag  har Riksbanken som mål att Sverige ska ha en inflation om 2 %. Det är ett mål och ett uppdrag som man misslyckats kapitalt med. Det är tre år sedan Sverige hade en inflation på den nivån och det verkar dröja till 2015 innan vi är där. Idag har Sverige snarare deflation.

Riksbankens direktion har valt att fokusera på den höga skuldsättningsnivån bland svenska hushåll. Från många hålla kritiseras Riksbanken för att därmed ha orsakat högre arbetslöshet än vad som annars skulle ha varit.

Därför är socialdemokraternas besked högst välkommet. Det är en högst rimlig önskan som Stefan Löfven har gett uttryck för!

Länkar: di.se, di.se, dn.se, SvD, di.se, di.se, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Peter Johansson

Sänk ej arbetslösheten!

Varning för låg arbetslöshet

Aftonbladet skriver att finansminister Anders Borg har utfärdat en varning för det vådliga i att sänka arbetslösheten för snabbt. Han sade tydligen att …

Vi får fråga oss hur snabb nedgång vi tål. Får vi en häftig nedgång får vi inflation. Vi behöver en gradvis nedgång.

Med ett sådant uttalande från finansministerna måste man ju anse den borgerliga regeringens politik för väldigt lyckad. Sverige har idag synnerligen låg inflation – tidvis deflation. Arbetslösheten har inte minskat under regeringens snart åtta år vid makten. Samtidigt har vi en Riksbank som valt att genomföra en penningpolitik som håller arbetslösheten uppe.

Å andra sidan kan man ju hävda att Andes Borg försöker göra nytta av den misslyckade arbetsmarknadspolitiken. Det är ju tydligt att regeringens bedömning är att arbetslösheten kommer att hålla sig på stabilt höga nivåer under överskådlig tid. Det är väl som Karl-Petter Thorwaldsson uttrycker det …

Arbetslösheten har ökat med 100.000 sedan Anders Borg blev finansminister. Det finns inte en enda prognos som säger att problemet för svensk ekonomi är att arbetslösheten sjunker för fort. Snacka om att det är ett slag i ansiktet på de över 400.000 människor som varje dag sitter hemma och fyller i CV:n att skicka till olika arbetsgivare.

Fler som skrivit: Martin Moberg, Monica Green, Johan Westerholm

Högre inflation är vad som behövs

För en tid sedan besökte Paul Krugman Sverige för att hålla ett anförande. I samband med besöket intervjuades han av Svenska Dagbladet. I intervjun framförde han en del synpunkter om den svenska ekonomin. Bland annat ansåg han att inflationen behöver bli högre i hela västvärlden. Fyra procent ansåg han vara en lämplig nivå.

Intervjun har föranlett Svenska Dagbladet att höra med andra om det lämpliga med ett högre inflationsmål. Riksbankens direktion fokuserar hellre på människors skulder än på det inflationsmål om två procent som Riksdagen ålagt den. Lars Calmfors har inget principiellt emot högre inflationsmål än vad som gäller idag.

LO-ekonomerna brukar upprepa kravet om att Riksbanken borde leva upp till uppdraget om att hålla inflationen på två procent. Lars EO Svensson, som tidigare satt i Riksbankens ledning, har kritiserat dess beslut. Genom att inflationen hållits på en betydligt lägre nivå än vad uppdraget innebär har Sverige en högre arbetslöshet.

Det är tydligt att flera tunga nationalekonomer förespråkar en något högre inflation som något långsiktigt bra ekonomierna och för utvecklingen på arbetsmarknaden.

Länkar: SvD, SvD, SvD, SvD

Har befrielsens tid kommit?

Riksbankens direktion har under en längre tid kritiserats för att inte uppfylla det uppdrag man har från lagstiftarna. Riksbanken har som uppdrag att verka för att inflationen som ett genomsnitt håller sig på en nivå om 2 %. Kritiken har både kommit utifrån som inifrån.

Tydligast i sin kritik har kanske nationalekonomen Lars E O Svensson (förutvarande vice riksbankschef) varit. Han menar att Riksbanken genom sina beslut hållit inflationen på en betydligt lägre nivå än vad lagstiftarna önskat. Därmed har ett stort antal människor i onödan hamnat i arbetslöshet.

Även LO-ekonomerna har kritiserat Riksbanken för att verka enligt det uppdrag man har. De har snarare omtolkat uppdraget och fokuserat på att hålla räntan uppe för att inte lägga grund för en bostadsbubbla. Effekten har blivit att den svenska valutan har stärkts relativt vår omvärld och bidragit till att hålla uppe arbetslösheten. LO menar att det inte är Riksbankens uppdrag att motverka en eventuell bostadsbubbla. Det är en fråga för regeringen att förhålla sig till. Åsa-Pia Järliden Bergström  skriver i ett inlägg att …

Tillsammans kan vi befria Riksbanken från bolåneoket och hjälpa dem att fokusera på deras egentliga uppgift – hålla priserna stabila och sysselsättningen hög.

Igår valde man att sänka reporäntan och visar i sin räntebana att inflationstrycket är betydligt mindre än vad man tidigare menat. Effekten har blivit att bankerna har sänkt sina utlåningsräntor och att kronan har försvagats något gentemot omvärlden. Kanske har även kritiken utifrån till slut urholkat stenen och skapat insikt i Riksbankens direktion.

Tydligt är i alla fall att kommentarerna från politiker, ekonomer och debattörer från alla läger i huvudsak är positiva. Kritiken är snarare att sänkningen är för låg för sent.

Anders Borg är säkert nöjd. Beslutet kan innebära en bättre utveckling på arbetsmarknaden under det kommande valåret. Det lär ju, i så fall, inte missgynna den sittande regeringen.

Länkar: SvD, dn.se, di.se, di.se, SvD, di.se, etc.se, di.se, di.se, etc.se, di.se, di.se, Ekot, SVT, E-K, Ekot, da.se, di.se, di.se, dn.se, dn.se, Aftonbladet ledare, SvD

Fler som skrivit: Gösta Karlsson

Tiotusentals personer har blivit arbetslösa i onödan

Riksbanken bör ges ett betydligt tydligare politiskt och demokratiskt förankrat uppdrag.

Det har börjat föras en intressant om Riksbanken och hur dess uppdrag definieras. Det har från, bland annat, fackligt håll förts fram kritik om att Riksbankens direktion inte utför det penningpolitiska uppdrag de har – att hålla inflation kring två procent över tid.

Genom de räntebeslut som man fattat har inflationen hållits på en betydligt lägre nivå. Det har inneburit en, hävdas det, hårdare åtstramning av ekonomin än vad som varit nödvändigt. Som en konsekvens har tusentals människor i onödan blivit arbetslösa. Vice riksbankschefen Lars EO Svensson, som är en icke tyst minoritet av direktionen har anfört att …

Vårt mandat går ut på att hålla prisstabilitet och högsta hållbara sysselsättning. Vi ska stabilisera inflationen runt inflationsmålet och arbetslösheten runt en långsiktigt hållbar nivå. Där har vi inte lyckats.

Göran Zettergren (chefsekonom, TCO) och Roger Mörtvik (samhällspolitisk chef, TCO) argumenterar i ett inlägg för att göra rekryteringsprocessen av ledamöter till Riksbankens direktion öppnare. De menar att Riksbankens mål är allt för diffust definierat. Detta har gett direktionen stora möjligheter att själva tolka sitt uppdrag genom de beslut de fattar. Genom ”instruktionsförbudet” får vare sig riksdag eller regering uttrycka några synpunkter på hur Riksbanken ska sköta sitt uppdrag.

Ett sätt att komma runt detta är då att då en ny ledamot av riksbanksdirektionen ska utses dessa ska delta i en öppen utfrågning i riksdagens finansutskott. Göran och Roger vill att Riksbankens uppdrag ska utformas tydligare efter politisk diskussion. De skriver avslutningsvis att …

… Riksbanken bör ges ett betydligt tydligare politiskt och demokratiskt förankrat uppdrag. Detta behöver förtydligas med ett uttalat ansvar för stabiliseringspolitiken och ett kompletterande sysselsättningsmål. Det behövs helt enkelt ett regelverk kring Riksbanken som gör att väljarna ges möjlighet att utkräva ansvar.

Debattförfattarnas argumentation är rimlig. Riksbankens beslut påverkar så många människor att det inte är orimligt att dess verksamhet och mål kan diskuteras öppnare.

Länkar: DN Debatt, SVT, di.se, SvD, Ekot, di.se, di.se

65.000 onödigt arbetslösa!

Vice Riksbankschefen Lars EO Svensson menar i ett uttalande att Riksbanken genom att bibehålla en alldeles för hög ränta bidragit till att 65.000 fler personer är arbetslösa. Han menar att …

Om Riksbanken inte hade börjat höja räntan igen sommaren 2010 då hade vi haft 1 procents högre inflation idag. Det motsvarar 1,3 procents lägre arbetslöshet. Och det är lika mycket som 65 000 jobb.

Lars tillhör en minoritet i Riksbankens direktion som hävdar att man för en allt för restriktiv penningpolitik. Riksbankens uppdrag är att hålla en inflation om 2 %. Han menar att Riksbanken har bidragit till att inflationen är betydligt lägre än så. LO-ekonomerna har därför kritiserat Riksbanken för att inte följa sitt uppdrag och att man driver en linje i motsats till den politiska viljan.

Lars vill att man under en tid ska kunna tillåta en inflation högre än 2 % under en period för att kunna bidra till lägre arbetslöshet. Lars säger att …

Eftersom inflationen i genomsnitt fallit under målet skulle i nuläget en inflation över målet över en längre period också ha fördelen att den genomsnittliga inflationen under en längre skulle komma närmare målet.

Debatten lär fortsätta.

Länkar: da.se, Arbetet, di.se, di.se, di.se

Industribloggare: Kaj Raving

Om att trycka mer pengar

Andreas Cervenka skriver i en krönika om den, tydligen, ökande trenden bland världens länder att vilja sänka värdet på sina valutor. Sverige har ju en stolt historia på detta område. Genom att devalvera vår valuta lyckades vi, åtminstone kort sikt, öka vår export eftersom våra varor, relativt andra länders, blev billigare att köpa. Nackdelen med denna taktik är ju samtidigt att vår import blir dyrare och därmed bidrar till ökad inflation. Numera värderas den svenska kronan varje sekund gentemot andra länders valutor. Den senaste tiden har ju värdet på kronan stigit. Det har gjort att det är trevligare att besöka andra länder men har gjort livet besvärligare för svenska exportföretag.

Man kan dock sänka värdet på sin valuta på andra sätt. Genom att öka penningmängden, eller att hota om att göra detsamma, sjunker ju värdet på den egna valutan. Med tanke på att valutor inte längre har en koppling till ädelmetallen guld kan det vara frestande (framför allt är det enkelt) att öka hastigheten på sedelpressen. Andreas undrar …

… vad händer om alla torpederar sina valutor samtidigt? Exportindustrins segerfester blir lika långvariga som tomtebloss, eftersom det är ett nollsummespel.

…

Hur ska allt detta sluta? Eftersom vi alla är försökskaniner i det största monetära experimentet i mänsklighetens historia är det ärliga svaret att ingen vet. Men vid en snabb genombläddring av katalogen över globala ekonomiska problem är det svårt att komma runt en enkel men kanske lite naiv fråga. Vad tror ni om lite samarbete?