Några goda råd till Anders Borg

LO-ekonomerna har under dagen presenterat sina bedömningar om den ekonomiska utvecklingen i deras årliga rapport. De tror att arbetslösheten kommer att vara förhållandevis hög de närmaste åren. Åsa-Pia Järliden Bergström, LO-ekonom, säger att …

Vi tror att arbetslösheten kommer att fortsätta vara förhållandevis hög de närmaste åren. Vi har också en svag internationell konjunktur. Många länder i Europa har haft det svårt med återhämtningen från den stora krisen. Till liten del beror det på att penningpolitiken i Europa inte varit tillräckligt expansiv men också på att många länder har väldigt hårda krav på sig att föra en åtstramningspolitik som inte fått de positiva återverkningar som var tänkt.

Den borgerliga regeringen synes själva ha gett upp hoppet om sin egen politik. Regeringen räknar med att arbetslösheten kommer att öka i förhållande till deras egna tidigare bedömningar. De vidtar heller inga större åtgärder, annat än mycket symboliska, för att komma till rätta med arbetslösheten. LO-ekonomerna säger att man med andra och betydligt kraftfullare åtgärder skulle de arbetslösas skara minska med 100.000 personer.

De föreslår:
– en satsning på 15 miljarder till hushållen, exempelvis genom höjd a-kassa och höjda barnbidrag.
– att statsbidragen till kommuner och landsting höjs med 30 miljarder.
– att nivån på de statliga investeringarna höjs med på 10 miljarder.
– en tillfällig stimulans till bostadsbyggande och bostadsinvesteringar på 15 miljarder kronor.

LO-ekonomerna argumenterar i sitt debattinlägg för att Sverige har råd med en aktivare finanspolitik för att komma till rätta med dagens arbetslöshetsnivåer. De säger avslutningsvis att …

Som finansminister Anders Borg skriver i en debattartikel (DN Debatt 15/4): ”I ett läge med hög och stigande arbetslöshet och där det samtidigt finns förtroende för de offentliga finanserna, …, bör finanspolitiken dämpa effekterna på arbetsmarknaden och skapa gynnsamma förutsättningar för att en återhämtning ska komma till stånd och växa sig stark.” Det är ett rimligt resonemang. Vi visar nu hur det kan omsättas i praktiken.

Jag har dock inga större förhoppningar om att Anders Borg kommer att ta till sig särskilt mycket av LO-ekonomernas råd.

Länkar: SvD Brännpunkt, di.se

En kontroversiell och stridbar ledamot lämnar Riksbanken

Jag avser att lämna Riksbanken när mitt nuvarande mandat går ut.

Vice riksbanksdirektören Lars E O Svensson har meddelat att han inte ställer upp för omval för en ny period i Riksbankens direktion. Det har i pressen spekulerats om att han inte kommer att få förtroende för ytterligare en period.

Lars har ju varit ganska öppenhjärtlig om att han inte delar majoritetens uppfattning kring räntenivån. Han har vid flera tillfällen meddelat sin uppfattning att genom en lägre ränta skulle flera tiotusentals arbetstillfällen ha räddats.

Han säger att beslutet att lämna direktionen är helt och hållet hans eget. Det finns väl ingen anledning att betvivla det. Samtidigt kan det förstås handla om att avgå med flaggan i topp hellre än att avpoletteras under mer eller mindre förnedrande former.

Det är litet tråkigt att han väljer att lämna Riksbanken. Det har varit välgörande med en öppen och kritisk röst till majoritetens uppfattning. Alla diskussioner mår väl av att det finns personer som hävdar andra åsikter. Det gör att bägge parter slipar bättre på sina argument och därmed utvecklar diskussionen bättre.

Det vore därför bra att som ersättare hitta en annan person som förmår att föra en självständig debatt i denna fråga.

Länkar: SvD, di.se, dn.se, Ekot, di.se, dn.se, di.se, dn.se, Ekot, di.se, di.se, di.se, SvD, SvD

Om att trycka mer pengar

Andreas Cervenka skriver i en krönika om den, tydligen, ökande trenden bland världens länder att vilja sänka värdet på sina valutor. Sverige har ju en stolt historia på detta område. Genom att devalvera vår valuta lyckades vi, åtminstone kort sikt, öka vår export eftersom våra varor, relativt andra länders, blev billigare att köpa. Nackdelen med denna taktik är ju samtidigt att vår import blir dyrare och därmed bidrar till ökad inflation. Numera värderas den svenska kronan varje sekund gentemot andra länders valutor. Den senaste tiden har ju värdet på kronan stigit. Det har gjort att det är trevligare att besöka andra länder men har gjort livet besvärligare för svenska exportföretag.

Man kan dock sänka värdet på sin valuta på andra sätt. Genom att öka penningmängden, eller att hota om att göra detsamma, sjunker ju värdet på den egna valutan. Med tanke på att valutor inte längre har en koppling till ädelmetallen guld kan det vara frestande (framför allt är det enkelt) att öka hastigheten på sedelpressen. Andreas undrar …

… vad händer om alla torpederar sina valutor samtidigt? Exportindustrins segerfester blir lika långvariga som tomtebloss, eftersom det är ett nollsummespel.

…

Hur ska allt detta sluta? Eftersom vi alla är försökskaniner i det största monetära experimentet i mänsklighetens historia är det ärliga svaret att ingen vet. Men vid en snabb genombläddring av katalogen över globala ekonomiska problem är det svårt att komma runt en enkel men kanske lite naiv fråga. Vad tror ni om lite samarbete?

Om huruvida arbetslösheten är för hög

Från och till diskuteras det huruvida dagens arbetslöshetsnivå skulle kunna vara lägre med en annan ekonomisk politik. Den borgerliga regeringen har länge valt att hellre ”spara i ladorna” än att stimulera ekonomin. Det är väl först med den aktuella budgeten som man valt att stimulera ekonomin med vissa satsningar. Huruvida denna nya insikt kommit under minskande opinionssiffror för den borgerliga alliansen kan ju förstås diskuteras. Nåväl. Framför allt tenderar ju fackliga ekonomer att förespråka offensivare finanspolitik från regeringar i syfte att stimulera arbetsmarknaden.

Tidningen Arbetet skriver att Stefan Carlén (förbundsekonom på Handels) och Christer Persson tillsammans har författat en bok ”Åter till full sysselsättning”. I den förespråkar man, bland annat, en ekonomisk politik som stöttar efterfrågan. De argumenterar även för att överskottsmålet tas bort. Christer menar att …

Aktiv finanspolitik hotar inte statsfinanserna. Statsskuldskvoten beror inte bara på budgetsaldot, utan även på tillväxten och realräntan. Dessutom finns det ingen anledning att bygga upp stora offentliga förmögenheter när vi har massarbetslöshet.

Inom Riksbankens direktion har det förts en allt mer offentlig diskussion om penningpolitikens roll för dagens arbetslöshetsnivåer. Lars E O Svensson (vice Riksbanksdirektör) hävdar offentligt att mellan 50.000 och 75.000 människor är arbetslösa helt i onödan. Han menar att direktionens majoritet har valt att bibehålla en alldeles för hög nivå på räntan. Han säger till Ekot att …

Arbetslösheten är ju så hög som 7,8 procent, den senaste augustisiffran. Jag skulle gissa att arbetslösheten hade varit minst en, kanske en och en halv procentenhet lägre, i den storleksordningen, om jag hade fått som jag velat.

Jag är glad att debatten förs på detta sätt. Vi har hamnat i ett läge där debattörerna för de politiska partierna hela tiden förhåller sig till Anders Borg. Man vågar knappt inte föra en friare debatt i rädsla för att anklagas för statsekonomisk och politisk ansvarslöshet. Det behövs verkligen diskuteras om inte staten kan föra en aktivare roll i att stimulera ekonomin i syfte att få fler människor i arbete.

Keynes – kom tillbaka!