Om att kalla saker vid sitt rätta namn


 

2010 bidrog Socialdemokraterna till en motion i Riksdagen vari det krävdes att erkänna händelserna 1915 i Turkiet som ”folkmord”. Den dåvarande borgerliga regeringen valde att inte effektuera beslutet. Inför valet 2014 var det socialdemokratiska beskedet att man skulle respektera riksdagens beslut. Som regeringsparti är beskedet från Stefan Löfven att …

Utrikesdepartementet har startat en översyn av hur vi ska beteckna den här typen av massövergrepp.

Det är ju ett klart mer defensivt besked från regeringen. De politiska effekterna av att kalla folkmordet på armenier vid sitt rätta namn ska utredas. Det är lätt att förstå att människor idag är besvikna över regeringens inställning som den manifesteras.

Regeringen är säkert något bränd efter kritiken efter Saudiarabiens reaktion tidigare i år. Därför väljer man att navigera mer försiktigt denna gång. Samtidigt har socialdemokraterna en gång valt linje i denna fråga.

Det som skedde i Turkiet för 100 år sedan kan inte kallas för något annat än det var – ett folkmord. Omkring en miljon människor miste sina liv på kort.

Jag utgår ifrån att regeringen till slut kommer att respektera det beslut som riksdagen fattade 2010.

Länkar: SvD, Aftonbladet debattSvDSvD, Aftonbladet ledareSvDEkotSvDEkot, Dagens arenaSvDEkotvlt

Allt fler svenska ”working poor”


Lina Stenberg, utredare och kommunikationschef för Tankesmedjan Tiden, presenterar i ett debattinlägg en ny rapport ”Working poor – om arbetande fattigdom och klass”. Rapporten visar att den relativa andelen fattiga personer har ökat i Sverige. Lina skriver att …

… Personer utanför arbetsmarknaden har fått det allra värst. Nästan hälften av dessa, 46 procent lever i fattigdom i dag jämfört med 24 procent 2005.

Men inte bara de som saknar arbete har fått det svårare ekonomiskt, även de som jobbar har blivit fattigare. Detta är anmärkningsvärt. Det är något som inte stämmer i ett välfärdsland när även de som jobbar inte klarar sig ekonomiskt.

Rapporten låter berätta att 5,5 procent av alla förvärvsarbetande lever i fattigdom – en ökning med 40 procent sedan 2006. Under perioden 1991 till 2006 syntes ingen större skillnad. Det är framför allt bland vad som kan karaktäriseras som arbetarklass som tendenserna är tydligast. Siffrorna visar att den borgerliga tesen om arbetslinjen tydligt har gynnat vissa grupper av människor. De redan fattiga har fått betala priset för att andra skulle få en annan (och bättre) utveckling.

Den borgerliga politiken byggde på tesen att vissa människor – sjuka och arbetslösa – medelst ”milt” tvång skulle stimuleras att snabbare ta sig ett arbete. Kombinerat med dessa åtgärder byggde politiken på att få en växande låglönemarknad. De som redan arbetade skulle stimuleras att arbeta mer genom att stimuleras med sänkta skatter och chansen att utnyttja andra subventionerade tjänster.

Den borgerliga politiken verkar ha misslyckats. Arbetslösheten har inte minskat, de långvarigt arbetslösa blir allt fler, många ungdomar har allt svårare att hitta ett arbete …

Den borgerliga drömmen om att skapa fler lågavlönade arbeten lever i högsta välmåga. Det pratas så vackert om att sänka trösklar och att ett lågt avlönat arbete väl är bättre än inget alls. Vi ser redan utvecklingen för denna borgerliga syn. Antalet människor som inte kan leva på ett avlönat arbete ökar. Det är en tydlig global trend. Det handlar heller inte bara om att jobben har låga löner. Det finns minsann inga garantier för heltider eller längre anställningstider. Den borgerliga regeringens kamp emot att begränsa antalet korta anställningar var ideologiskt grundat.

Borgerligheten ser gärna att det fackliga inflytandet minskar. I länder med svaga fackföreningar växer de lågavlönade och trygga arbetstillfällena fram. Där blir även de fattiga allt fler och allt mer utsatta. Det finns liten anledning för fackliga organisationer att lättvindigt köpa borgerlighetens världsbild.

Länkar: SvD, Expressen, SvD, Arbetet

Fler som skrivit: Mario Matteoni

… och så tystnar en pressröst i Eskilstuna!


Idag kom beskedet att tidningen Folket ska läggas ned och strykas från listan av ”rödmärkta” tidningar. Tidningen har sakta fått dö sotdöden som en kombination av oförmåga av arbetarrörelsen att bedriva framgångsrika tidningar och att locka tillräckligt antal läsare av tidningen.

Beslutet att omvandla tidningen från dagstidning (6 dagar/vecka) till enbart veckoutgivning har inte vänt utvecklingen. Ej heller att sälja tidningen till den liberalt märkta konkurrenten i den gemensamma staden. Men jag kan ändå knappast skylla tidningens nedgång på Eskilstuna-Kurirens ägare. De har enbart fattat ett rationellt ekonomiskt beslut. Finns inte tillräckligt antal läsare så …

Det finns säkert de som kan göra en klokare och mer insiktsfull analys kring arbetarrörelsens tydliga misslyckande att producera framgångsrika och läsvärda dags- och nyhetstidningar. Tidigare tydliga arbetarstäder som Eskilstuna, Västerås, Norrköping, Malmå etc har haft S-märkta tidningar. Det har inte räckt med att enbart vädja till ideologisk tillhörighet för att locka tillräckligt antal läsare till tidningen. Till det kommer säkert en del strategiska missräkningar och felbeslut som ytterligare dränerat ekonomin och läsarna.

Efter den 13 juni kommer arbetarstaden Eskilstuna enbart att ha en daglig nyhetstidning – den liberalt inriktade Eskilstuna-Kuriren.

Det är en sorglig dag.

Länkar: Folket, ekuriren, Resumé, SvDSVT Sörmland, DN Kultur

Om ett alliansens utvecklingsarbete


En bestående allians?

Representanter för de fyra borgerliga partierna har i ett debattinlägg meddelat att de avser att gå fram med varsina budgetmotioner under 2015. Samtidigt meddelar de att inriktningen är att gå fram med ett gemensamt valmanifest i valet 2018.

Den formella grunden för att inte producera en gemensam budgetmotion ligger i att de enskilda partierna, för att utveckla enskild och gemensam politik, behöver egen luft att andas och att slippa ett fortsatt komprimissande. Det är ju faktiskt ett argument som låter alldeles relevant. Det märktes en idétrötthet under alliansregeringens sista år. Till det kommer att Moderaterna som största parti inom alliansen i hög grad kunde påverka vilka politiska förslag som skulle släppas fram. Ett tydligt tecken på det var ju att alliansregeringens valprogram kom väldigt sent i valrörelsen.

Med minskat väljarunderlag för de tre mindre kusinerna blev ju allianströjan allt tyngre att bättre.

Att de fyra partierna kommer att (med passivt/aktivt stöd av SD) fälla regeringsförslag i parti och minut behöver man heller inte betvivla. De fyra partierna kommer att fortsätta att samarbeta i de frågor där det finns en grundläggande gemensam syn på politiken.

Så även om regeringen nu kan vara säker på att kunna genomföra sitt förslag till kommande statsbudget så innebär det ju inte att banan är rensopad för regeringspolitik. Möjligen kan det bli lättare under en period att hitta blocköverskridande överenskommelser i frågor där det finns skillnader i uppfattning mellan de borgerliga partierna.

Det gäller ju att regeringen utnyttjar den möjligheten till att skapa mer av breda politiska överenskommelser. En sådan utveckling skulle ju kunna göra det svårare för allianspartierna att redan till 2018 formulera ett gemensamt program.

Länkar: dn.se, dn.se, di.se, Ekot, SvD, SvD, dn.se, SvD, Ekot, dn.se, di.se, SvD, dn.se, Ekot, SvD, di.se, dagens arena, dn.se, Ekot

Tiggeriförbud – ett slag i luften


Tidningen Aftonbladet meddelar att enligt en undersökning anser hälften av det svenska folket att tiggeri skall förbjudas. Varför inte på samma gång förbjuda fattigdom?

Ja, visst är det ibland jobbigt att möta alla de människor som på grund av fattigdom sitter utanför butiksingångar och ber om en slant. Ja, visst är dessa människor ett oroväckande inslag i vår annars perfekta(?) värld. Och javisst vore det väl enklare att slippa möta dessa exempel på människor som i brist på andra alternativ tigger.

Tiggeri är inget nytt för Sverige. Det har alltid funnits människor som pga sina omständigheter tvingats sträcka ut sin hand och frågat efter en slant. Grunden till att människor tigger är fattigdom. Det bästa sättet att få bort tiggandet är att bereda människor försörjning genom andra metoder.

Ett tiggeriförbund handlar enbart om att gömma den sanning att det finns människor som inte ges plats i vår fina värld.

Länkar: Aftonbladet, SvD, di.se, dn.se, Aftonbladet

Alla ska kunna strejka


Foto: Richard Drew/AP

I ett tal inför ECOSOC, FN:s ekonomiska och sociala råd, talade statsminister Stefan Löfven om nödvändigheten av fackliga fri- och rättigheter. Han berättade om hur fackligt aktiva över hela världen förföljs och ibland mördas.

Facklig organisering motarbetas på många platser runt om vår jord. Människor och miljö far illa på många platser. Stefan nämnde särskilt den kollapsade klädfabriken i Bangladesh då 1129 personer omkom på sin arbetsplats.

Det här var inte en unik händelse. Två miljoner dör på arbetsplatser, varje år. Det händer överallt, inklusive mitt hemland Sverige. Varje dag ser vi folk som utsätts för fruktansvärda risker. Fackliga representanter förföljs och mördas. Barn tvingas arbeta på de mest inhumana sätt. Migranter utnyttjas under fruktansvärda omständigheter.

Vill vi att fler människor ska kunna njuta frukterna av globaliseringen krävs att människor ges chansen att arbeta till rimliga arbetsvillkor. Det är därför nödvändigt att understödja och bidra till facklig organisering. Genom att löntagarna ges möjlighet att ta del av en större andel av företagens vinster får vi en bättre värld och minskad risk för de ekonomiska bubblor vi sett utvecklas världen över.

Länkar: dn.se, SvD, di.se

Smått och gott från OECD


Industriländernas samarbetsorganisation, OECD, har lämnat sina rekommendationer för hur Sverige ska fortsätta utvecklas. OECD:s generalsekreterare Angel Gurria, menar att den svenska ekonomin är god, men …

… Men ni har inte så mycket draghjälp av omvärlden och då måste ni jobba hårdare.

Därför föreslår OECD vanliga borgerliga förslag som att ingångslönerna borde sänkas. OECD hoppas därmed att fler unga då ska ta sig in på arbetsmarknaden och öka sina kunskaper. Nu är ju detta ett experiment som den tidigare borgerliga regeringen har prövat. Genom rabatt på de sociala avgifterna och genom andra åtgärder för att hålla tillbaka de lägsta lönerna skulle arbetslösheten minska.

Resultaten synes högeligen nedslående. En nyligen publicerad rapport visar inte på att fler ungdomar beretts arbete inom handelns branscher. Andra undersökningar visar heller inte att de borgerliga reformerna bidragit till skapa fler arbeten för unga människor. Det synes som borgerligt tvärsäkra påståenden om det nödvändiga med lägre löner är just det – påståenden – inget annat.

Utöver detta finns det säkert i OECD:s rekommendationer goda förslag att ta till sig av.

Länkar: dn.se, Ekot, dagens arena, SvD, SvD, di.se, Arbetsvärlden

Om sänkt rot-avdrag


Regeringen aviserar en sänkning av, det så kallade, rot-avdraget från dagens 50 % till 30 %. De medel som staten därmed sparar avser man att använda till en satsning på byggande av hyresrätter.

För egen del har jag faktiskt inget som helst emot förslaget. Det behövs onekligen stimulanser för att öka byggandet i Sverige. Det känns faktiskt viktigare att något subventionera byggandet av nya bostäder i stället för privat ombyggnation av villor och bostadsrätter.

De borgerliga partierna förfasar sig och uttalar i stora ord att svartarbetet därmed kommer att öka. Utvärderingar visar väl snarare att branschen anpassar sig till rådande regelverk.

Sedan är det en annan sak om den stimulans för byggande av fler hyresrätter är den enda åtgärd som behövs. Dagens Nyheter pekar i en artikel på en del relevanta saker som påverkar viljan/möjligheten att öka byggandet av bostäder.

Men äntligen börjar jag se tecken på en begynnande bostadspolitik.

Länkar: dn.se, dn.se, SvD, di.se, ekuriren, Ekot, di.se, ekuriren, SvD, Ekot, SvD, di.se, dagens arena, dn.se, di.se, di.se, SvD, di.se, dagens arena, Arbetet, Arbetet

Fler som skrivit: Monica Green, Peter Johansson, Roger Jönsson, Den sjätte mannen

Fler lärare i lågstadiet


Igår presenterade regeringen en satsning på att långsiktigt få fler lärare i lågstadiet. Det handlar om att kunna minska elevantalet per klass de första åren i skolan. Detta är ju en viktig del i det paket som socialdemokraterna presenterade inför valet för att skapa förutsättningar för att fler elever ska kunna lämna skolan med godkända betyg.

Så vitt jag har förstått forskningen är de första åren i skolan väldigt viktiga för att lägga grunden till en framgångsrikare skola. Därför känns det rätt och riktigt att sträva efter att klasserna blir mindre under lågstadietiden.

Det är meningen att denna satsning ska kunna ge resultat ganska snabbt. Hur det går i slutändan styrs ju av skolhuvudmännen. Regeringen gör nu vad de kan. Jag hoppas nu att kommunerna tar stafettpinnen och skapar verklighet av regeringens mål.

Länkar: dn.se, dn.se, SvD, di.se, Ekot, dn.se

Om den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen


Det verkar som om det dröjer innan regeringen kan föreslå och finansiera avskaffandet av den ”bortre gränsen” i sjukförsäkringen. Även om det inte känns helt tillfredsställande känns det inte som en större katastrof. Jag menar att det vore viktigare att reformera rehabkedjan som innebär att många sjukskrivna förlorar sjukpenning i samband med den 180:e sjukskrivningsdagen.

Rehabkedjan slår blint och klumpigt mot de människor som är sjukskrivna. Jag möter ganska ofta fackliga medlemmar som står inför att förlora sjukpenning när de nått den 180:e dagen som sjukskriven. Genom att arbetsgivaren inte har inlett en rehabutredning eller genom att sjukskrivande läkare inte kunnat utveckla varför en person fortsatt borde erhålla sjukpenning förlorar många i onödan försörjning.

Det finns förstås ingen anledning till att människor ska vara sjukskrivna längre än nödvändigt. Men dagens lagstiftning bidrar inte till hjälpa långvarigt sjukskrivna tillbaka till avlönat arbete. De långvarigt sjukskrivna behöver bättre förutsättningar för att erhålla den rehabilitering som de behöver för att snabbare komma tillbaka till arbete.

Länkar: Ekot, SvD, di.se, dn.se, dagens arena, politism, Aftonbladet ledare, Arbetet

%d bloggare gillar detta: