Om en tyst attack på arbetsmiljön

Gustaf Solli

Idag skriver Arvid Solli och Stefan Löfven ett viktigt debattinlägg. Arvid Solli berättar om vad som hände hans son Gustaf för 935 dagar sedan. Gustaf, arbetade tillsammans med några arbetskamrater vid en kalkugn på SSAB:s område i Luleå. De fick i uppdrag att spruta vatten in i en varm kalkugn. Genom detta förfarande inträffade en allvarlig olycka där en av kamraterna gick bort och där Gustaf drabbades av allvarliga brännskador.

Boken ”Döden på jobbet” berättar om bakgrunden till olyckan och vad som (inte) hänt sedan. Boken ger en skakande bild av det arbetsliv som växt fram i Sverige. Den berättar om hur underentreprenörer och bemanningsföretag blivit viktigare på den svenska arbetsmarknaden. Det har, bland annat, lett till att arbetsmiljöarbetet har urholkats. Sammanblandningen av olika typer av företag på samma arbetsplats gör att ingen tar ansvar för arbetsmiljön bland inhyrd arbetskraft.

Debattartikeln berättar även om att staten har trätt tillbaka som viktig part i arbetsmiljöarbetet. Bland det första som den borgerliga regering som tillträdde efter 2006 års val gjorde var att minska på Arbetsmiljöverkets resurser och att lägga ned Arbetsmiljöinstitutet. Antalet arbetsmiljöinspektörer minskade över en natt med 25 % och en världsledande organisation inom forskningen om arbetslivet försvann. Stefan skriver att …

Sedan högern tog över har mer än var fjärde arbetsmiljöinspektör försvunnit. Och högerns allra första åtgärd när de kom till makten var att lägga ned arbetslivsinstitutet. I EU driver de på för att undanta alla företag med mindre än 250 anställda från EU:s arbetsmiljöregler. Det skulle innebära att 99,4 procent av alla svenska företag kommer undantas.

Det som är minst lika allvarligt är vad som Arvid berättar: Trots att det har gått 935 dagar sedan olyckan inträffade har ansvaret ännu inte prövats rättsligt. Det är uppenbart att de rättsvårdande myndigheterna inte prioriterar utredningen av allvarliga olyckor på arbetsplatserna. Det saknas både kunskap och resurser bland åklagarmyndigheter och polis.

Politik handlar om att prioritera. Den borgerliga regeringen har inte ansett att arbetsmiljön vara något att särskilt uppmärksamma. Man använder hellre de statliga medlen till annat. Därför är det sant det som Stefan avslutar sitt debattinlägg med:

Arvid och Gustaf har väntat i 935 dagar på att någon ska hållas ansvarig för det som har hänt. I morgon kan du gå till vallokalen och rösta för trygghet, ordning och reda på arbetsmarknaden. För Gustaf, och för alla andra som jobbar i EU och Sverige.

I morgon går jag till valurnan och lägger min röst på socialdemokraterna!

Fler som skrivit: Peter Johansson, Peter Johansson, Martin Moberg, Roger Jönsson

Minskad forskning på arbetslivet

TCO-tidningen har samtalat med professor Bengt Järvholm kring forskning om arbetslivet. En gång i tiden fanns Arbetslivsinstitutet – ett svenskt nationellt forskningsinstitut och kunskapscentrum för arbetslivsfrågor.

Arbetslivsinstitutet producerade skrifter och kunskap om arbetslivet. Det ägnade sig åt forskning inom områdena arbetsmarknad och arbetsrätt, arbetsorganisation,belastningsskador, arbetsmiljöteknik, ”hälsoeffekter av det nya arbetslivets psykosociala problem”, arbetsmedicin, allergi, påverkan på nervsystemet samt kemiska riskfaktorer och toxikologi.

Bland de första åtgärder som den borgerliga regering som tillträdde efter valet 2006 var att föreslå kraftiga nedskärningar i Arbetsmiljöverkets budget samt att lägga ned Arbetslivsinstitutet. Regeringens förhoppning(?) var att forskningen skulle övertas av universitet och högskolor. Delvis har väl det blivit så. Men det som framför allt har skett är att finansiering av arbetslivsforskning är betydligt mer osäker (och förmodligen har minskat) samt att forskningen inte samordnas på tidigare sätt.

Bengt Järvholm menar att dagens arbetslivsforskning är mer sårbar. Den har ett fåtal finansiärer och riskerar därmed att likriktas. Bengt vill att en central instans som skulle vårda landets kunskaper i arbetslivsområdet skapas. Han har medverkat till att ta fram ett förslag till ett sådant.

Jag delar verkligen Bengts förhoppning. Det behövs en målinriktad och långsiktig forskning kring arbetslivet. Inte minst handlar det om att förbättra möjligheterna för fler att arbeta längre, förbli friskare än idag och därmed få ett bättre liv som pensionär.

Länkar: TCO-tidningen, TCO-tidningen, dagens arena

Fler som skrivit: Mikael Dubois, Martin Moberg

Lönsamhet står i konflikt med bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket presenterade härom dagen en intressant och samtidigt oroande rapport. Den visar nämligen att väldigt många arbetsgivare må ha välformulerade planer för sitt förebyggande arbetsmiljöarbete. Men genom att delegera arbetsmiljöansvaret till chefer som både saknar befogenheter och budgetutrymme fallerar de goda tankarna. Kaj Frick, en av forskarna bakom rapporten, säger att …

En mycket låg skattning är att företagen sliter ut folk i arbetslivet till en årlig kostnad på 100 miljarder kronor.

Forskarna menar att situationen är sämst bland de mindre arbetsgivarna eftersom kunskapen om dessa frågor är sämre bland dem. Forskarna har en del förslag för att förbättra arbetsgivarnas förebyggande arbete.

Det man kan misstänka är att dessa problem långsiktigt slår framför allt mot LO-förbundens medlemsgrupper. Det är samma personer som genom pensionssystemets konstruktion drabbas av lägre inkomster den dag de lämnar arbetslivet. Det måste därför vara en högt prioriterad fråga att komma tillrätta med arbetsmiljöarbetet hos de svenska arbetsgivarna.

Andra som skrivit: Sven Bergström, Helle Klein

Så blir arbetsmiljön bättre

Inför dagens debatt i Sveriges Riksdag om arbetsmiljön presenterade Ylva Johansson socialdemokraternas program för bättre arbetsmiljö. Programmet innehåller tio punkter:

• Öka anslagen till Arbetsmiljöverket så att fler inspektioner kan utföras.
• Nollvision för dödsolyckor.
• Satsning på forskning om arbetsliv/arbetsmiljö.
• Inventera förekomsten av hot och våld i arbetslivet.
• Ett beställaransvar för att säkerställa god arbetsmiljö hos entreprenadföretagen.
• Kartlägg och hitta strategier för att minska förekomsten av det obetalda övertidsarbetet.
• Tillsvidareanställningar ska vara den huvudsakliga anställningsformen.
• Stärk de regionala skyddsombuden.
• Skyldighet för arbetsgivare att rapportera in tillbud och arbetsplatsolyckor.
• Skapa en kvalitetssäkrad företagshälsovård.

Programmet präglas i någon mån av att återgå till en tidigare ordning. Den borgerliga regering som övertog regeringsmakten hösten 2006 valde att nedprioritera medel till arbetsmiljö. Den minskade anslagen till Arbetsmiljöverket och lade ned Arbetslivsinstitutet (som samlade den kvalificerade forskningen kring arbetslivet).

Jag gillar att Ylva sätter upp en nollvision för att få bort dödsolyckor på arbetet. Det finns de som kan hävda att detta är en naiv målsättning som man aldrig kan nå. Det kanske är så. Men samtidigt är det en mental inställning som handlar om att varje dödlig olycka innebär ett misslyckande.

Det kan inte finnas någon annan rimlig inställning till att förhindra allvarliga olyckor. Om man mentalt är beredd attt acceptera dödsfall kommer dessa även att komma.

Länkar: Aftonbladet debatt, Arbetet

Dags att satsa på arbetsmiljö

Idag medverkar jag tillsammans med Caroline Helmersson Olsson, Claes Holm och Berit Örtell med en debattartikel i Eskilstuna-Kuriren:

Arbetsmiljöverkets kontor i Eskilstuna ska läggas ner. Det är ett politiskt beslut och det är den moderatledda regeringen som har fattat det. Moderaterna prioriterar bort arbetsmiljöfrågorna. Socialdemokraterna däremot har en politik för ett tryggt och säkert arbetsliv.

Arbetsmiljöverkets uppdrag är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet. Verket ska bland annat säkerställa att arbetsmiljölagen följs. Socialdemokraterna vill ge mer pengar till verksamheten. Regeringen har i stället minskat budgeten, den är drygt 20 procent lägre i dag än 2006. Det innebär att antalet miljöinspektörer har minskat från 381 personer till dagens 280. Det har gjort att antalet inspektioner ute på arbetsplatserna har minskat med en fjärdedel. Det är oroväckande. Den internationella rekommendationen är en inspektör per 10 000 anställda. I dag lever inte Sverige upp till den.

Nu tvingas Arbetsmiljöverket till ytterligare neddragningar. Antalet distrikt minskas från tio till fem. Eskilstuna är en av de orter som drabbas. Kontoret i Eskilstuna läggs ner och det nya kontoret placeras i Örebro. Risken är stor att färre inspektioner kommer att genomföras – och att fler olyckor därför kommer att ske.

Inspektionerna är viktiga för att förebygga och förhindra olyckor på våra arbetsplatser. Vi ser ett samband med ökat antal olyckor och minskade inspektioner. Att skicka instruktioner i stället för att kontrollerna att instruktionerna följs är fel väg att gå. Betänk att det gör ungefär samma nytta som om polisen skulle skicka informationsbroschyrer i stället för böteslapp till de bilister som kör för fort i en hastighetskontroll!

Reinfeldts regering har även minskat anslagen för vidareutbildning av våra skyddsombud.

Dessutom har regeringen lagt ner Arbetslivsinstitutet, som hade en världsledande ställning inom arbetsmiljöforskningen. De har också kraftigt minskat ner budgeten till företagshälsovården. Socialdemokraterna vill satsa på arbetslivsforskningen och därför föreslår vi ett nationellt centrum där forskning kring ett modernt och hållbart yrkesliv kan bedrivas. Socialdemokraterna vill också öka anslagen till företagshälsovården. Det är viktig med ett förebyggande arbete. Det minskar risken för sjukskrivning.

Regeringen har systematiskt skurit ner på verksamheter som förebygger ohälsa och olycksfall i arbetslivet. Det är inte acceptabelt. Därför kommer socialdemokraterna att lyfta frågan i riksdagen genom en skriftlig fråga till arbetsmarknadsministern. Socialdemokraterna satsar på en god arbetsmiljö – därför är vi framtidens parti.

Caroline Helmersson Olsson (S)
riksdagsledamot

Claes Holm (S)
Facklig ledare, Sörmlands partidistrikt
och ombudsman IF Metall

Göran Johansson
ordförande LO kommittén Eskilstuna/Strängnäs
och ombudsman på IF Metall

Berit Örtell
Arbetsmarknadsansvarig ombudsman LO Mellansverige

En rättelse dock. Det nya kontoret kommer att placeras i Stockholm, inte Örebro.

Sverige lever inte upp till ILO:s konventioner

I ett pressmeddelande meddelar LO att man anser att Sverige som nation inte lever upp till ILO:s konventioner gällande arbetsmiljöarbete. I en skrivelse utvecklar LO de grunder varpå man är kritisk.

LO menar, bland annat, att de neddragningar som gjorts på Arbetsmiljöverket har medfört flera negativa effekter. Sverige lever inte längre upp till den konvention som anger att det borde finnas en arbetsmiljöinspektör per 10.000 arbetstagare. Situationen i dagens Sverige är att det finns 0,6 arbetstagare per 10.000 arbetstagare. Det är långt under den situation som finns i våra nordiska grannländer.

I skrivelsen till ILO skriver LO att …

LO anser att denna inriktning är felaktig. En rättsstat behöver en fungerande tillsynsmyndighet som genomför kvalitetssäkrade inspektioner på arbetsplatserna men som inte tar över den förebyggande företagshälsovårdens roll som vägledare och utbildare till arbetsgivare, skyddsombud och arbetstagare på arbetsplatserna.

LO önskar att ILO:s expertkommitté ska uttala kritik över Sveriges förebyggande arbetsmiljöarbete. Skulle detta ske är det förstås av viss betydelse. ILO är ju ändå en organisation kopplad till Förenta Nationerna (FN). Men det skulle inte innebära något krav på att förändra den svenska lagstiftningen.

Den sittande regeringen kan ju, om de vill det, ganska enkelt bortse från de synpunkter som ILO:s expertkommitté skulle kunna ha.

Men det är klart att LO ska använda alla de verktyg som står till buds för att kunna förändra arbetsmiljöpolitikens inriktning. Det behövs verkligen en bättre politik för förebyggande arbetsmiljöarbete. Fortfarande utsätts många i arbetslivet för onödiga risker och fortfarande ignoneras det förebyggande arbetsmiljöarbetet i många företag.

Länkar: Arbetet

Bemanningsanställda mår sämre

Arbetsmiljöverket meddelade i fredags att anställda i bemanningsföretaget mår sämre. Myndigheten skriver att en förklaring till detta är att inhyrda inte känner sig trygga i sin anställning. Detta oavsett att man i Sverige faktiskt kan vara tillsvidare (fast) anställd i svenska bemanningsföretag.

I rapporten sägs vidare att tillfredsställelsen i arbetet är lägre bland de bemanningsanställda. De känner även en lägre grad av självständighet och egenkontroll än andra anställda. Rapporten anger att det är viktigt med regelbunden kontakt med sin chef och få stöd och hjälp när man jobbar ute hos en kund.

Mikael Sjöberg, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, säger i pressmeddelandet att …

Bemanningsbranschen har kommit för att stanna. Därför är det viktigt att komma tillrätta med de utmaningar som finns när det gäller arbetsmiljön. Det gynnar både de anställda och branschen som helhet.

Det är ju väldigt enkelt att vara överens med Mikaels uttalande ovan. Det är uppenbart hur viktigt det är att som anställd kunna känna en grundläggande trygghet i sitt arbete.

Detta står ju i motsats till många arbetsgivares strävan efter att nå största möjliga flexibilitet att använda de anställdas arbetstid. Det de vill uppnå är en ensidig möjlighet för arbetsgivaren att planera hur de anställdas tid på arbetsplatsen ska utnyttjas. Det är som vore de anställda enbart en produktionsresurs likvärdig med en maskin eller annan likvärdig utrustning.

Detta är ingen bra utveckling. Bemanningsföretagen kommer att inte att försvinna. De fyller en viktig funktion på arbetsmarknaden. Men det innebär inte att de som arbetar där kan betraktas som enbart en slit- och slängvara. Kundföretagen använder bemanningsanställda som ett ”dragspel” för att snabbt parera aktuellt personalbehov.

Samtidigt måste förstås bemanningsföretagen på lång sikt kunna ”leverera” kompetent och motiverad personal. Då kommer det att krävas att även de bemanningsanställda kan känna trygghet och få det arbetsgivar- och fackliga stöd de behöver.

Länkar: dn.se, di.se, SvD, dagens arena, dagens arena, ka.se, Arbetet, Tidningen Vision, Fastighetsfolket, TCO-tidningen, TCO-tidningen, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Kollega, Arbetsliv

Fler som skrivit: Henrik Bäckström

Ett ojämställt arbetsliv

Enligt en rapport, som Arbetsmiljöverket har beställt, drabbas kvinnor oftare av arbetsskador än män. Orsaken handlar inte om att kvinnor skulle vara fysiskt svagare än män. Orsaken är så enkel och drabbande att kvinnor utför de arbetsuppgifter som oftare leder till ohälsa. Kvinnor utför de mer repetitiva och handintensiva arbetsuppgifterna på arbetsplatserna, männen har andra arbetsuppgifter. Svend Erik Mathiassen, professor vid Högskolan i Gävle, säger …

Det är alltså hur arbetet är organiserat som leder till ojämställd hälsa. Det finns inget starkt stöd för att biologiska skillnader mellan könen kan förklara att kvinnor drabbas mer av belastningsskador.

Ytterligare en orsak till att kvinnor oftare drabbas av ohälsa är den starkt uppdelade arbetsmarknaden. Det är betydligt vanligare att kvinnor arbetar inom vård, omsorg och service, arbeten som innehåller många tunga, repetitiva, och handintensiva moment samt mycket kontakt med människor. Monotont arbete är en viktig förklaring till att kvinnor har mer besvär i nacke, skuldror och armar.

Ytterligare en orsak till att kvinnor oftare drabbas av ohälsa är att de i högre grad har arbeten med psykosocial belastning, särskilt gäller detta i vårdyrken.

Det rapporten inte verkar prata om är att kvinnor samtidigt har svårare att få sin ohälsa klassad som arbetsskada. Det innebär att de i högre grad fastnar i långvarig sjukskrivning och får en sämre ekonomi. Män har lättare att få sin skador klassade som arbetsskada av Försäkringskassan vilket ger möjlighet till ekonomisk kompensation för inkomstförlust (livränta).

Förhoppningsvis kan den rapport som Arbetsmiljöverket initierat bidra till att förbättra forskningsläget gällande arbetssjukdomar. Läget idag innebär att det är svårare att få kvinnors ohälsa godkända som arbetsskada än när det gäller mäns.

Länkar: SvD, Ekot, Arbetsliv, dn.se, dn.se, di.se, Arbetet, da.se

Fler som skrivit: Martin Moberg

Om döden på jobbet

Minskade resurser gav färre inspektioner

Den 23 oktober firades som skyddsombudens dag. Den dagen firas vare sig som en helgdag eller som nationell flaggdag. Det är en dag då fackföreningar försöker uppmärksamma den betydelse som skyddsombud har för arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudet är de anställdas representant när det gäller arbetsplatsens förebyggande arbete mot dåliga arbetsmiljöer och riskminimering av olyckor.

Om än skyddsombuden är viktiga så har de behov av samhällets stöd vid de tillfällen då arbetsgivaren inte uppfyller sina skyldigheter beskrivna i lagstiftning och föreskrifter. Den borgerliga regeringen markerade ”betydelsen” av arbetsmiljön när de tillträdde efter valet 2006. De beslutade nämligen som en av de första åtgärderna att kraftigt minska på anslaget till Arbetsmiljöverket och att lägga ned Arbetslivsinstitutet. Antalet arbetsmiljöinspektörer minskades från 360 till 250 personer. Det innebär att Sverige inte längre uppfyller ILO:s rekommendation om en inspektör per 10 000 arbetstagare.

Resultatet har inte låtit vänta på sig. Med allt färre inspektörer är det ganska naturligt att allt färre inspektioner utförs. Samtidigt ökar antalet anmälningar om brister i arbetsmiljön till Arbetsmiljöverket. Som Mikael Sjöberg, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, säger …

Det här ska faktiskt arbetsgivare och skyddsombud kunna diskutera på plats. Det tyder ju på att det finns brister i den dialogen och det är inte bra.

Med de hårdare klimatet på arbetsplatserna har det också blivit allt svårare att rekrytera skyddsombud. Det är uppenbart att staten måste återta sitt ansvar för att vända utvecklingen på arbetsplatserna. Antalet människor som skadas i olyckor ökar. En orsak till den utvecklingen är att allt fler människor är anställda hos bemanningsföretag och entreprenadföretag. Det är alltid arbetsgivaren som har ansvar för arbetsmiljön. Men då allt fler människor arbetar i en beställares lokaler ökar risken för att ingen tar tillräckligt ansvar.

I ett debattinlägg kräver representanter för LO och Socialdemokraterna att Arbetsmiljöverket får tillbaka de muskler de behöver. De tar även upp behovet av att se över Arbetsmiljölagen med tanke på det arbetsliv som växer fram. De skriver (och jag håller med) att …

Denna neddragning och regeringens påbud att Arbetsmiljöverket ska informera mer och inspektera mindre bäddar för en sämre arbetsmiljö. Antalet arbetsolyckor ökar också, främst bland yngre män. Mycket oroande är också den ökande andelen unga kvinnor med psykisk ohälsa.

Arbetsmiljöverket måste få tillbaka sina muskler. Socialdemokraterna avsätter i sin budgetmotion 100 miljoner kronor extra till Arbetsmiljöverket. Då kan verket åter inspektera, ställa krav och även komma tillbaka och se om kraven är uppfyllda.

Länkar: Aftonbladet debatt, SVT, SVT, da.se, ka.se, Arbetet, Arbetet, Fastighetsfolket, da.se, TCO-tidningen, dn.se, dagens arena, dagens arena, da.se, da.se, da.se, da.se, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg, Jana Fromm, Helle Klein, Daniel Gullstrand, Kaj Raving

Om hur kravet på ett längre arbetsliv kolliderar med utslitna människor

Tidningen Arbetet har publicerat statistik över vilka yrken som har den högsta andelen människor med sjukersättning/förtidspension.

Det är väl knappast obekant att det svenska pensionssystemet står inför stora påfrestningar. Systemet är, i och för sig, stabilt. Priset för det är ju att den högre medellivslängden innebär att den pension som utbetalas blir allt lägre om inte åtgärder vidtas.

Rikets statsminister har ju tänkt högt om att han kan tänka sig att pensionsåldern borde vara 75 år. Nu kommer det knappast att bli så. Däremot är nog samstämmigheten stor mellan de politiska partierna om att svensken behöver arbeta längre för att få en rimlig ekonomisk levnadsnivå som pensionär.

De borgerliga regeringspartierna driver för sin del att man vill göra det möjligt att arbeta till 69 års ålder.Socialdemokraterna vill hellre skapa förutsättningar för fler att arbeta till 65 års ålder. De partier som står bakom dagens gällande pensionssystem tillsatte därför en pensionsåldersutredning.Den föreslår att pensionsåldern ska bli flytande och följa genomsnittsåldern. Utredningen föreslår även investeringar i att skapa förutsättningar för ett längre arbetsliv.

Jag är ganska övertygad om att de borgerliga partierna kommer att få som de önskar. Den möjliga pensionsåldern kommer att bli högre. Det är en enkel och till synes billig åtgärd även om det borde få konsekvenser på olika socialförsäkringssystem. Men då stora grupper av löntagare inte ens når fram till dagens informella pensionsålder om 65 år riskerar dessa att bli ekonomiska förlorare.

Det kommer att krävas stora insatser för att förlänga arbetslivet för de yrkesgrupper som riskerar att bli ”förlorare”. Resultaten kommer vare sig snabbt eller billigt. Det krävs att både statliga som arbetsgivarinsatser för att skapa förutsättningar för ett längre arbetsliv. Den borgerliga regeringen har ju verkligen inte varit något föredöme när det gäller att prioritera insatser för en bättre arbetsmiljö.

Bland det första som den borgerliga regering som tillträdde hösten 2006 gjorde var att utradera Arbetslivsinstitutet och att kraftigt minska medlen till Arbetsmiljöverket. Till talet stödjer de nu insatser för att förbättra arbetsmiljön. Det känns onekligen som en omvändelse under galgen.

Vill man nu bibehålla förtroendet för dagens pensionssystem krävs det insatser även för de människor som inte kan välja att arbeta till vare sig 65 eller 67 (eller 69) års ålder. LO och dess medlemsförbund har en viktig insats i att företräda de människor som idag har den lägsta pensionsåldern.

Länkar: Arbetet, Arbetet, Arbetet