Bloggarkiv

Minskad forskning på arbetslivet


TCO-tidningen har samtalat med professor Bengt Järvholm kring forskning om arbetslivet. En gång i tiden fanns Arbetslivsinstitutet – ett svenskt nationellt forskningsinstitut och kunskapscentrum för arbetslivsfrågor.

Arbetslivsinstitutet producerade skrifter och kunskap om arbetslivet. Det ägnade sig åt forskning inom områdena arbetsmarknad och arbetsrätt, arbetsorganisation,belastningsskador, arbetsmiljöteknik, ”hälsoeffekter av det nya arbetslivets psykosociala problem”, arbetsmedicin, allergi, påverkan på nervsystemet samt kemiska riskfaktorer och toxikologi.

Bland de första åtgärder som den borgerliga regering som tillträdde efter valet 2006 var att föreslå kraftiga nedskärningar i Arbetsmiljöverkets budget samt att lägga ned Arbetslivsinstitutet. Regeringens förhoppning(?) var att forskningen skulle övertas av universitet och högskolor. Delvis har väl det blivit så. Men det som framför allt har skett är att finansiering av arbetslivsforskning är betydligt mer osäker (och förmodligen har minskat) samt att forskningen inte samordnas på tidigare sätt.

Bengt Järvholm menar att dagens arbetslivsforskning är mer sårbar. Den har ett fåtal finansiärer och riskerar därmed att likriktas. Bengt vill att en central instans som skulle vårda landets kunskaper i arbetslivsområdet skapas. Han har medverkat till att ta fram ett förslag till ett sådant.

Jag delar verkligen Bengts förhoppning. Det behövs en målinriktad och långsiktig forskning kring arbetslivet. Inte minst handlar det om att förbättra möjligheterna för fler att arbeta längre, förbli friskare än idag och därmed få ett bättre liv som pensionär.

Länkar: TCO-tidningenTCO-tidningen, dagens arena

Fler som skrivit: Mikael Dubois, Martin Moberg

Allt fler skadas i arbetsolyckor


Bland de första åtgärder som den borgerliga regering som tillträdde efter valet 2006 gjorde var att inleda omfattande besparingar på arbetsmiljöområdet. Den borgerliga regeringens budget innebar stora neddragningar på anslaget till Arbetsmiljöverket. Vidare togs beslut om att avveckla Arbetslivsinstitutet.

Även om Arbetsmiljöverkets anslag har ökat sedan dess så har de mindre medel att röra sig med (- 50 miljoner kronor). Antalet arbetsmiljöinspektörer har minskat (och fortsätter att minska). Det innebär att myndigheten genomför allt färre inspektioner. De tvingas prioritera allt hårdare vad man ska göra.

Sverige uppfyller inte längre ILO:s rekommendation om hur många arbetsmiljöinspektioner som borde finnas. LO-förbundens arbetsmiljöansvariga redovisar att de regionela skyddsombuden inte längre har det stöd som tidigare hade.

Arbetsmiljöverkets personalstyrka kommer att fortsätta att minska då man endast återbesätter 40 % av pensionsavgångarna. Det innebär, bland annat, att Arbetsmiljöverket förlorar viktig kompetens bland inspektörerna. Allt oftare möter skyddsombuden inspektörer med liten eller inte tillräcklig kunskap om branschspecifika problem.

Resultatet har inte låtit vänta på sig. Nu ökar antalet antalet arbetsolyckor som leder till sjukskrivning.

Arbetsmiljöverket begär mer medel för att kunna utföra sitt uppdrag. De vill ha en ökning av anslaget motsvarande 120 miljoner kronor fram till 2017. Om detta inte sker så kommer inspektionsgraden att minska ytterligare. Detsamma gäller det förebyggande arbetet och stödet till företagen.

Idag förs en diskussion om att människor måste arbeta längre för att kunna erhålla en rimlig nivå på sin pension. Problemet är bara den att klyftorna växer mellan de som kan arbeta längre och de som inte kan det. Framför allt är det arbetande inom branscher som LO-förbunden organiserar som har lägst möjligheter att förlänga sina arbetsliv.

De har arbeten som snabbare sliter ut dem. Därför är det så tragiskt att se hur arbetsolyckor åter ökar. Vi har en arbetsmarknad där tillfälliga och korta antällningar ökar. Det är särskilt bland dessa grupper som olyckorna ökar. Det finns en tendens till att arbetsgivarna inte tillräckligt tar sitt arbetsmiljöansvar för dem.

Därför kommer det att behövas ordentliga och långsiktiga satsningar på att förbättra arbetsmiljön och övriga anställningsförhållanden. Det är uppenbart att i praktiken är den borgerliga regeringens intresse för dessa frågor inte så stort som de ibland låter påskina.

Se där – ytterligare en anledning till att befria dem från regeringsansvaret 2014!

Länkar: Arbetet, Arbetet

%d bloggare gillar detta: