Lönsamhet står i konflikt med bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket presenterade härom dagen en intressant och samtidigt oroande rapport. Den visar nämligen att väldigt många arbetsgivare må ha välformulerade planer för sitt förebyggande arbetsmiljöarbete. Men genom att delegera arbetsmiljöansvaret till chefer som både saknar befogenheter och budgetutrymme fallerar de goda tankarna. Kaj Frick, en av forskarna bakom rapporten, säger att …

En mycket låg skattning är att företagen sliter ut folk i arbetslivet till en årlig kostnad på 100 miljarder kronor.

Forskarna menar att situationen är sämst bland de mindre arbetsgivarna eftersom kunskapen om dessa frågor är sämre bland dem. Forskarna har en del förslag för att förbättra arbetsgivarnas förebyggande arbete.

Det man kan misstänka är att dessa problem långsiktigt slår framför allt mot LO-förbundens medlemsgrupper. Det är samma personer som genom pensionssystemets konstruktion drabbas av lägre inkomster den dag de lämnar arbetslivet. Det måste därför vara en högt prioriterad fråga att komma tillrätta med arbetsmiljöarbetet hos de svenska arbetsgivarna.

Andra som skrivit: Sven Bergström, Helle Klein

Försäkringskassans bedömningar bygger på politiska beslut

TCO-tidningen har pratat med Ulf Flodin, överläkare och medicinskt ansvarig vid Arbets- och miljömedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping.

Han är starkt kritisk till hur arbetsskadeförsäkringen fungerar idag. Han menar att Försäkringskassan styrs av politiska beslut, rena partsinlagor och inte på rimlig, vetenskaplig grund när myndigheten ska bedöma eventuella arbetsskador.

Han har tillskrivit den parlamentariska socialförsäkringsutredningen sina åsikter om hur Försäkringskassan arbetar. Han menar att myndigheten genom ogrundade och summariska motiveringar avfärdar den högsta medicinska kompetens som finns i Sverige. Han säger att …

Vid statistiska genomgångar av verksamheten på vår arbets- och miljömedicinska klinik har vi funnit att det i majoriteten av fallen föreligger samband mellan den exponering patienterna får på arbetsplatsen och deras sjukdomar. Men av dem som anmälts till Försäkringskassan för beslut om arbetsskadelivränta har bara en minoritet beviljats det. Vi har fått ett betungande stort antal patienter som ställer sig frågande till att de fått så motstridiga besked.

Som verksam läkare på en arbets- och miljömedicinsk klinik ser jag ett dominerande problem med att det råder så stor skillnad mellan lagtext och domar vad gäller sambanden.

Försäkringskassan delar inte de kritik som Ulf framför. Monica Svanholm, verksamhetsansvarig på huvudkontoret, menar att …

Försäkringskassan har som myndighet ett utredningsansvar, och är i sammanhanget ingen part. Det finns inget uppdrag – vare sig dolt eller öppet – att spara pengar i försäkringen genom att neka personer som uppfyller kraven för arbetsskadeersättning.

Något annat svar var väl knappast att vänta. Men nu är ju Försäkringskassan en politiskt styrd organisation. De har att genomföra lagstiftarnas vilja och intentioner. Lagstiftarna har valt att strama åt villkoren i arbetslöshetsförsäkringen.

Regelverket anpassas till den gällande lagstiftningen. Det enda som något kan påverka tillämpningen av regelverket är de beslut som fattas inom kammarrätt och högsta förvaltningsdomstol. Det är en process som tar ett antal år.

Sedan finns ju valet att helt förändra lagstiftningen helt och hållet.

Länkar: TCO-tidningen, Arbetet

Försäkringskassan har vägrat att rätta till fel

Tidningen Dagens Arbete har skrivit ett antal artiklar om vilken betydelse som Försäkringskassans läkare har för bedömningen om en person har en arbetsskada eller ej. Enligt det regelverk som styr Försäkringskassans handläggare i sådana frågor ska läkarnas utlåtanden endast ses som rådgivande. Men som tidningens undersökning visar så följer i praktiken handläggarna deras omdömen. Det visar bland annat en studie (2011:15) som Inspektionen för socialförsäkringen gjort.

Marie berättar om hur Försäkringskassans läkare plockat ”godbitar” ur en utredning som gjordes om hennes besvär. I samtal med en psykolog var hon tydligen väldigt öppen om sitt liv under uppväxttiden. Det hon berättade har sedan blivit en riskfaktor i bedömningen av huruvida hennes psykiska har samband med arbetet eller inte.

Lena berättar om hur Försäkringskassans läkare läkare tagit upp Lenas ”svåra fetma”. Enligt hans utlåtande vägde Lena 135 kilo, vilket hon aldrig gjort. När han skrev det vägde hon runt 90 kilo. Han skriver också att hon är storrökare. Det var 20 år sedan hon slutade. Utlåtandet skickades vidare utan att de felaktiga uppgifterna togs bort, trots att chefen skrev ett intyg om att Lena inte varit inblandad i några konflikter på jobbet. När Lena överklagade beslutet om livränta fanns de felaktiga uppgifterna med i handlingarna som kassan skickade in. Lena säger …

Det här är rent förtal, som sprids, gång på gång. Jag känner mig så förnedrad.

Jonas berättar om hur hans sjukskrivande läkare i ett läkarutlåtande lägger till en fundering om inte de besvär som Jonas har är Morbus Dercum, en sjukdom som yttrar sig genom smärta i fettvävnaden. Senare använder Försäkringskassans läkare detta utlåtande vari funderingen förvandlas till en trovärdig förklaring. Senare förvandlar Försäkringskassans handläggare denna ursprungliga förklaring till en fattad diagnos. Detta har skett utan att någon läkare gjort en vidare undersökning av den fundering som väcktes.

Steve Dahlin har tidigare arbetat på Försäkringskassans omprövningsenhet i Jönköping. Han lämnade detta jobb, bland annat, eftersom han ofta reagerade på vad Försäkringskassans läkare skrev i sina utlåtanden. Det märktes tydligt att läkarna strävade efter att ärendena skulle avslås. Han säger vidare att …

Det är väldigt ovanligt att Försäkringskassans handläggare, beslutsfattare och omprövare i arbetsskadeärenden ifrågasätter kassans läkare. Även om de kommer med långsökta och uppenbart felaktiga påståenden.

Tidningen har presenterat de uppgifter som framkommer i artiklarna för Tomas Eneroth (S), vice ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott. Han menar att dessa inte är några nyheter för honom. Han har sett sådant av egen erfarenhet och i undersökningar som gjorts av Riksrevisionen och Inspektionen för socialförsäkringar. Han meddelar att Socialdemokraterna kommer att lägga en motion till Riksdagen. I motionen kommer man, bland annat, att yrka på tuffare krav på utredningarna av arbetsskador och vilka intyg som ska vara med när kassan tar sina beslut. Han säger …

Två av personerna i ert reportage är kvinnor. De är ganska typiska exempel som visar på den bristande jämställdheten. Kvinnor råkar särskilt illa ut när deras arbetsskador ska bedömas. Forskningen är framför allt inriktad på män. Därför söks ofta orsaker till besvären även i kvinnornas allmänna livssituation, som i Maries fall. Det leder till att de inte får någon ersättning. Det är helt oacceptabelt.

Det är en ganska skrämmande bild som dessa artiklar visar på. Även om detta måhända inte är det normala så är det tillräckligt allvarligt att det förekommer. Det är uppenbart att Försäkringskassans läkare har ett påtagligt inflytande över vilka beslut som Försäkringskassans handläggare fattar. Det är heller knappast något att förvåna sig över. Handläggarna har ju lika grundläggande medicinska kunskaper som de flesta av oss. Det är dock problematiskt om uppenbart felaktiga påståenden och uppgifter inte kan tas bort från beslutsunderlagen. Det känns som om dessa läkare borde få ta ett större personligt ansvar för de yttranden och utlåtanden de ställer om de personer vars eventuella arbetsskada ska prövas.

Länkar: da.se, da.se, da.se, da.se, da.se, da.se, da.se

Andra som skrivit: Martin Moberg, Martin Moberg, Martin Moberg, Martin Moberg, Kaj Raving

Arbetsskadeförsäkringen är inte rättssäker

Den så kallade Arbetsskadekommissionen har idag presenterat sina tankar om hur dagens arbetsskadeförsäkring skulle kunna göras mer rättssäker. Författarna av artikeln framhåller några punkter som de grundar sin kritik på:

• Kvinnors och mäns arbetsskador bedöms olika
  Det är uppenbart att de har rätt på denna punkt. Jag ser det i mitt arbete. De typer av skador och arbetssjukdomar som i högre grad drabbar kvinnor godkänns sällan som arbetsskada. En anledning till detta är det rådande forskningsläget (snarare  tio år gamla skrifter som då samlade forskningsläget).
• Alla arbetstagare har inte samma försäkringsskydd mot arbetsskador
• Arbetsgivare har svaga ekonomiska drivkrafter att investera i arbetsmiljön
  Jag har ingen annan åsikt i denna fråga.

Arbetsskadekommissionen …

… anser att dagens arbetsskadeförsäkring måste blir mer rättssäker och jämställd. Alla bör ha rätt till professionella bedömningar och god arbetsmiljö, oavsett yrke, kön eller härkomst. Det handlar inte om att ”öppna dammluckorna”, det vill säga att fler skador ska godkännas oavsett orsak, utan om att försäkringen ska ha försäkringstagarnas förtroende.

För att nå detta mål föreslår de:

• Arbetsskadekommissionen föreslår att dagens generella arbetsskadebegrepp kompletteras med en sjukdomslista.
  Idag finns redan en lista från ILO med antal uppräknade arbetsskador. Jag är inte så pigg på sådana här typer av listor. De riskerar att bli huggna i sten och svåra att förändra i takt med att forskning och annat kunskapsinhämtande utvecklas. De riskerar därför att snabbt sakna kontakt med verkligheten.
• De försäkrade har all rätt att ställa relevanta och höga krav på utredningen av sitt arbetsskadeärende. Arbetsskadekommissionen föreslår därför att arbetsskadeärenden alltid ska innehålla ett motiverat ställningstagande om att utredningen är av tillräcklig omfattning för att beslut i saken ska kunna fattas.
  Tja … det är ju svårt att inte hålla med om det. Det borde ju vara självklart att det förhåller sig på det sättet.
• För att säkra att arbetsskadeutredningarna ska kunna hålla en hög kvalitet krävs att forskningen på arbetsmiljöområdet har en sådan bredd att den fångar upp många olika typer av arbetsmiljöer.
  Svårt att motsäga detta. Det behövs verkligen en målinriktad och bred forskning kring hur arbetssjukdomar uppkommer och om farliga arbetsmiljöer. Det behövs ett ”Arbetslivsinstitut”!
• Ett sätt att uppmuntra arbetsgivare att investera i hälsa och säkerhet på arbetsplatser är att införa erfarenhetsbaserade premier.
  Ibland har det diskuterats att införa högre premier för arbetsplatser där risken för arbetsskador/-sjukdomar är högre. Det är lätt att tycka att sådant vore rimligt. Det kommer att innebära att arbetsplatser som inte kan bära sådana kostnader snabbare slås ut. Det innebär samtidigt att arbetslösheten inom vissa branscher under en övergångsperiod kan öka. Därför borde en sådan reform kompletteras med åtgärder för att stödja arbetande i sådana företag till nya arbeten.

Avslutningsvis säger artikelförfattarna att:

En översyn av arbetsskadeförsäkringen ingår i den parlamentariska socialförsäkringsutredningens uppdrag. Det är vår förhoppning att utredningen nu tittar närmare på våra förslag. Det är hög tid att uppmärksammadenna viktiga del av socialförsäkringen. Personer som drabbas av en arbetsskada har all rätt att kräva en väl fungerande organisation för utredning, beslut och rehabilitering.

Jag har inget emot att man utreder bestämmelserna när det gäller hur arbetsskador ska utredas. Idag lever vi med ett väldigt restriktivt regelsystem som inte på något sätt speglar verkligheten. Det finns heller ingen motivation för arbetsgivare att arbeta förebyggande. Det finns förstås företag som verkar för att de anställda inte ska utsättas för skadliga miljöer. Jag har dock svårt att säga något bestämt kring kommissionens förslag. Jag ska försöka sätta mig in i kommissionens förslag innan jag tar slutlig ställning till de tankar de presenterar i debattinlägget.

Länkar: SvD Brännpunkt, Arbetet, dn.se, Ekot, SVT, Arbetet, da.se, Vision, TCO-tidningen, ka.se, Kollega, Vårdfokus

Andra som skrivit: Mikael Dubois

Industribloggare: Leine Johansson, Kaj Raving