Bloggarkiv

Oro över Arbetsmiljöverket


Filippo Bassini

Det finns en oro inom polisen att neddragningarna inom Arbetsmiljöverket kommer att leda till längre och sämre utredningar kring eventuella arbetsmiljöbrott. Svenska Dagbladet rapporterar om hur polismyndigheten arbetar för att förbättra sitt interna arbetssätt med att utreda arbetsolycker. En intern rapport från Rikspolisstyrelsen kritiserade polisens arbete med arbetsolyckor. Den utredningen instämde Arbetsmiljöverket i.

Efter förändringar inom polisen går nu kritiken åt andra hållet. Filippo Bassini, chef för en nyinrättad grupp som ska utreda arbetsmiljöbrotten i Stockholm, är oroad över att utvecklingen på Arbetsmiljöverket ska försämra polisens möjligheter att lösa arbetsmiljöbrott. Han säger att …

Vi och åklagaren är beroende av Arbetsmiljöverket. Deras experthjälp och kunskaper underlättar vårt arbete.

Det är väldigt bra att polisen skärper upp sitt arbete med att utreda arbetsmiljöbrott. Det är även lätt att instämma i polisens oro för utvecklingen inom Arbetsmiljöverket. Den borgerliga regeringen har ju medvetet prioriterat ned satsningar på arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket har fått mindre resurser vilket har lett till att antalet arbetsmiljöinspektörer har minskat kraftigt. Det i sig har lett till att färre av inspektörerna är specialiserade på vissa branscher. De ska i stället vara generalister och kunna verka inom alla branscher.

Antalet allvarliga arbetsplatsolyckor har börjat öka. Sverige uppfyller inte längre ILO-krav på hur många arbetsmiljöinspektörer det borde finnas. Det behövs därför politiska satsningar på Arbetsmiljöverket och på forskning om arbetsmiljö. Det kommer knappast att ske så länge den borgerliga regeringen ensamma får råda över denna fråga.

Länkar: SvDda.se

Fler industriarbetare skadas på jobbet


Inför IF Metalls kongress i maj har förbundet låtit SCB genomföra en undersökning om hur klubbarna upplever utvecklingen av arbetsmiljön på arbetsplatserna.

De resultat som framkommer i undersökningen är ganska beklämmande. 65 % av medlemmarna anser sig ha fått någon form av besvär av sitt arbete. Det verkar vidare som om skadorna ökar.

Det finns en tydlig utveckling inom industriföretagen innebärande allt mer slimmade företag. Industriarbetarnas arbetsinnehåll har blivit allt mindre. Det innebär att de arbetande får allt mer av enformiga arbetsuppgifter som kan leda till skador. Närmare en tredjedel av IF Metalls medlemmar upplever att de fått belastningsskador av de arbeten som de utför.

Under 1980-talet startade en diskussion inom dåvarande Metall. Orsaken var, då som nu, att antalet arbeten med korta arbetscykler och enformiga arbetsuppgifter ökade. Samtidigt var industrin inne i en förhållandevis god konjunktur. Diskussionen gällde hur jobben kunde bli mer intressanta och bättre för fysisk och psykisk hälsa.

Samtidigt upplevde företagen hög personalomsättning och allt större svårigheter att rekrytera arbetare till de arbetsuppgifter som behövde utföras. Det tillsammans innebar en god jordmån för att diskutera andra sätt att organisera arbetet inom industrin. En  hel massa försök genomfördes på arbetsplatser runt om i landet.

I samband  med den djupa lågkonjunkturen i det tidiga 1990-talet försvann mycket av det goda utvecklingsarbetet. Med allt stigande arbetslöshet inom industrin försvann drivkrafterna bland många industriföretag att utveckla sättet att organisera arbetet. Med den höga arbetslösheten bland industrins arbetare ökar också inslaget av allt enformigare arbeten och inslag av ”löpande band”.

Med denna utveckling kommer också resultetet i form av fler skadade och utslitna industriarbetare. IF Metall har återuppväckt diskussionen om att organisera industriarbetet på ett sådant sätt att man tillvaratar de arbetandes hela resurs – inte enbart deras muskelkraft. Skillnaden mot 1980-talet är dock att arbetslösheten inom industrin fortfarande är hög. Men med den internationella konkurrensen försvinner samtidigt arbetstillfällen till låglöneländer.

De industriarbeten som blir kvar ställer högre krav på formell kompetens och utbildning. Denna utveckling innebär förhoppningsvis att arbetsgivarnas intressen av att utveckla arbetets organisation kan utvecklas och sammanfalla med den fackliga synen. Under tiden far dock många anställda illa och kommer att lämna branschen med skador och krämpor som försämrar deras möjligheter till arbete och en rimlig pension.

Därför behövs det mer insatser från staten i form av sådant som ett aktivt arbetsmiljöverk och forskning på arbetets organisering och utveckling av arbetsmoment.

Länkar: Ekot, Arbetet, da.se

Fler som skrivit: Leine Johansson

Dags att satsa på arbetsmiljö


Idag medverkar jag tillsammans med Caroline Helmersson Olsson, Claes Holm och Berit Örtell med en debattartikel i Eskilstuna-Kuriren:

Arbetsmiljöverkets kontor i Eskilstuna ska läggas ner. Det är ett politiskt beslut och det är den moderatledda regeringen som har fattat det. Moderaterna prioriterar bort arbetsmiljöfrågorna. Socialdemokraterna däremot har en politik för ett tryggt och säkert arbetsliv.

Arbetsmiljöverkets uppdrag är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet. Verket ska bland annat säkerställa att arbetsmiljölagen följs. Socialdemokraterna vill ge mer pengar till verksamheten. Regeringen har i stället minskat budgeten, den är drygt 20 procent lägre i dag än 2006. Det innebär att antalet miljöinspektörer har minskat från 381 personer till dagens 280. Det har gjort att antalet inspektioner ute på arbetsplatserna har minskat med en fjärdedel. Det är oroväckande. Den internationella rekommendationen är en inspektör per 10 000 anställda. I dag lever inte Sverige upp till den.

Nu tvingas Arbetsmiljöverket till ytterligare neddragningar. Antalet distrikt minskas från tio till fem. Eskilstuna är en av de orter som drabbas. Kontoret i Eskilstuna läggs ner och det nya kontoret placeras i Örebro. Risken är stor att färre inspektioner kommer att genomföras – och att fler olyckor därför kommer att ske.

Inspektionerna är viktiga för att förebygga och förhindra olyckor på våra arbetsplatser. Vi ser ett samband med ökat antal olyckor och minskade inspektioner. Att skicka instruktioner i stället för att kontrollerna att instruktionerna följs är fel väg att gå. Betänk att det gör ungefär samma nytta som om polisen skulle skicka informationsbroschyrer i stället för böteslapp till de bilister som kör för fort i en hastighetskontroll!

Reinfeldts regering har även minskat anslagen för vidareutbildning av våra skyddsombud.

Dessutom har regeringen lagt ner Arbetslivsinstitutet, som hade en världsledande ställning inom arbetsmiljöforskningen. De har också kraftigt minskat ner budgeten till företagshälsovården. Socialdemokraterna vill satsa på arbetslivsforskningen och därför föreslår vi ett nationellt centrum där forskning kring ett modernt och hållbart yrkesliv kan bedrivas. Socialdemokraterna vill också öka anslagen till företagshälsovården. Det är viktig med ett förebyggande arbete. Det minskar risken för sjukskrivning.

Regeringen har systematiskt skurit ner på verksamheter som förebygger ohälsa och olycksfall i arbetslivet. Det är inte acceptabelt. Därför kommer socialdemokraterna att lyfta frågan i riksdagen genom en skriftlig fråga till arbetsmarknadsministern. Socialdemokraterna satsar på en god arbetsmiljö – därför är vi framtidens parti.

Caroline Helmersson Olsson (S)
riksdagsledamot

Claes Holm (S)
Facklig ledare, Sörmlands partidistrikt
och ombudsman IF Metall

Göran Johansson
ordförande LO kommittén Eskilstuna/Strängnäs
och ombudsman på IF Metall

Berit Örtell
Arbetsmarknadsansvarig ombudsman LO Mellansverige

En rättelse dock. Det nya kontoret kommer att placeras i Stockholm, inte Örebro.

Allt fler skadas i arbetsolyckor


Bland de första åtgärder som den borgerliga regering som tillträdde efter valet 2006 gjorde var att inleda omfattande besparingar på arbetsmiljöområdet. Den borgerliga regeringens budget innebar stora neddragningar på anslaget till Arbetsmiljöverket. Vidare togs beslut om att avveckla Arbetslivsinstitutet.

Även om Arbetsmiljöverkets anslag har ökat sedan dess så har de mindre medel att röra sig med (- 50 miljoner kronor). Antalet arbetsmiljöinspektörer har minskat (och fortsätter att minska). Det innebär att myndigheten genomför allt färre inspektioner. De tvingas prioritera allt hårdare vad man ska göra.

Sverige uppfyller inte längre ILO:s rekommendation om hur många arbetsmiljöinspektioner som borde finnas. LO-förbundens arbetsmiljöansvariga redovisar att de regionela skyddsombuden inte längre har det stöd som tidigare hade.

Arbetsmiljöverkets personalstyrka kommer att fortsätta att minska då man endast återbesätter 40 % av pensionsavgångarna. Det innebär, bland annat, att Arbetsmiljöverket förlorar viktig kompetens bland inspektörerna. Allt oftare möter skyddsombuden inspektörer med liten eller inte tillräcklig kunskap om branschspecifika problem.

Resultatet har inte låtit vänta på sig. Nu ökar antalet antalet arbetsolyckor som leder till sjukskrivning.

Arbetsmiljöverket begär mer medel för att kunna utföra sitt uppdrag. De vill ha en ökning av anslaget motsvarande 120 miljoner kronor fram till 2017. Om detta inte sker så kommer inspektionsgraden att minska ytterligare. Detsamma gäller det förebyggande arbetet och stödet till företagen.

Idag förs en diskussion om att människor måste arbeta längre för att kunna erhålla en rimlig nivå på sin pension. Problemet är bara den att klyftorna växer mellan de som kan arbeta längre och de som inte kan det. Framför allt är det arbetande inom branscher som LO-förbunden organiserar som har lägst möjligheter att förlänga sina arbetsliv.

De har arbeten som snabbare sliter ut dem. Därför är det så tragiskt att se hur arbetsolyckor åter ökar. Vi har en arbetsmarknad där tillfälliga och korta antällningar ökar. Det är särskilt bland dessa grupper som olyckorna ökar. Det finns en tendens till att arbetsgivarna inte tillräckligt tar sitt arbetsmiljöansvar för dem.

Därför kommer det att behövas ordentliga och långsiktiga satsningar på att förbättra arbetsmiljön och övriga anställningsförhållanden. Det är uppenbart att i praktiken är den borgerliga regeringens intresse för dessa frågor inte så stort som de ibland låter påskina.

Se där – ytterligare en anledning till att befria dem från regeringsansvaret 2014!

Länkar: Arbetet, Arbetet

Bemanningsanställda mår sämre


Arbetsmiljöverket meddelade i fredags att anställda i bemanningsföretaget mår sämre. Myndigheten skriver att en förklaring till detta är att inhyrda inte känner sig trygga i sin anställning. Detta oavsett att man i Sverige faktiskt kan vara tillsvidare (fast) anställd i svenska bemanningsföretag.

I rapporten sägs vidare att tillfredsställelsen i arbetet är lägre bland de bemanningsanställda. De känner även en lägre grad av självständighet och egenkontroll än andra anställda. Rapporten anger att det är viktigt med regelbunden kontakt med sin chef och få stöd och hjälp när man jobbar ute hos en kund.

Mikael Sjöberg, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, säger i pressmeddelandet att …

Bemanningsbranschen har kommit för att stanna. Därför är det viktigt att komma tillrätta med de utmaningar som finns när det gäller arbetsmiljön. Det gynnar både de anställda och branschen som helhet.

Det är ju väldigt enkelt att vara överens med Mikaels uttalande ovan. Det är uppenbart hur viktigt det är att som anställd kunna känna en grundläggande trygghet i sitt arbete.

Detta står ju i motsats till många arbetsgivares strävan efter att nå största möjliga flexibilitet att använda de anställdas arbetstid. Det de vill uppnå är en ensidig möjlighet för arbetsgivaren att planera hur de anställdas tid på arbetsplatsen ska utnyttjas. Det är som vore de anställda enbart en produktionsresurs likvärdig med en maskin eller annan likvärdig utrustning.

Detta är ingen bra utveckling. Bemanningsföretagen kommer att inte att försvinna. De fyller en viktig funktion på arbetsmarknaden. Men det innebär inte att de som arbetar där kan betraktas som enbart en slit- och slängvara. Kundföretagen använder bemanningsanställda som ett ”dragspel” för att snabbt parera aktuellt personalbehov.

Samtidigt måste förstås bemanningsföretagen på lång sikt kunna ”leverera” kompetent och motiverad personal. Då kommer det att krävas att även de bemanningsanställda kan känna trygghet och få det arbetsgivar- och fackliga stöd de behöver.

Länkar: dn.se, di.se, SvD, dagens arena, dagens arena, ka.se, Arbetet, Tidningen Vision, Fastighetsfolket, TCO-tidningenTCO-tidningen, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Kollega, Arbetsliv

Fler som skrivit: Henrik Bäckström

Bemanningsföretagen går till storms


För en tid sedan rapporterade Arbetsmiljöverket om oroande statistik som visar att anställda i bemanningsföretag löper större risk att drabbas av olycka. I sin rapport visade myndigheten på ett antal orsaker för att just bemanningsanställda löper större risk för olycka.

Organisationen Bemanningsföretagen har reagerat på Arbetsmiljöverkets resultat. Genom sin förbundsdirektör Henrik Bäckström meddelar man sin åsikt att Arbetsmiljöverket uppgifter bygger på felaktig statistik.

Bemanningsföretagen visar upp en reaktion av förnekelse snarare än av att sakligt diskutera de problemställningar som Arbetsmiljöverket pekar på i sin rapport. Myndigheten kritiserar såväl kundföretag som bemanningsföretag och fackliga organisationer.

Det är litet sorgligt att arbetsgivarnas organisation väljer denna linje. Det vore betydligt mer konstruktivt att sätta sig med samtliga berörda parter och diskutera hur man kan förbättra samordningen dem emellan.

Länkar: SvD, Arbetet, Arbetet

Fler som skrivit: Hans Uhrus

Om döden på jobbet


Minskade resurser gav färre inspektioner

Den 23 oktober firades som skyddsombudens dag. Den dagen firas vare sig som en helgdag eller som nationell flaggdag. Det är en dag då fackföreningar försöker uppmärksamma den betydelse som skyddsombud har för arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudet är de anställdas representant när det gäller arbetsplatsens förebyggande arbete mot dåliga arbetsmiljöer och riskminimering av olyckor.

Om än skyddsombuden är viktiga så har de behov av samhällets stöd vid de tillfällen då arbetsgivaren inte uppfyller sina skyldigheter beskrivna i lagstiftning och föreskrifter. Den borgerliga regeringen markerade ”betydelsen” av arbetsmiljön när de tillträdde efter valet 2006. De beslutade nämligen som en av de första åtgärderna att kraftigt minska på anslaget till Arbetsmiljöverket och att lägga ned Arbetslivsinstitutet. Antalet arbetsmiljöinspektörer minskades från 360 till 250 personer. Det innebär att Sverige inte längre uppfyller ILO:s rekommendation om en inspektör per 10 000 arbetstagare.

Resultatet har inte låtit vänta på sig. Med allt färre inspektörer är det ganska naturligt att allt färre inspektioner utförs. Samtidigt ökar antalet anmälningar om brister i arbetsmiljön till Arbetsmiljöverket. Som Mikael Sjöberg, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, säger …

Det här ska faktiskt arbetsgivare och skyddsombud kunna diskutera på plats. Det tyder ju på att det finns brister i den dialogen och det är inte bra.

Med de hårdare klimatet på arbetsplatserna har det också blivit allt svårare att rekrytera skyddsombud. Det är uppenbart att staten måste återta sitt ansvar för att vända utvecklingen på arbetsplatserna. Antalet människor som skadas i olyckor ökar. En orsak till den utvecklingen är att allt fler människor är anställda hos bemanningsföretag och entreprenadföretag. Det är alltid arbetsgivaren som har ansvar för arbetsmiljön. Men då allt fler människor arbetar i en beställares lokaler ökar risken för att ingen tar tillräckligt ansvar.

I ett debattinlägg kräver representanter för LO och Socialdemokraterna att Arbetsmiljöverket får tillbaka de muskler de behöver. De tar även upp behovet av att se över Arbetsmiljölagen med tanke på det arbetsliv som växer fram. De skriver (och jag håller med) att …

Denna neddragning och regeringens påbud att Arbetsmiljöverket ska informera mer och inspektera mindre bäddar för en sämre arbetsmiljö. Antalet arbetsolyckor ökar också, främst bland yngre män. Mycket oroande är också den ökande andelen unga kvinnor med psykisk ohälsa.

Arbetsmiljöverket måste få tillbaka sina muskler. Socialdemokraterna avsätter i sin budgetmotion 100 miljoner kronor extra till Arbetsmiljöverket. Då kan verket åter inspektera, ställa krav och även komma tillbaka och se om kraven är uppfyllda.

Länkar: Aftonbladet debatt, SVT, SVT, da.se, ka.se, Arbetet, Arbetet, Fastighetsfolket, da.se, TCO-tidningen, dn.se, dagens arena, dagens arena, da.se, da.se, da.se, da.se, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg, Jana Fromm, Helle Klein, Daniel Gullstrand, Kaj Raving

Döden på jobbet


Journalisten på tidningen Arbetarskydd, Elinor Torp, har skrivit en uppmärksammad bok ”Döden på jobbet”. Boken berättar om den allvarliga olycka som skedde på företaget Nordkalk i Luleå. En ung människa avled till följd av olyckan och en annan ung människa, Gustaf Seppelin Solli, fick allvarliga skador. Kristian Lundberg skriver i Aftonbladet om att Elinor skrivit

… en av de viktigaste reportageböcker som jag har läst på mycket länge, okonstlat och utan övertoner driver hon reportaget fram mot den obönhörliga slutsatsen: Det har skett ett ideologiskt skifte bakom ryggen på oss där vi förvandlats från arbetande människor till objekt där man kan räkna med att en eller annan går under eller förolyckas. Allt sker i namn av en valfrihet där vi aldrig givits mandat att välja.

Boken berättar om det nya arbetsliv där unga människor arbetar i entreprenadföretag där man inte alltid gör adekvata riskanalyser inför riskfulla arbeten. Arbetsmiljöverket har konstaterat att ungdomar som arbetar inom bemanningsbranschen oftare utsätts för olyckor på arbetsplatsen. Det finns också en tendens till fler allvarliga olyckor.

Vi har idag en arbetsmarknad med allt fler otrygga och korta anställningar. Ungdomar som lyckats få sig ett arbete accepterar väldigt mycket för att inte riskera att förlora det arbete man fått. Samtidigt med denna utveckling valde den borgerliga regeringen att lägga ned Arbetslivsinstitutet (som forskade om arbetsmarknadsfrågor) och att kraftigt minska de statliga anslagen till Arbetsmiljöverket.

Jag blir oerhört bedrövad att läsa om att det skett ytterligare allvarlig arbetsplatsolycka på SSAB:s område i Luleå. Två personer har avlidit i den olycka som skedde igår. Männen arbetade för ett företag som utförde arbete åt SSAB. Jag delar den åsikt som IF Metalls förbundsordförande ger uttryck för i media. Han säger att …

SSAB har det moraliska ansvaret, även om underentreprenörer är engagerade. Företaget har misslyckats med det förebyggande arbetsmiljöarbetet, som man har ansvar för enligt lag.

Den borgerliga regeringen kan inte längre gömma huvudet i sanden när det gäller förhållanden på de svenska arbetsplatserna. Det handlar inte bara om att antalet allvarliga olyckor har ökat. Det handlar även om att allt fler människor blir sjukskrivna. Det går inte att komma ifrån tanken att det handlar om att förhållandena på arbetsplatserna har blivit allt hårdare.

Länkar: Arbetet, Aftonbladet kultur, Aftonbladet ledare, Ekot, da.se, da.se, Arbetsliv, di.se, dn.se, SvD, di.se, Arbetarskydd, SvD, Aftonbladet ledare, Arbetet, SvD, di.se, Ekot

Fler som skrivit: Helle Klein, Leine Johansson

Statistiken över polisanmälda arbetsmiljöbrott kan vara missvisande


Det är allvarligt att så få arbetsgivare döms för att ha orsakat att en anställd har skadats, blivit sjuk eller till och med dött på jobbet.

Arbetsmiljöverket konstaterar i en rapport att endast 2 % av anmälda arbetsmiljöbrott leder till fällande dom. Verket säger i rapporten att en viktig orsak till detta är att olycksfall rubriceras olika av polisen i olika län. Ibland kallas de ”olycka”, ibland ”brott”. Anna Middelman, chefsjurist på Arbetsmiljöverket, säger

Vi på Arbetsmiljöverket kommer att påtala dessa problem för polisen i vårt pågående samarbete, och vi är beredda att göra vad vi kan för att vi ska komma tillrätta med situationen.

Rapporten har skrivits av fyra forskare på vid Kriminologiska institutionen i Stockholm. De säger i rapporten att även allvarliga personskador i arbetet tenderar att beskrivas som olyckor istället för brottsliga handlingar när de inte har en uppenbar koppling till våld.

Arbetsmiljöverket har granskat de 6 152 polisanmälningar som lämnades in mellan 2006 och 2010. Bara 124 av dem ledde till fällande domar.
 Rapporten säger att det har blivit något bättre sedan 2010 då åklagarmyndigheten inrättade en särskild enhet för miljö- och arbetsmiljömål.

Det känns inte särskilt tillfredsställande att rättsläget när det gäller arbetsolyckor fortfarande verkar väl osäkert. Det är verkligen inte bra att polismyndigheten kategoriserar händelser kring arbetsolyckor så olika som rapporten antyder. Det krävs verkligen en bättre ordning om arbetsmiljön ska kunna förbättras och de allvarligaste olycksfallen kunna minimeras.

Länkar: Arbetet, da.se, Ekot, vlt, Fastighetsfolket, ka.se, Arbetsliv

Kommunal slåss för arbetskläder


Kommunalarbetaren meddelar att Kommunal kommer att driva frågan om arbetskläder, för de som arbetar inom hemtjänsten, till förvaltningsrätten om det behövs. Frågan startade med att Arbetsmiljöverket fattade beslut om att Leksands kommun skulle få böta om de inte införde arbetskläder på en av sina arbetsplatser. Leksands kommun motsatte sig detta beslut genom att överklaga frågan till Arbetsdomstolen.

Enligt Kommunal tillhandahåller ungefär hälften av landets kommuner arbetskläder till de som arbetar inom hemtjänsten. Kommunals ombudsman Ann Georgsson säger att …

Det är inte tillräckligt för att förhindra smittspridning. Arbetsgivarna tänker på kostnaden det gör de inte. Exempelvis kostade det en halvmiljon kronor bara för att göra smittspårning när en diabetiker drabbades av den multiresistenta bakterien MRSA. Så mycket hade inte arbetskläderna kostat i hemtjänsten där.

Kommunal gör rätt som driver detta krav. Det är fullt rimligt att även anställda inom kommunerna ska slippa hålla med egna kläder i sådana miljöer där det är befogat. Det ska inte vara skillnad mellan kommunalt anställda och, exempelvis, industriarbetare där det anses naturligt med att arbetsgivaren håller med fria arbetskläder.

%d bloggare gillar detta: