Om svaga finanser och problem med statsfinanserna

Ekonomistyrningsverket (ESV) visar i en prognos att statens finanser inte är i särdeles gott skick. Enligt ESV:s prognos så ökar underskotten i statens finanser till 81 miljarder kronor i år och blir 56 miljarder kronor nästa år. Det verkar som om Magdalena Anderssons kritik om ”tomma lador” efter den borgerliga regeringens politik inte var helt grundlös. Magdalena menar att …

Det har varit en intressant semantisk diskussion om vad som är en tom lada eller inte. Men att vi har svaga finanser och problem med statsfinanserna, det är helt uppenbart.

ESV menar att det antingen krävs minskade statliga utgifter och/eller skattehöjningar för att klara statens överskottsmål. Finansministern inser och utrycker att det är slut med ofinansierade skattesänkningar. Den prognos som ESV nu lämnat innebär förstås att regeringen får en del att fundera över. Den har ju ett antal förslag till statliga inkomstökningar. Dessa avvisade riksdagen i början av december när den röstade ned regeringens förslag.

På lång sikt behöver regeringen fundera över vilka inkomster som staten långsiktigt behöver garantera för att klara kommande viktiga behov inom skola och allmän välfärd.

En skatt som ekonomer anser som både stabil och inte skadlig vore att genomföra en fastighetsskatt. Problemet är att den frågan är brännhet för de politiska partierna. Det är därför inte särskilt troligt att inkomstskatten kommer att höjas. Det är ingen aktiv politiker som vill bli beslagen med att förespråka ett införande av en fastighetsskatt.

Det är synd! Jag hoppas att partierna på sikt kan komma ur dagens låsning i denna fråga.

Länkar: di.se, di.se, SvD, dn.se, SVT, di.se, di.se, di.se, SvD

Fler som skrivit: Peter Johansson

Alliansen och vänsterns inflytande

Genom den nyligen slutna ”decemberöverenskommelsen” har riksdagens partier (ej SD) accepterat att det budgetalternativ som har det största politiska blocket bakom sig skall vinna omröstningen. Överenskommelsen handlar enbart om budgeten, ej all övrig politisk diskussion i riksdagen. Därmed står regeringen inför att förlora omröstningar om sina propositioner.

Vänsterpartiet ser positivt på överenskommelsen då de garanteras inflytande över regeringens budget eftersom alliansen är större än endast regeringspartierna. Det är väl ett faktum som inte helt tilltalar Stefan Löfven och socialdemokraterna. Vänsterpartiet tenderar ju att ibland hänfalla mer åt plakatpolitik än till vilja till att skapa realistiska kompromisser.

Men det är klart, skulle alliansen bestå som faktum även fortsättningsvis har regeringen ingen annat val än att förhandla om budgeten med VP. Det kommer säkert att gå bra även om partiet dundrar och går an inför förhandlingarna.

Samtidigt framskymtar möjligheten att de mindre kusinerna i det som är ”alliansen” väljer att börja lägga egna budgetalternativ. Det finns uppenbart ett behov bland de mindre partierna att börja synas som tydliga egna politiska alternativ. De har ju i hög grad tvingats att anpassa sig till det största partiet inom alliansbildningen. Det skulle ju inte förhindra dem att gå samman för att stoppa andra regeringsförslag.

Skulle de fyra partierna välja att ställa ”alliansen” på sparlåga en tid öppnas samtidigt möjligheten för fler blocköverskridande överenskommelser. Det finns gott om frågor där det kan vara bra att hitta långsiktigare lösningar.

Det troliga är väl ändå att allianspartierna väljer att hålla sig samman ytterligare en tid framåt. De sittande partiledarna har satsat allt för mycket prestige på alliansbygget för att de lättvindigt skulle välja bort det samarbete de har. Det är väl därför säkrast att utgå ifrån att regeringen kommer att få förhandla med VP om den kommande vårbudgeten. Eftersom decemberöverenskommelsen innebär vissa begränsningar kan det säkert innebära svårigheter.

Vi kommer säkert att få se lite dragkamp mellan Stefan Löfven och Jonas Sjöstedt i media. Men politisk idédebatt mår väl av litet ordväxlande.

Länkar: dn.se, di.se, SvD, SvD, di.se, SvD, SvD, Ekot, SvD, SVT, dn.se, SvD, di.se, dn.se

Fler som skrivit: Badlands Hyena

Inget extra val efter decemberöverenskommelsen

Så ledde samtalen mellan regeringen och de förutvarande fyra regeringspartierna till en överenskommelse (eller gentlemens agreement) om hur en minoritetsregering ska kunna regera. Handslaget mellan de sex partierna (måste det väl vara) innebär att det största politiska blocket ska få i genom sin statsministerkandidat samidigt som deras budgetproposition ska släppas i genom i riksdagen.

Det var förmodligen rätt att ingå detta handslag. Ett extra val hade förmodligen inte förändrat det parlamentariska läget särskilt mycket. Det hade måhända kunna innebära vissa inbördes förändringar inom blocken. Det grundläggande läget är att de fyra tidigare regeringspartierna håller fast vid sin konstruktion. Det är både deras styrka som största svaghet.

Genom att hålla samman tvingas den sittande regeringen att förhandla med ett sammansvetsat block för att förhindra att bli nedröstat av SD som inte kommer att tveka att sabotera regeringens alla förslag. Samtidigt innebär allianskonstruktionen att vissa profilfrågor för partierna måste underordnas kollektivets bästa. Detta försvårar förstås blocköverskridande överenskommelser i frågor där ett eller flera allianspartier mäler ut sig.

Regeringen kommer fortfarande att ha stora problem att vinna en majoritet av riksdagens röster för sin politik. Är svaret att göra fler frågor till en del av den statsbudget man kommer att utveckla? Å andra sidan borde det finnas fler frågor än de tre (försvaret, energifrågan och pensionerna) som decemberöverenskommelsen pekar ut där det borde vara möjligt för blocköverskridande överenskommelser.

Men alliansen kan fortsätta spela sina kort. De kommer alldeles säkert att få SD-stöd i de allra flesta fall där det innebär en möjlighet att fälla regeringens förslag.

Frågan är ju hur länge den sittande regeringen orkar med det. Risken är ju uppenbar att regeringspartierna förlorar opinionens tålamod med rådande situationen. Det är som Daniel Wedin skriver …

Att samarbeta och sy ihop kompromisser bygger Sverige starkt, men om Stefan Löfven vill ha en förhandlingsposition att tala om måste han vinna både väljarnas sympatier och motståndarnas respekt. Och då måste det handla om politik också.

2015 måste konfliklinjerna mellan höger och vänster skärpas, och siktet ställas in på att vinna 2018.

Länkar: dn.se, dn.se, dn.se, dagens arena, SvD, di.se, dagens arena, dn.se, SVT, Aftonbladet ledare, dn.se, SvD, SVT, di.se, SVT, SVT, SVT, SVT, bblat.se, SvD, Ekot, Ekot, SVT, dn.se, Ekot, SvD, SvD, SVT, SVT, di.se, Östnytt, Arbetet

Fler som skrivit: Johan Westerholm, Heléne Björklund, Ola Möller, Monica Green, Johan Westerholm, Badlands Hyena

Största möjliga tystnad! Förhandlingar pågår

Enligt SVT och DN sitter representanter för regeringen och oppositionspartierna i förhandlingar om hur riket ska kunna styras av en minoritetsregering. Enligt de källor som SVT har samtalat med kan det innebära, om diskussionerna går bra, att regeringen väljer att inte besluta om extra val.

Det är säkert bra att pröva alla utvägar innan beslut om extra val tas av regeringen. Det är ju långt ifrån säkert att ett extra val i grunden skulle förändra det parlamentariska läget. De opinionsmätningar som presenterats den senaste tiden tyder ju på väldigt små förändringar mellan partierna.

Sker ingen uppbrytning av blockpolitiken kommer ju SD att fortsätta som vågmästare. De röd-gröna partierna har ju ett mer informellt samarbete än det institutionaliserade alliansbygget bland de borgerliga partierna. De fyra tidigare regeringspartierna kommer knappast att lösa upp sitt bygge. Det som skulle kunna förändra det vore ju om något av allianspartierna skulle diskvalificeras från riksdagen.

Ur regeringens synpunkt räcker det väl knappast enbart med att hitta lösningar kring att få sin budget accepterad av riksdagen. Det gäller ju även att få i genom sin övriga politik. Flera av regeringens förslag har ju fått en majoritet emot sig. Långsiktigt innebär det ju för en regering som tvingas föra oppositionens politik att min riskerar att förlora trovärdighet bland sina sympatisörer.

Länkar: SVT, dn.se, SvD, di.se, SvD, Ekot, SVT, SvD, bblat.se, SVT, Ekot, SvD, Ekot, SVT

Fler som skrivit: Ulf Bjereld, Johan Westerholm

Väljarna röstade för ett regeringsskifte

Bekymrad

I ett debattinlägg utvecklar Stefan Löfven grunderna för att regeringen senare i år kommer att fatta beslut om att extra val ska genomföras.

De som viljat lyssna har hört att Socialdemokraterna varit öppna för att skapa blocköverskridande överenskommelser. Det är bakgrunden till att (S) valt att bedriva valrörelsen med eget politiskt alternativ. De tidigare borgerliga partier som bildar, den så kallade, alliansen valde å sin sida att cementera sitt samarbete. De gjorde det i förhoppningen att detta skulle ”tvinga” opinionen att välja mellan en förment ansvarstagande allians emot en ansvarslös röd-grön röra.

Valresultatet visade att opinionen avvisade den tidigare regeringens politik. De röd-gröna partierna blev tillsammans större än alliansens partier. Smolket i bägaren var att SD gick fram och kunde bilda en tyngre vågmästarroll i riksdagen.

Inför behandlingen av statsbudget gjorde de borgerliga partierna de taktiska övervägande som gjorde att de valde att inte öppna upp för några som  helst överenskommelser med den nyvalda regeringen.

De har innan och efter riksdagens behandling av statsbudgeten upprepat det formellt korrekta mantrat att det är regeringen som har ansvar att skapa majoritet för sina förslag. Men eftersom det krävs fler än en part för att diskutera kompromisser var det inte möjligt att skapa bredare överenskommelser. Det är i efterhand tydligt att alliansen drev sin linje i avsikt att kunna bilda en minoritetsregering med stöd av SD:s röster.

Alliansen har sedan bjudit in regeringspartierna till diskussion kring frågan att underlätta för minoritetsregeringar att få i genom sina budgetförslag. Jag är inte odelat positiv till detta förslag om än jag anser att regeringen ska ta chansen att prata med de borgerliga partierna. Christer Hallerby, tidigare statssekreterare (FP), uttalar min tveksamhet på ett tydligare vis:

Vi behöver ingen reglerad minoritetsparlamentarism. Vi behöver ett bättre samtals- och samarbetsklimat i svensk politik. De regler som Alliansen föreslår innebär att en minoritet skulle kunna styra utan att förhandla. Det befäster blockpolitiken och fördjupar klyftorna i svensk politik. Vi kommer att behöva minoritetsregeringar även i framtiden. Men det ligger i en sådan regerings uppdrag och legitimitet, att ha förmåga att förhandla med andra partier och skapa en majoritet för sina förslag.

Självklart har socialdemokraterna och miljöpartiet att ta ansvar för den uppkomna situationen. De kan ha tagit beslut som försvårat möjligheten att lägga förslag som kunnat vara utgångspunkten för bredare överenskommelser. De borgerliga partierna kan heller inte undandra sig sitt ansvar. De har valt att skapa sig en järnridå som de vägrat att öppna upp för några som helst initiativ.

Alliansen valde att med öppna ögon driva sitt spel. Måhända att utgången inte blev den de hoppades.

Det troliga är att regeringen kommer att utlysa extra val att genomföras den 22 mars. Utgången kommer att vara högst oviss. Det troliga är att det inte kommer att ske några avgörande förändringar i det parlamentariska läget. Det innebär att om partierna menar allvar med att de inte vill styra riket med aktivt eller passivt stöd av SD att alliansen måste upplösas som politiskt projekt.

Länkar: dn.se, dn.se, Aftonbladet debatt, di.se, SVT, SVT, ekuriren, SvD, dn.se, SVT, politism, Aftonbladet kultur

Fler som skrivit: Mario Matteoni, Johan Westerholm, Johan Westerholm

En svensk järnridå

I ett debattinlägg sträcker de ledande företrädarna för de borgerliga partierna förment ut handen till Socialdemokraterna i frågorna om regeringsbildning och budgetomröstning. De lägger helt och hållet ansvaret för den uppkomna situationen på den sittande regeringen. Det är ju en sanning som är något förenklad.

Det råder ju ingen tvekan om att sittande regering har ansvar att försöka skapa majoritet för de förslag den lägger. Detta kan ju ske aktivt genom att söka kompromisser och överenskommelser med fler partier än de som ingår i regeringen. Det kan också ske genom att lägga förslag som kan vinna passivt gillande av en majoritet av riksdagens ledamöter.

Alliansregeringen kunde genomföra sina förslag genom det sist nämnda alternativet efter valet 2010 och fram till valförlusten 2014. Den nu sittande regeringen har dock ett helt annat parlamentariskt underlag att verka inom. De röd-gröna partierna blev tillsammans större än allianspartierna men utan att vinna egen majoritet. SD har ju oftast röstat på alliansförslag än på andra.

Allianspartierna meddelade tidigt att de avser att lägga en egen budgetmotion i händelse av en valförlust. De meddelade också att det blir regeringens ensamma ansvar att finna en majoritet. De själva tackade nej till alla inviter om samarbete (enskilt eller tillsammans). På detta sätt låste de den parlamentariska situationen. De släppte fram Stefan Löfven som statsminister men öppnade inte för någon minsta kompromiss gällande statens budget.

De fyra partierna har ju nämligen svetsat samman en allians som tjänat dem väl. Framför allt de tre mindre kusinerna i samarbetet har ju kunnat erhålla politiskt inflytande som de haft svårt att få på egen hand. Partiledningarna har satsat all prestige på samarbetet och har inget att vinna på att lösa upp alliansen.

Det kommer knappast att vara möjligt att skapa blocköverskridande överenskommelser i alla frågor. Det är ju tydligt att det finns spänningar inom alliansen. I många frågor har de interna överenskommelserna uttömt kompromisutrymmet för enskilda parter inom alliansen. Därför skulle blocköverskridande samtal som inte sker enligt alliansens villkor innebära sammanslutningens snara förfall och upplösning. Häri ligger väl deras ovilja till att på allvar börja diskutera med Socialdemokraterna.

Alliansens taktik gick ju tydligen ut på att deras budgetmotion skulle vinna en majoritet och tvinga regeringen att avgå. De skulle sedan själva kunna tillträda och genomföra sin politik med stöd av SD:s röster. Den metoden har ju fungerat för dem under fyra år fram till det senaste valet.

Vad utgången blir av det kommande extra valet blir är ju okänt. Risken är ju uppenbar att det parlamentariska läget inte förändras i grunden. Det är väl därför lämpligt att Socialdemokraterna sätter sig i samtal med alliansens partier i frågan om regeringsbildning och budgetomröstning.

Men det känns litet som att de borgerliga partierna försöker bädda sin egen säng och i lagstiftning permanenta deras möjligheter att styra riket. Deras alliansbildning har onekligen tjänat dem väl och innebar att de bröt en långvarig socialdemokratisk maktposition. Men det betyder ju inte att alliansen som politisk konstruktion kommer att vara den allena rådande över tid. Det vore ju därför olyckligt att i lag skapa konstruktioner för riksdagen som snart blir otidsenliga.

Länkar: dn.se, SvD, SvD, SVT, dagens arena, SVT, SvD, di.se, Ekot, Ekot, di.se, di.se, dn.se, di.se, SvD, Agenda, Aftonbladet ledare, dagens arena, di.se, di.se, SVT, SvD, SvD, SVT, Arbetet, Arbetet, Arbetsvärlden, Expressen kultur, Aftonbladet kultur, Aftonbladet kultur

Fler som skrivit: Ulf Bjereld, Monica Green, Informationstjänsten, Ulf Bjereld, Kjell Rautio, Helle Klein

Parlamentariska krumbukter och taktiserande

Allt tyder på att dagens omröstning i riksdagen innebär att regeringens budgetförslag inte kommer att få riksdagens majoritet bakom sig. Sverigedemokraterna har valt att rösta på allianspartiernas budgetmotion snarare än på sin egen. Eftersom de borgerliga partierna kommer att rösta på sin motion faller regeringens budgetproposition.

Det i sin tur leder till att statsministern kommer att avgå. Stefan säger att …

Om den budgeten skulle vinna är det uteslutet att jag skulle sitta kvar och administrera den. Det sker inte, säger Stefan Löfven.

Det är ju ganska självklart att den sittande regeringen inte kommer att administrera en statsbudget de inte tror på och heller inte själva arbetat fram. Vad jag förstår finns det olika handlingsalternativ för regeringen att gå.

Många pratar om att regeringen kan remittera budgeten till riksdagens finansutskott för fortsatt beredning. Det skulle kunna vara en väg för att partierna kan börja prata med varandra. Ett annat alternativ är att riksdagen släpper fram en renodlad socialdemokratisk regering. Ett tredje realistiskt alternativ är ju att allianspartierna bildar regering. En sådan skulle ju kanske ha lättare att få i genom sin budgetar. Men det förutsätter ju att SD inte väljer en liknande taktik framöver – att rösta med oppositionens förslag i avsikt att skaffa sig inflytande över dagspolitiken. Det är faktiskt något de har hotat med.

Samtidigt har de tidigare regeringspartierna, partierna i den sittande regeringen och VP har ju markerat att de inte avser att samverka med SD. Det kanske inte är ett lockande alternativ för alliansen att sätta sig i knät på SD. Enda sättet att komma ur denna parlamentariska fälla är att skapa överenskommelser över den politiska blockgränsen.

Jag kan verkligen inte påstå att jag sitter inne med lösningen på den situation som kan uppstå idag. Jag har hela tiden trott på att regeringen ändå till slut skulle få i genom sin budget. Allt tyder nu på att jag kommer att få fel.

Socialdemokraterna bjöd in, som de säger, alla ansvarsfulla partier till att undersöka för att tala om hur man tillsammans kan ta ansvar för Sverige. Det mötet verkar inte ha gett några som helst öppningar inför dagens behandling och diskussion i riksdagen.

Onekligen stundar ovissa tider och tidender under en tid.

Länkar: Aftonbladet ledare, dn.se, dagens arena, dagens arena, SvD, di.se, SVT, dagens arena, SVT, Ekot, SvD, SvD, di.se, dagens arena, dagens arena, SvD, di.se, di.se, dagens arena, SVT, Ekot, dagens arena, SVT, dn.se, SvD, di.se, dagens arena, dagens arena, SVT, Ekot, politism, SvD, SvD, di.se, dn.se, di.se, SvD, SVT, dagens arena, Ekot, Aftonbladet ledare, dn.se, Ekot, dn.se, SVT, di.se, SvD, Ekot, politism, SVT, dagens arena, SvD, SvD, SvD, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Expressen kultur, dagens arena, SvD, SvD, di.se, di.se

Fler som skrivit: Peter Johansson, Monica Green, Markus Mattila, Peter Johansson, Jesper Bengtsson, Monica Green, informationstjänsten, Ulf Bjereld, Peter Johansson, Tobias Lundin Gerdås, Helle Klein, Helle Klein

Det första reformpaketet är lagt

Igår presenterade samarbetsregeringen sin första budgetproposition. Finansminister Magdalena Andersson presenterar den som en stram budget med ett visst begränsat reformutrymme. Regeringen har tillsammans med Vänsterpartiet förhandlat fram finansierade reformer om cirka 25 miljarder kronor.

De reformer som presenterats är ju inte särskilt överraskande för de som följt valrörelsen och hört vilka de viktigaste politiska målen varit. De frågor som jag med särskild tillfredsställelse sett handlar ju om förbättringen av arbetslöshetsförsäkringen och om satsningar på ett nytt kunskapslyft. Dessa förslag signalerar att man vill göra arbetslöshetsförsäkringen till den omställningsförsäkring den en gång var samt att kunskapslyftet handlar om en mer aktiv arbetsmarknadspolitik.

Som en del i att finansiera reformerna föreslås att rabatten på de sociala avgifterna avvecklas. De har knappast skapat de antal arbeten som tidigare regering trott att de gjort. De har bara tjänat till att urholka de statliga finanserna och flytta pengar till arbetsgivare som i alla fall skulle ha anställt yngre människor.

Vidare är det bra att man föreslår att Fas3/sysselsättningsfasen avskaffas. Denna åtgärd har endast tjänat till att parkera långvarigt arbetslösa i en, mer eller mindre, meningsfull sysselsättning. Det är väldigt få som gått vidare till ett ordinarie arbete. De personer som varit länge arbetslösa förtjänar mer av individuellt anpassade åtgärder för att kunna underlätta för dem att kanske få ett arbete igen.

Det stora arbetet nu handlar förstås om att lotsa förslagen i genom riksdagens granskning. Risken är väl uppenbar att de borgerliga partierna kommer att leta upp ett eller par förslag som de avser att försöka vinna en majoritet emot. De önskar väl betala för de oförrätter som de anser sig ha drabbats av under sin senaste budgetbehandling. I detta fall måste de ju räkna med stöd av SD för att kunna sänka regeringens förslag.

Företrädare för de tre röd-gröna partierna i berörda riksdagsutskott lär ju få en del att göra under senhösten för att kunna vinna majoritet för regeringens förslag till höstbudget. Jag kan tro att det kan komma att ske en del förhandlande och formande av kompromisser i utskotten för att klara av denna uppgift.

Länkar: dn.se, SVT, dn.se, dagens arena, Ekot, dn.se, SvD, SVT, dn.se, di.se, SvD, SvD, Ekot, di.se, dn.se, Ekot, Aftonbladet debatt, di.se, dn.se, SvD, dagens arena, Ekot, SVT, Ekot, SvD, dn.se, vlt, dn.se, dagens arena, dn.se, SvD, di.se, dn.se, dn.se, di.se, dn.se, SVT, SVT, di.se, dagens arena, Ekot, di.se, dn.se, SvD, SvD, dagens arena, dn.se, Ekot, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Lag & Avtal, Arbetet, Arbetet, Arbetet, da.se, DN Kultur

Fler som skrivit: Kulturbloggen, Badlands Hyena, Ulf Bjereld, Johan Westerholm, Monica Green, Kjell Rautio, Helle Klein, Jesper Lundholm

Den tomma ladan och överskottsmålet

Barskrapat

Under en presskonferens meddelade finansminister Magdalena Andersson att den sittande regeringen har övertagit en tom och helt utäten lada. Det finns inga möjligheter att nå överskottsmålet förräns tidigast omkring 2018. Hon sade något drastiskt att …

Det har blivit väldigt tydligt att ladan är helt tom. Det är inget dukat bord vi kommer till – det är helt avskrapat. Frågan är om ens bordet står kvar.

Det är väl knappast något okänt att statliga Konjunkturinstitutet vid ett flertal tillfällen har meddelat dem som viljat lyssna om läget i statens finanser. De har återupprepat budskapet att reformutrymmet är uttömt de kommande åren. Vill man genomföra en politik innebärande status quo av den offentliga välfärden krävs att man finansierar dessa. Vill man inte det återstår endast besparingar och minskade ambitioner på välfärdens område.

Annie Lööf och Anna Kinberg Batra tog, i anledning av Magdalenas tillkännagivande, tillfället att kritisera den nyvalda regeringen för att ”ha tappat greppet” med flera lustmordiska uttryck. Tänk så lätt det är att glömma att den regering de tidigare ingått i eller företrätt inte heller den klarade av överskottsmålet. SVT skriver i en artikel att …

Magdalena Anderssons uppgifter om tillståndet i ekonomin är inte helt nya. I Alliansens vårbudget skrev finansdepartementet att överskottsmålet tidigast kommer att nås 2018, det vill säga samma årtal som Andersson pekar mot. Det var då en dystrare prognos än den som presenterades i höstbudgeten 2013, då överskottsmålet sades vara möjligt att nå 2017.

Även om Magdalena tar i när hon använder sitt bildspråk så har hon dock en utmaning i att finansiera den kommande bdgeten. Det gäller ju då att finna de pusselbitar som gör budgeten möjlig att ta genom riksdagens mangling. Häri står väl att finna orsaken bakom den politiska oppositionens likaledes väl skarpa ordval.

Magdalena Andersson öppnar för att diskutera överskottsmålets framtida konstruktion. Hon ser anledning till att göra justeringar av den av, bland annat, demografiska skäl. Det kan finnas goda skäl att göra som finansministern önskar.

Länkar: dn.se, SVT, di.se, SvD, Ekot, di.se, dagens arena, SVT, politism, di.se, dn.se, Ekot, dn.se, Ekot, di.se, di.se, SvD, dn.se, SVT, SvD, Ekot, SvD, SvD, dagens arena, Aftonbladet ledare, SVT, di.se, SvD, Arbetet, Arbetet, Arbetet, SvD

Fler som skrivit: Ola Möller

Fastighetsskatt är mindre skadlig än andra skatter

Tidningen Dagens Industri har talat med nationalekonomen Lars Calmfors. Han föreslår i samtalet en lösning och kompromiss mellan en kommande S-MP-regering och Centern och Folkpartiet.

Lars ser tydliga behov av att höja skatter till ett värde om ca 100 miljarder kronor för att kunna finansiera angelägna behov av att förstärka försvaret samt genomföra satsningar inom skolan och äldreomsorg. Han föreslår …

Om FP och C accepterar slopad ungdomsrabatt på arbetsgivaragifter och höjda miljöskatter, inte minst på transporter, kan S och MP i utbyte avstå från avtrappningen av jobbskatteavdrag på högre inkomster och begränsningar av Rut-avdraget och samt (sic) gå med på slopad värnskatt och sänkt kapitalskatt.

Han föreslår vidare ett införande av en höjd och progressiv fastighetsskatt (som han menar är den minst skadliga skatten) kombinerat med sänkta ränteavdrag. Lars förespråkar vidare en enhetlig moms vilket får som konsekvens att den halverade restaurangmomsen försvinner.

Jag skulle gärna kunna se en sådan lösning som Lars Calmfors föreslår. Tyvärr är jag ganska övertygad om att det han föreslår inte är möjligt i närtid. Partierna har låst fast sig väldigt hårt. Framför allt gäller det frågan om fastighetsskatt. Förhoppningsvis kan denna låsning försvinna efter en tid.

Det skulle verkligen behövas en långsiktigt hållbar överenskommelse om statens inkomster. Det vore bättre att åter införa en fastighetsskatt av någon modell. I gengäld skulle man kunna sänka ränteavdragen och avskaffa ”värnskatten”.