Bloggarkiv

Försvarar Centern budgetens integritet?


Under gårdagen fortsatte media diskussionerna om huruvida en regering ledd av Stefan Löfven har några som helst möjligheter att få igenom en statsbudget i den kommande riksdagen. Bakgrunden till diskussionerna finns i det besked som de borgerliga partiledarna meddelade i ett debattinlägg.

De sade där att de inte kommer att hindra att Stefan Löfven väljs som statsminister i det fall de röd-gröna partierna tillsammans blir större än allianspartierna. Däremot kommer de fyra borgerliga partierna att presentera ett gemensamt budgetförslag som de kommer att söka majoritet för. Underförstått är de beredda att få sin politik genomförd med (passivt) stöd av SD.

Martin Ådahl

Men pressen från omvärlden på, framför allt, FP och C växer. Det är kanske bakgrunden till centerpartiets chefsekonom Martin Ådahl uttalande om att Centern kommer att respektera ”budgetens integritet”. Med det menar han att man inte tänker sig att bryta ut enskilda förslag ur ett kommande förslag till röd-grön(?) statsbudget.

Jan Björklund menar dock att Folkpartiet är fullt beredda att agera på det sätt som Martin Ådahl inte vill göra. Jan Björklund säger

Socialdemokraterna har satt standarden. Vi ville inte att regelverket skulle tolkas så. Men som man bäddar får man ligga.

Samtidigt öppnar Jan för sakpolitiska uppgörelser inom energipolitiken och i infrastrukturfrågor.

Ansvaret ligger förstås tungt på Stefan Löfven och den kommande regeringen att formulera politiska förslag som har möjlighet att vinna en majoritet av riksdagens ledamöter. Man kommer säkert att förlora en del och att vinna en del. Men det kommer knappast att vara omöjligt att få igenom statsbudgetar eller att lägga andra förslag till Riksdagen.

Men man kommer säkert att få lägga en del politiska frågor och krav på hatthyllan.

Länkar: dn.se, di.se, di.se, SvD, SvD, dn.se, SvD, di.se, dn.se, Ekot, di.se, di.se, di.se, Ekot, dn.se, di.se, Ekot, dn.se, SvD, di.se, dn.se, SvD, Ekot, dn.se, di.se, Ekot

Fler som skrivit: Ulf Bjereld

Ska den nya regeringen använda sig av alliansens budgetförslag?


Daniel Tarschys

Daniel Tarschys, tidigare riksdagsledamot för Folkpartiet, föreslår i ett debattinlägg att en tillträdande regering ska acceptera den tidigare regeringens förslag till statsbudget.

Hans poäng ligger i att en tillträdande regering, åtminstone vid ett politiskt skifte, får väldigt liten tid att arbeta fram ett välarbetat budgetförslag med alla underlag och dokument. Daniel har ju förstås en poäng i detta. Riksdagen kommer ju att tillträda endast några veckor efter valdagen. Då ska ju snart den valde statsministern presentera sina tankar om det kommande verksamhetsåret. Daniel undrar varför …

… har vi så korta avstånd mellan val och budgetbeslut? Varför denna press på en ny regering? Det beror på en två decennier gammal reform.  Länge hade Sverige som många andra länder ett så kallat brutet budgetår, från sommar till sommar. Det var en ordning med rötter i det gamla bondesamhället. När skörden var inne visste man vad som fanns i ladorna för det kommande året. Men detta brutna budgetår blev med tiden allt svårare att hantera i en ekonomi där alla andra planerade från januari till december: kommuner, företag, organisationer. Därför enades partierna i början av 1990-talet om en övergång till kalenderårsbudget även för staten.

Samtidigt finns det ju en finess i att en tillträdande regering vill sätta sitt märke på politiken så fort som möjligt. Den borgerliga regering som tillträdde efter valet 2006 hade ju ingen större lust att vänta i ett helt år för att kunna implementera sin politik. De röd-gröna partierna vill ju också kunna genomföra sin politik omgående. Det är ju detta de gick till val på och vad som väljarna önskar.

Daniel Tarschys har ju onekligen en poäng i sin argumentation. Det kommer säkert att ta litet mer tid för en kommande regering att först formera sig och sedan formulera ett förslag till statsbudget som har förutsättningar att vinna majoritetens gillande. Det finns väl därför all anledning att fundera över detta inför kommande val. Med allt fler partier i parlamentet kommer säkert regeringsbildningen att bli allt mer komplicerad.

Om att vilja ge betalt för gammal räkning


Hä bli int nå samarbete

I en artikel som Dagens Industri (och som flera tidningar följt upp) förtydligar statsministern hur de borgerliga partierna kommer att agera i händelse av en valförlust och där (SD) kommer i vågmästarställning. Partierna kommer att lägga en gemensam budget och kommer att verka för att få majoritet för enskilda förslag. Det är ett ganska tydligt svar på tal för det som skedde vid Riksdagens behandling av den senaste vårbudgeten.

De borgerliga partierna väljer att följa sin taktik ända in i väggen (åtminstone retoriskt) och väljer med öppna ögon att kunna lita till att Sverigedemokraterna ska välja borgerliga förslag. Jag har inga särskilda synpunkter på detta. Det är förstås fritt för dem att agera såsom de önskar i ett visst paralmentariskt läge. Det som är bra är ju att de tydliggör att de faktiskt är beredda att genomföra sina politiska förslag med aktivt stöd från ett parti som de annars menat sig inte vilja associeras med.

Jag tror inte att de borgerliga partierna kommer att gynnas särskilt mycket av en sådan taktik som de nu ger uttryck för. Enligt en artikel som Dagens Nyheter publicerat finns bland väljaropinionen en stark underström som önskar se en blocköverskridande regering. Denna önskan är något starkare bland borgerliga väljare än bland de röd-gröna. Störst önskan om en blocköverskridande regering finns tydligen bland folkpartistiska väljare.

Vill bryta blockpolitiken

Socialdemokraterna har tydligt signalerat att man är beredd att bilda en blocköverskridande regering. Både för att neutralisera ett eventuellt (SD) i form av vågmästarparti och för att det finns stora politiska utmaningar som mår väl av breda politiska överenskommelser.

De fyra borgerliga partierna har hittills sagt nej till en sådan lösning. Deras valtaktik bygger fortfarande att man vill ställa sammanhållning i form av en slags allians gentemot förment splittring bland de röd-gröna partierna. Problemet för dem är ju nu att deras sammanhållning i hög grad är en chimär samt att två av partierna långt ifrån kan vara säkra på att väljas in i Riksdagen.

Men det kommer att bli spännande att följa siffrorna under valkvällen. Det finns onekligen en stor risk för ett osäkert parlamentariskt läge efter valet. Jag tror på Stefan Löfven som regeringsbildare. Jag litar till att han kan formera en regering som kan finna riksdagens stöd.

Bollen ligger slutligen hos de borgerliga partier som tar plats i riksdagens kammare hur de vill agera. Vill de neutralisera politiskt inflytande från (SD) eller vill de hellre ge betalt för gammal räkning?

Länkar: di.se, dn.se, SvD, SVT, SvD, di.se, SvD, di.se, dn.se, SvD, SVT, dagens arena, di.se, dagens arena, SvD, di.se, dagens arenaAftonbladet

Fler som skrivit: Peter Johansson, Peter Johansson, Martin Moberg

Hr. Anders Borg har talat


Finansminister

Jag har läst finansministerns, Anders Borg, debattartikel på DN Debatt. Debattartikeln snuddar endast vid de reformförslag som finns i budgeten. De är ju redan kända – presenterade ett efter ett på det sätt som blivit brukligt under den borgerliga regeringens tid vid makten.

Men det som är intressant med finansministerns text är den glidning i ord som han använder. Han talar om hur den borgerliga regeringens politik har syftat till att ”stötta jobben”. Utrycket återkommer ett par gånger i texten. Vidare pratar han om att det ska komma reformer för att stärka ”arbetskraften”.

Jag anar ett slags erkännande av att regeringens reformer inte har gett de resultat som man förespeglade väljarkåren inför valet 2006 (och 2010). Allianspartierna kom ju till makten, bland annat, på att de lyckades skapa tvivel om den socialdemokratiska arbetsmarknadspolitiken.

Alliansen skulle minska utanförskapet – ett inte särskilt tydligt begrepp som de etablerade. Under regeringens snart åtta år vid makten har inte arbetslösheten minskat. En större andel av de arbetslösa går allt längre utan jobb. Ungdomars arbetslöshet är högre än jämförbara länders.

Anders Borg markerar vidare att man vill slå vakt om drivkrafter för arbete. Det innebär att man inte avser att reformera arbetslöshetsförsäkringen och om att sjuka och arbetslösa ska betala högre skatt än andra. Man vill gå vidare med subventioner för arbetsgivare som anställer unga. En metod som vare sig är särskilt träffsäker eller har gett särskilt gott resultat.

För övrigt återgår finansministern att tala om betydelsen om att bibehålla överskottsmålet. Jag misstänker att det är en förflyttning i retorik för att anpassa sig till Magdalena Anderssons kritik de senaste åren. Anders Borg har ju vid de senaste budgetarna pratat mer undanglidande om betydelsen av överskottsmålet. Det var ju viktigare att kunna presentera en till synes expansiv höstbudet för 2013. Alliansen ville kunna presentera en del godis i upptakten till den valrörelse som i praktiken redan startat.

Anders Borg meddelar vidare att den borgerliga regeringen avser att återkomma med ytterligare förslag som en del i ett kommande alliansprogram. Vad dessa består i antytts mest. Jag antar att  förhandlingarna kring dessa pågår.

Länkar: DN Debatt, di.se, dagens arena, Ekot, di.se, SvD, di.se, SvD, Ekot, Ekot, Ekot, dn.se, dagens arena, SVT, di.se, vlt, dn.se, SvD, SvD, dagens arena, di.se, di.se, SVT, di.se, di.se, di.se, di.se, politism, dn.se, dn.se, di.se, di.se, SvD, dagens arena, di.se, Ekot, dagens arena, TCO-tidningen, Arbetet, Publikt, Lärarnas Nyheter, da.se, ka.se, Hotellrevyn, Kollega, Arbetet, da.se

Fler som skrivit: Alliansfritt SverigeAlliansfritt SverigeAlliansfritt SverigeAlliansfritt Sverige, Martin Moberg, Ola Möller, Peter Johansson, Åsa Janlöv, Charlie Levin, Gösta Karlsson, Cecilia Beskow, Jesper Lundholm

Kampen om den statliga skatten


Igår var medias fokus lagd på händelser i Riksdagens finansutskott. De röd-gröna partierna lade ett utskottsinitiativ för att i förlängningen förhindra en höjning av brytpunkten för när man ska betala statlig skatt.

Motivet för oppositionspartierna handlar delvis om att vidmakthålla överskottsmålet. Men det är förstås också en fråga om värderingar. De röd-gröna partierna ser inget självändamål i att sänka skatter. Skatter ska användas för att finansiera gemensamma ändamål och behov. För de borgerliga partierna finns endast gott i att sänka skatter – oavsett konsekvenser för den gemensamma välfärden.

Regeringspartierna har valt att föra försvaret av sitt reformförslag som en riksdagens formaliafråga. Carl B Hamilton (FP) begär i ett uttalande att Riksdagens talman ska förhindra omröstning i frågan när den väl hamnar i kammaren.

Men den borgerliga regeringen har ju ändå bäddat för denna situation alldeles själva. Regeringens mantra har ju varit att ta ansvar för den svenska ekonomin och respektera det överskottsmål som funnits sedan 1990-talet. Det är som det påpekas av Per Gudmundson att …

Finansminister Anders Borgs budget i år riskerar att bryta mot överskottsmålet. Budgetregeln om överskottsmålet innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande, det vill säga inkomster minus utgifter, i genomsnitt ska uppgå till 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Saldot får alltså variera år för är, men ska i slutändan hamna på ett litet överskott. När Anders Borg, som annars ansetts hålla oöverträffat hårt i plånboken, fastslog ”reformutrymmet” till 24 miljarder kronor i årets budget var det många som hickade till, därav några av statens egna organ för ekonomisk analys.

Företrädare för de borgerliga partierna må vara förbannade och sura över hur den politiska oppositionen agerar i denna fråga. Det kanske finns fog för deras kritik gentemot det röd-gröna initiativet. Men de kan inte undkomma kritik för att de själva valt att tolka regelverket i ett för dem positivt sätt när det passat.

Länkar: Aftonbladet ledare, SvD, Ekot, SvD, Ekot, Ekot, dn.se, dn.se, dagens arena, di.se, di.se, di.se, dn.se, SVT, SVT, dn.se

Fler som skrivit: Helena Ericson, Martin Moberg

Om att stoppa regeringens skatteförslag


Enligt Dagens Industri genomförde representanter för de tre röd-gröna partierna ett gemensamt möte för att diskutera hur man ska stoppa förslaget om höjd brytpunkt för statlig skatt. Enligt tidningen lutar det åt att de tre partierna kommer att enbart sikta på förslaget om höjning av brytpunkten. Ett sådant förslag kan vinna riksdagens majoritet då SD har meddelat att man kan tänka sig att rösta för ett sådant alternativ.

Företrädare för de borgerliga partierna har låtit uttrycka sitt starka ogillande av ett sådant agerande av den politiska oppositionen. De hänvisar till att intentionerna med budgetlagen är att statsbudgeten ska behandlas som en helhet. Denna kritik är väl den del som är värd att fundera över och ta till sig. Det ligger trots allt något i det. Det kan innebära ett prejudikat som kan slå tillbaka någon gång i framtiden.

Carl B Hamilton

Vidare hänvisar de till att en majoritet för förslaget innebär ett aktivt stöd från SD:s riksdagsledamöter. Carl B Hamilton (FP) säger att …

Jag trodde att de rumsrena partierna var överens om att inte agera ihop med Sverigedemokraterna, men det är i praktiken vad de gör.

Borgerliga företrädare brukar uttala sig med sådana brösttoner när förslag som de själva lagt riskerar att röstas ned. De brukar, praktiskt nog, glömma bort sådana invändningar när SD stödjer den borgerliga regeringens egna förslag. Men egenintresset ljuger väl inte.

Samtliga rumsrena partier har att beakta det faktum att SD har fått makten att stödja det ena eller det andra politiska blocket. Det är ett ansvar som även regeringspartierna har att ta. Vill de undvika ett försmädligt nederlag i riksdagen kan de faktiskt sätta sig i förhandlingar med enskilda eller samtliga röd-gröna partier för att finna en politisk kompromiss i frågan.

Länkar: di.se, di.se, SvD, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Johan Westerholm

Festen går mot sitt slut


20130908-001120.jpg
Nils Åkesson skriver i Dagens Industri om den kommande baksmälla som den regering som tillträder 2014 står inför. Enligt samstämmiga rapporter kommer reformutrymmet att vara obefintligt de kommande åren. Eftersom både Anders Borg som Magdalena Andersson inte kommer att (inför offentligheten) vilja ta bort överskottsmålet står man inför besparingskrav de kommande åren.

Så här ett år innan kommande allmänna val är det förstås inte så skoj att tala om åtstramningar. Den sittande regeringen har beslutat sig för att reformutrymmet är 25 miljarder kronor. Det allra största delen av det används till att sänka skatter. Förhoppningen från regeringen är att en sådan godbit ska locka tillräckligt många att rösta på något regeringspartierna för att man åter ska kunna bilda regering.

Socialdemokraterna sitter i en rävsax. De har lovat att inte höja inkomstskatterna för vanligt folk om man får chansen att ingå i en regering. Samtidigt kritiserar Magdalena Andersson den sittande regeringen för att inte längre respektera överskottsmålet. Det innebär ju på sikt att (S) står inför stora problem att finansiera kommande vallöften.

Regeringspartierna har i någon mån enklare att bortse från de nationalekonomiska fundamenten. De drivs ju av övertygelsen att endast gott kan komma ur skattesänkningar. Socialdemokraterna drivs ju av ett annat socialt engagemang som kräver finansiering för att kunna uppfyllas.

Det kommer att behövas en del funderingar över hur man ska formulera det kommande valmanifestet.

Anders Borgs godispåse


Begränsat reformutrymme

Dagens Nyheter har skrivit en kort artikel om de kommande förhandlingarna inom regeringen om höstens budget. Finansministern menade förra veckan i Visby att reformutrymmet ser ganska bra ut under 2013 och -14. Då opinionssiffrorna sedan en tid tillbaka pekar på att det blir regeringsskifte nästa höst kommer regeringen säkert att behöva allt utrymme de kan få. I artikeln sägs att …

… flera bedömare och myndigheter utgår från att regeringen ska spendera rejält i valårsbudgeten framhåller de samtidigt att utrymmet egentligen är kraftigt begränsat. Statens finanser kommer att gå rejält back i år och statsskulden väntas öka även 2014.

Regeringspartierna verkar vara överens om att satsa på ett femte jobbskatteavdrag. Moderaterna har i stort sett lovat att avskaffa, den så kallade, arbetslöshetsavgiften. Endast dessa två reformer beräknas ta nästan hela det befintliga reformutrymmet i kraft. Det borde väl i vanliga fall vara högst begränsat utrymme för olika specialkrav från de mindre partierna i regeringen. Men med tanke på att det är val till riksdagen nästa år kan det bli hårda tag i de interna förhandlingarna.

Den borgerliga regeringen är ganska bundna till ett vallöfte om att genomföra det femte skatteavdraget. För den borgerliga regeringen innebär ett femte jobbskatteavdrag ett sätt att öka möjligheten till omval samt att tvinga på socialdemokraterna en åtgärd de inte önskar.

(S) har ju valt den passiva ståndpunkten att lova att inte höja inkomstskatter om de kommer till regeringsmakten. Det kan innebära att socialdemokraterna får ta ansvar för tunga ekonomiska besparingar i kommande statsbudgetar. Enligt bedömarna finns det inget egentligt reformutrymme från 2015 och framåt.

Socialdemokraterna har ingen lätt uppgift framför sig. Den borgerliga regeringen har vunnit val bland annat på att sänka skatter och införa subventionerade tjänster. Man har gett budskapet att det är möjligt att sänka skatterna utan att det får konsekvenser för den allmänna välfärden.

Per Wirtén skriver en bra text om detta i magasinet Arena. Han skriver bland annat att …

I Sverige har obalanserna börjat bli märkbara: skolan, åldringsvården och sjukhusen töms långsamt på resurser. Medborgarna börjar bli irriterade. Alla märker att något är fel. Men mittenextremismen är blind: den vill bara ha mer av ALLT, den är ett begär som vägrar ta ansvar och göra prioriteringar, den vill ha både stålarna och perfekt snöröjning.

Det kan bli ett obehagligt uppvaknande för det svenska folket. Socialdemokraterna borde bidra till att föra en tydligare debatt om detta. Socialdemokraterna ska inte låta sig bindas till ett femte jobbskatteavdrag i det fall den borgerliga regeringen får en majoritet i riksdagen för ett sådant förslag.

Länkar: dn.se, magasinet arena

Fler som skrivit: Roger Jönsson Läs mer

En fråga om automatisk budgetförstärkning


Ca15 miljarder kronor sparar staten genom att ”smygspara”

Dagens Industri skriver om hur den borgerliga regeringen på ett fiffigt vis sparar en 15 miljarder kronor om året. Genom att ersättningarna i socialförsäkringssystemet (barnbidrag, a-kassa, sjukpenning och statsbidrag till kommunerna mm) inte automatiskt räknas upp med inflationen urholkas värdet av dem.

Ersättningarna i a-kassan (med undantag för att den borgerliga regeringen sänkte den högsta ersättningen från 730 kr/dag till 680) har legat still sedan 2003, sjukpenningen sedan 2007 och barnbidragets nivå har inte rörts sedan 2006.

Även om den borgerliga regeringen inte uppfunnit detta enkla sätt att spara medel för staten har de verkligen upplyft det hela till skön konst. Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson anser att denna ordning är alldeles utmärkt. Men, som han säger, …

… det ska vara öppet redovisat. Systemet i sig är inte fel.

Automatisk budgetförstärkning innebär ett enkelt sätt för en sittande regering att spara förhållandevis stora pengar. Det krävs ju ett aktivt beslut i den lagstiftande församlingen om att höja ersättningen i socialförsäkringssystemet. Sker inget aktivt beslut fortsätter den tidigare ersättningen att gälla. Även om inflationen är låg så innebär det en ekonomisk besparing för statskassan men en värdeförsämring för den som tar emot ersättningen.

Jag håller med Jesper Hansson om att detta sätt att hålla nere utgifter för staten öppet ska redovisas.

Länkar: di.se, SvD, vlt

Budgeten var ett luftslott!


... men 2014 blir bättre?

Vojne, vojne …

Några dagar innan jul tvingades till slut finansminister Anders Borg att medge att de budgetförutsättningar som de borgerliga regeringspartierna presenterade innan de satte igång sina interna förhandlingar var byggda på luft.

Den borgerliga regeringens tillväxtprognos för 2013 sänks från 2,7 till 1,1 %. Regeringens bedömning är att arbetslösheten stiger från 7,7 % i år till 8,2 % 2013, för att sedan stiga ytterligare till 8,3 % 2014. Finansministern är dock fortfarande övertygad om att tillväxten blir 3,0 % under 2014 (verkar vara en liten justering nedåt från tidigare bedömning om 3,7 %).

Redan när Anders Borg presenterade sin uppfattning om tillväxttakten i ekonomin tidigare i höstas fick han kritik för att de var alldeles för optimistiska. Oppositionspartierna tog fasta på den kritiken och formulerade sina budgetalternativ utefter stramare ekonomiska linjer. Det var ganska lätt att få uppfattningen att finansministerns förhoppningar om den ekonomiska utvecklingen mer var grundad på interna förhandlingsmöjligheter och närheten till det kommande valåret 2014. Anders Borg hoppas ju fortfarande på en tillväxt under 2014 på 3 %. I det hårdnade opinionsläge som regeringspartierna befinner sig i gäller det ju att skapa utrymme för mycket godis inför valrörelsen.

Anders Borg får ju själv svara för hur denna fatala prognosmiss uppkommit. Men det känns ibland som om regeringens mer framträdande ledamöter är täckta med ett eller flera lager av teflon. Genom att den borgerliga regeringen förhandlat fram en statsbudget på siffror för en mer expansiv ekonomi än vad det blev så ansvarar de för att arbetslösheten ökar. Eventuella expansiva förslag för att minimera arbetslöshet och för att stimulera ekonomin kommer att sparas till valåret 2014. Som Magdalena Andersson, socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson, säger. Det  …

… innebär att regeringen nu saknar politik, att det är 35 000 fler arbetslösa som inte finns i de insatser som fanns i budgeten. Regeringen rustade Sverige med sommarskor när det visar sig att det hade behövts vinterstövlar. Det kommer att bli kallt om tårna.

Länkar: SVT, dn.se, SVT, dn.se, di.se, SvD, dn.se, SVT, Ekot, di.se, di.se, dagens arena, SvD, di.se, SVT, di.se, dn.se, Ekot, di.se, Ekot, dn.se

Andra som skrivit: Martin Moberg, Ola Möller, Peter Johansson, Martin Moberg, Roger Jönsson, Alliansfritt Sverige

PS.
Tack Mats Knutsson för rubriken!
DS.

%d bloggare gillar detta: