Bloggarkiv

Den tomma ladan och överskottsmålet


Barskrapat

Under en presskonferens meddelade finansminister Magdalena Andersson att den sittande regeringen har övertagit en tom och helt utäten lada. Det finns inga möjligheter att nå överskottsmålet förräns tidigast omkring 2018. Hon sade något drastiskt att …

Det har blivit väldigt tydligt att ladan är helt tom. Det är inget dukat bord vi kommer till – det är helt avskrapat. Frågan är om ens bordet står kvar.

Det är väl knappast något okänt att statliga Konjunkturinstitutet vid ett flertal tillfällen har meddelat dem som viljat lyssna om läget i statens finanser. De har återupprepat budskapet att reformutrymmet är uttömt de kommande åren. Vill man genomföra en politik innebärande status quo av den offentliga välfärden krävs att man finansierar dessa. Vill man inte det återstår endast besparingar och minskade ambitioner på välfärdens område.

Annie Lööf och Anna Kinberg Batra tog, i anledning av Magdalenas tillkännagivande, tillfället att kritisera den nyvalda regeringen för att ”ha tappat greppet” med flera lustmordiska uttryck. Tänk så lätt det är att glömma att den regering de tidigare ingått i eller företrätt inte heller den klarade av överskottsmålet. SVT skriver i en artikel att …

Magdalena Anderssons uppgifter om tillståndet i ekonomin är inte helt nya. I Alliansens vårbudget skrev finansdepartementet att överskottsmålet tidigast kommer att nås 2018, det vill säga samma årtal som Andersson pekar mot. Det var då en dystrare prognos än den som presenterades i höstbudgeten 2013, då överskottsmålet sades vara möjligt att nå 2017.

Även om Magdalena tar i när hon använder sitt bildspråk så har hon dock en utmaning i att finansiera den kommande bdgeten. Det gäller ju då att finna de pusselbitar som gör budgeten möjlig att ta genom riksdagens mangling. Häri står väl att finna orsaken bakom den politiska oppositionens likaledes väl skarpa ordval.

Magdalena Andersson öppnar för att diskutera överskottsmålets framtida konstruktion. Hon ser anledning till att göra justeringar av den av, bland annat, demografiska skäl. Det kan finnas goda skäl att göra som finansministern önskar.

Länkar: dn.se, SVT, di.se, SvD, Ekot, di.se, dagens arena, SVT, politism, di.se, dn.se, Ekot, dn.se, Ekot, di.se, di.se, SvD, dn.se, SVT, SvD, Ekot, SvD, SvD, dagens arena, Aftonbladet ledare, SVT, di.se, SvD, Arbetet, Arbetet, Arbetet, SvD

Fler som skrivit: Ola Möller

Annonser

Hr. Anders Borg har talat


Finansminister

Jag har läst finansministerns, Anders Borg, debattartikel på DN Debatt. Debattartikeln snuddar endast vid de reformförslag som finns i budgeten. De är ju redan kända – presenterade ett efter ett på det sätt som blivit brukligt under den borgerliga regeringens tid vid makten.

Men det som är intressant med finansministerns text är den glidning i ord som han använder. Han talar om hur den borgerliga regeringens politik har syftat till att ”stötta jobben”. Utrycket återkommer ett par gånger i texten. Vidare pratar han om att det ska komma reformer för att stärka ”arbetskraften”.

Jag anar ett slags erkännande av att regeringens reformer inte har gett de resultat som man förespeglade väljarkåren inför valet 2006 (och 2010). Allianspartierna kom ju till makten, bland annat, på att de lyckades skapa tvivel om den socialdemokratiska arbetsmarknadspolitiken.

Alliansen skulle minska utanförskapet – ett inte särskilt tydligt begrepp som de etablerade. Under regeringens snart åtta år vid makten har inte arbetslösheten minskat. En större andel av de arbetslösa går allt längre utan jobb. Ungdomars arbetslöshet är högre än jämförbara länders.

Anders Borg markerar vidare att man vill slå vakt om drivkrafter för arbete. Det innebär att man inte avser att reformera arbetslöshetsförsäkringen och om att sjuka och arbetslösa ska betala högre skatt än andra. Man vill gå vidare med subventioner för arbetsgivare som anställer unga. En metod som vare sig är särskilt träffsäker eller har gett särskilt gott resultat.

För övrigt återgår finansministern att tala om betydelsen om att bibehålla överskottsmålet. Jag misstänker att det är en förflyttning i retorik för att anpassa sig till Magdalena Anderssons kritik de senaste åren. Anders Borg har ju vid de senaste budgetarna pratat mer undanglidande om betydelsen av överskottsmålet. Det var ju viktigare att kunna presentera en till synes expansiv höstbudet för 2013. Alliansen ville kunna presentera en del godis i upptakten till den valrörelse som i praktiken redan startat.

Anders Borg meddelar vidare att den borgerliga regeringen avser att återkomma med ytterligare förslag som en del i ett kommande alliansprogram. Vad dessa består i antytts mest. Jag antar att  förhandlingarna kring dessa pågår.

Länkar: DN Debatt, di.se, dagens arena, Ekot, di.se, SvD, di.se, SvD, Ekot, Ekot, Ekot, dn.se, dagens arena, SVT, di.se, vlt, dn.se, SvD, SvD, dagens arena, di.se, di.se, SVT, di.se, di.se, di.se, di.se, politism, dn.se, dn.se, di.se, di.se, SvD, dagens arena, di.se, Ekot, dagens arena, TCO-tidningen, Arbetet, Publikt, Lärarnas Nyheter, da.se, ka.se, Hotellrevyn, Kollega, Arbetet, da.se

Fler som skrivit: Alliansfritt SverigeAlliansfritt SverigeAlliansfritt SverigeAlliansfritt Sverige, Martin Moberg, Ola Möller, Peter Johansson, Åsa Janlöv, Charlie Levin, Gösta Karlsson, Cecilia Beskow, Jesper Lundholm

Om att stoppa regeringens skatteförslag


Enligt Dagens Industri genomförde representanter för de tre röd-gröna partierna ett gemensamt möte för att diskutera hur man ska stoppa förslaget om höjd brytpunkt för statlig skatt. Enligt tidningen lutar det åt att de tre partierna kommer att enbart sikta på förslaget om höjning av brytpunkten. Ett sådant förslag kan vinna riksdagens majoritet då SD har meddelat att man kan tänka sig att rösta för ett sådant alternativ.

Företrädare för de borgerliga partierna har låtit uttrycka sitt starka ogillande av ett sådant agerande av den politiska oppositionen. De hänvisar till att intentionerna med budgetlagen är att statsbudgeten ska behandlas som en helhet. Denna kritik är väl den del som är värd att fundera över och ta till sig. Det ligger trots allt något i det. Det kan innebära ett prejudikat som kan slå tillbaka någon gång i framtiden.

Carl B Hamilton

Vidare hänvisar de till att en majoritet för förslaget innebär ett aktivt stöd från SD:s riksdagsledamöter. Carl B Hamilton (FP) säger att …

Jag trodde att de rumsrena partierna var överens om att inte agera ihop med Sverigedemokraterna, men det är i praktiken vad de gör.

Borgerliga företrädare brukar uttala sig med sådana brösttoner när förslag som de själva lagt riskerar att röstas ned. De brukar, praktiskt nog, glömma bort sådana invändningar när SD stödjer den borgerliga regeringens egna förslag. Men egenintresset ljuger väl inte.

Samtliga rumsrena partier har att beakta det faktum att SD har fått makten att stödja det ena eller det andra politiska blocket. Det är ett ansvar som även regeringspartierna har att ta. Vill de undvika ett försmädligt nederlag i riksdagen kan de faktiskt sätta sig i förhandlingar med enskilda eller samtliga röd-gröna partier för att finna en politisk kompromiss i frågan.

Länkar: di.se, di.se, SvD, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Johan Westerholm

Förändra det budgetpolitiska ramverket


Christian Westerlind Wigström, nationalekonom i Oxford, skriver på SvD Brännpunkt om det behov han ser av att förändra budgetpolitiska ramverket (det där som innebär överskottsmål, utgiftstak i den statliga budgeten och kommunalt balanskrav). Christian menar att dagens regelverk gjort att statliga investeringar i och underhåll av infrastruktur sackat efter. Behovet av upprustning och löpande underhåll är betydligt högre än vad man avsätter i den statliga budgeten. Han menar att det behövs cirka 150 miljarder kronor ytterligare bara för att underhålla befintliga vägar, järnvägar och vattenledningar under de närmaste åren.

Christian anser att detta beror på att budgetramverken inte gör skillnad mellan löpande utgifter och investeringar. För att klara överskottsmål och utgiftstak tvingas man att skjuta investeringar på framtiden. ”Löpande utgifter är mycket svårare att skjuta på och staten får inte låna för att investera.” För att komma ifrån detta föreslår han en …

… kombination av två förändringar. Å ena sidan, bör statliga investeringar exkluderas när utgiftstaket beräknas. Å andra sidan bör ett balanskrav liknande det som redan gäller för kommuner och landsting införas också för statsbudgeten i sin helhet för att garantera budgetdisciplin. Förslaget skulle innebära att statens löpande utgifter, till exempel välfärdsprogram, finansieras med statens löpande inkomster, till exempel skatter, men att staten kan låna för att finansiera investeringar, till exempel en ny jänvägsbro, utan att missa överskottsmålet.

Jag kan inte påstå att jag är någon nationalekonomisk expert eller att jag är särskilt kunnig på området. Men spontant tycker jag ändå att dessa tankar känns relevanta att ha med i en diskussion om det, så kallade, budgetpolitiska ramverket. Det är uppenbart att det finns stora behov av investeringar i och av att rusta upp vägar, järnvägar etc.

Borgs överskottsmål är absurt


… är en krönika/analys skriven av Per Lindvall i SvD Näringsliv. Per kritiserar den rådande ekonomisk-politiska dogmen att stater måste strama åt sin ekonomi för att komma till ordning och reda. Per skriver …

Patentmedicinen åtstramning har bara gjort den brittiske patienten sämre, liksom även grannen Irland, trots att landet hyllats för sin djärva dosering. Även i de andra nödställda euroländerna Grekland, Spanien, Portugal och Italien så är det uppenbart att budgetåtstramningar inte är lösningen på deras problem.

Han menar att värst i denna klass är Sverige eftersom man prioriterar att spara i ladorna trots hög arbetslöshet och att det finns stora investeringsbehov i den svenska infrastrukturen.

Läs själv!

Ett tydligt mål för den långsiktiga sysselsättningen


Socialdemokraterna föreslog i budgetmotionen i höstas att det behövs ett mål för sysselsättningen i Sverige. Partiet föreslog dessutom att det införs ett mål för investeringar i infrastruktur. Investeringar i infrastruktur borde kunna bekostas över flera generationer hellre än att aldrig bli genomförda. Dessa mål ska komplettera dagens överskottsmål (den offentliga sektorns finansiella sparande (skillnaden mellan inkomster och utgifter) vara 1 procent av BNP över en konjunkturcykel). Idéerna har dock drunknat i skuggan av den socialdemokratiska opinions- och förtroendekrisen.

På DN Debatt argumenterar Lars Calmfors idag för att den borgerliga regeringen borde ta upp en diskussion med (S) om dessa förslag. Lars menar avslutningsvis i sitt inlägg att …

Ett viktigt övervägande gäller just värdet av fler kvantitativa mål för den ekonomiska politiken. Sådana mål ökar det politiska trycket att vidta åtgärder på respektive områden. Samtidigt innebär fler siffermässiga mål att fokus på varje enskilt mål blir mindre. Det är därför en svår avvägning hur många kvantitativa mål som bör ställas upp. Min slutsats är emellertid att det finns goda skäl för regeringen att komplettera nuvarande överskottsmål för de offentliga finanserna med ett tydligt mål för den långsiktiga sysselsättningen.

Läge för (S) att ta vissa initiativ?

Länkar: DN Debatt, LO-tidningen

%d bloggare gillar detta: