Bloggarkiv

Det första reformpaketet är lagt


Igår presenterade samarbetsregeringen sin första budgetproposition. Finansminister Magdalena Andersson presenterar den som en stram budget med ett visst begränsat reformutrymme. Regeringen har tillsammans med Vänsterpartiet förhandlat fram finansierade reformer om cirka 25 miljarder kronor.

De reformer som presenterats är ju inte särskilt överraskande för de som följt valrörelsen och hört vilka de viktigaste politiska målen varit. De frågor som jag med särskild tillfredsställelse sett handlar ju om förbättringen av arbetslöshetsförsäkringen och om satsningar på ett nytt kunskapslyft. Dessa förslag signalerar att man vill göra arbetslöshetsförsäkringen till den omställningsförsäkring den en gång var samt att kunskapslyftet handlar om en mer aktiv arbetsmarknadspolitik.

Som en del i att finansiera reformerna föreslås att rabatten på de sociala avgifterna avvecklas. De har knappast skapat de antal arbeten som tidigare regering trott att de gjort. De har bara tjänat till att urholka de statliga finanserna och flytta pengar till arbetsgivare som i alla fall skulle ha anställt yngre människor.

Vidare är det bra att man föreslår att Fas3/sysselsättningsfasen avskaffas. Denna åtgärd har endast tjänat till att parkera långvarigt arbetslösa i en, mer eller mindre, meningsfull sysselsättning. Det är väldigt få som gått vidare till ett ordinarie arbete. De personer som varit länge arbetslösa förtjänar mer av individuellt anpassade åtgärder för att kunna underlätta för dem att kanske få ett arbete igen.

Det stora arbetet nu handlar förstås om att lotsa förslagen i genom riksdagens granskning. Risken är väl uppenbar att de borgerliga partierna kommer att leta upp ett eller par förslag som de avser att försöka vinna en majoritet emot. De önskar väl betala för de oförrätter som de anser sig ha drabbats av under sin senaste budgetbehandling. I detta fall måste de ju räkna med stöd av SD för att kunna sänka regeringens förslag.

Företrädare för de tre röd-gröna partierna i berörda riksdagsutskott lär ju få en del att göra under senhösten för att kunna vinna majoritet för regeringens förslag till höstbudget. Jag kan tro att det kan komma att ske en del förhandlande och formande av kompromisser i utskotten för att klara av denna uppgift.

Länkar: dn.se, SVT, dn.se, dagens arena, Ekot, dn.se, SvD, SVT, dn.se, di.se, SvD, SvD, Ekot, di.se, dn.se, Ekot, Aftonbladet debatt, di.se, dn.se, SvD, dagens arena, Ekot, SVT, Ekot, SvD, dn.se, vlt, dn.se, dagens arena, dn.se, SvD, di.se, dn.se, dn.se, di.se, dn.seSVT, SVT, di.se, dagens arena, Ekot, di.se, dn.se, SvD, SvD, dagens arena, dn.se, Ekot, ArbetetArbetetArbetetArbetetArbetetArbetetArbetetArbetetArbetetArbetetArbetet, Lag & Avtal, ArbetetArbetetArbetet, da.se, DN Kultur

Fler som skrivit: Kulturbloggen, Badlands Hyena, Ulf Bjereld, Johan Westerholm, Monica Green, Kjell Rautio, Helle Klein, Jesper Lundholm

Ett nytt kunskapslyft


Socialdemokraterna presenterade igår ett förslag till ett nytt kunskapslyft som en metod att stärka, bland annat, arbetslösas chanser att få ett arbete. Satsningen beräknas kosta 2,5 miljarder kronor. Med förslaget vill man skapa 30.000 yrkesplatser enligt följande:

  • 10.000 för arbetslösa under 25 år som inte har fullständig gymnasieexamen,
  • 10.000 går till vuxenutbildning för arbetslösa, samt
  • 10.000 platser för de som vill komplettera sin gymnasieutbildning eller läsa in en högre yrkesutbildning.

Exemplet till denna reform kommer från den stora satsning på 1990-talet som dåvarande socialdemokratiska regering genomförde. Syftet var att lyfta över 100.000 människor kunskapsmässigt och därmed ge dem möjlighet till ett annat arbetsliv. Insikten då kom av att väldigt många människor saknade tillräcklig skolutbildning för att kunna få de arbeten som erbjuds.

Staten gjorde en omfattande satsning som gav kommunerna möjlighet att utöka vuxenutbildningen. Staten uppmuntrade satsningar utanför ordinarie kommunal vuxenutbildning och på direkt yrkesutbildning. Denna satsning innebar att många människor kunde gå till arbete när konjunkturerna blev bättre i slutet av 1990-talet.

Jag anser att detta är en alldeles utmärkt satsning. Jag läser att Lärarförbundet betvivlar möjligheten att redan nästa år klara en sådan satsning eftersom det saknas lärare. Jag vet inte hur situationen var för 20 år sedan då den stora satsningen genomfördes. Jag minns inte att det fanns en diskussion om saknade lärare och utbildare. Det förhöll sig säkert som så att inte enbart utbildade lärare användes i de många utbildningsföretag som växte fram under kunskapslyftet.

Hr statsminister Fredrik Reinfeldt uttalar sig tydligen något sarkastiskt om socialdemokraternas förslag. Han ställer retoriskt frågan ”jobb eller utbildningspolitik?” som om alla arbetslösa imorgon dag kan ta ett arbete om de bara ville. För väldigt många arbetslösa handlar det verkligen om att de behöver mer av formell och praktisk utbildning och erfarenhet för att kunna ta de arbeten som erbjuds.

Därför handlar arbetspolitik både om att skapa förutsättningar för arbetstillfällena ska bli fler och om att ge människor möjlighet att skaffa sig en bra utbildning.

Länkar: SVT, Ekot, SvD, dagens arena, di.se, dn.se, ka.se

fler som skrivit: Monica Green, Martin Moberg, Peter Johansson

Om ett nytt kunskapslyft


Igår presenterade Stefan Löfven de socialdemokratiska tankarna för ett nytt kunskapslyft. I det ingår tre delar:

  • Ett nytt kunskapslyft,
  • Obligatorisk gymnasieskola år 2018, samt
  • Permanenta Yrkesvux

Sverige har länge berömt sig för att vara ett land med en välutbildad arbetskraft som kunnat konkurrera på världsmarknaden med denna kunskap och avancerade produkter. Vill vi fortsätta att vara i framkant är det ju nödvändigt att fortsätta satsa på kunskap och utbildning. Genom att sätta höga mål på kunskapens område och genom en tro på människors möjligheter kan vi nå väldigt långt.

De borgerliga partierna talar om det otillständiga i att ”tvinga” elever att gå längre i skolan. De visar tydligt hur de hellre offrar ett antal människor. De vet mycket väl att de ungdomar som lämnar skolan utan fullständiga betyg kommer att vara de som har det svårast att finna arbete.

Den borgerliga regeringen vill inte tvinga elever att gå i genom gymnasieskola. Med en sådan syn blir det lätt att inte satsa medel och krafter på de elever som har det svårast i grundskolan. De kanske inte heller skulle lyckas i gymnasieskolan? Så varför i onödan satsa kraft på elever som i alla fall kommer att misslyckas?

Det må vara ett omöjligt mål att få alla elever att lämna gymnasieskolan med fullständiga och godkända betyg. Men de socialdemokratiska målen anger ändå en ambition och en vision om att man inte ska lämna några elever kvar. Alla elever behöver inte och ska inte gå vidare till högre utbildning på högskola och universitet, men alla elever behöver en längre utbildning idag än vad som var nödvändigt igår.

Socialdemokraterna må sikta högt, men ambitionen är äkta och allvarligt menad. På framtidens arbetsmarknad krävs längre utbildning. Då måste samhällets ambitioner spegla denna verklighet.

Länkar: dn.se, dagens arena, SvD, di.se, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg, Roger Jönsson, Nina Andersson Brynja

Om en hållbar arbetslinje


LO har kommit med en ny rapportSaknas: En arbetslinje för omställning”. I rapporten argumenteras för hur det arbetsliv som växer fram kräver bättre omställningsförmåga. Omvandlingen av arbetslivet gör det allt viktigare att kunna ställa om till andra arbeten i framväxande branscher.

Personer, ung som äldre, som saknar kompetens motsvarande genomgången gymnasieutbildning är de som har det svårast på arbetsmarknaden. Detta skulle delvis kunna kompenseras genom att arbetsgivarna står för en del av kompetensutvecklingen. Men med en ökad andel av osäkra och korta anställningar minskar arbetsgivarnas intresse av att investera i sina anställda.

Den borgerliga regeringen har samtidigt förändrat arbetsmarknadspolitiken. Man har dragit ned på längre arbetsmarknadsutbildningar till förmån för andra åtgärder. Man har prioriterat åtgärder som ska stimulera fram en arbetsmarknad med ett ökat inslag av lågbetalda arbeten som kräver låg formell kompetens. Denna politik har inte varit särskilt framgångsrik.

LO vill därför se en mer aktiv arbetsmarknadspolitik. Man föreslår åtgärder som stimulerar arbetsgivarnas intresse av att satsa på kompetensutveckling av fler. Det handlar om en kombination av att stimulera fler fasta arbeten och validering av kunskaper. Man argumenterar vidare för ett nytt, ska vi kalla det(?), kunskapslyft.

Efter den djupa lågkonjunkturen på 1990-talet satsade den socialdemokratiska regeringen just på ett kunskapslyft. Den gav många människor möjlighet att komplettera sina kunskaper. IFAU har i en rapport konstaterat att många personer genom detta kom i högre betalda arbeten.

LO menar vidare att det behövs mer av arbetsmarknadsutbildningar för att skola arbetslösa till arbeten i framväxande branscher. Detta ska kompletteras med att arbetslöshetsförsäkringen förbättras för att åter bli den omställningsförsäkring den en gång var. Thomas Carlén och Ulrika Vedin skriver i den debattartikel som presenterar rapporten att …

När löntagarnas omställningsförmåga inte uppfyller de stora omställningsbehoven blir det allt svårare att nå målet om full sysselsättning och jämn inkomstfördelning. När arbetsgivare och stat vältrar över ansvaret för det livslånga lärandet på individerna ökar den sociala och ekonomiska pressen på alla som möter stora krav på omställning för att kunna konkurrera om jobben. Det är ineffektivt och ohållbart och leder till ökad ojämlikhet. Sverige behöver en hållbar arbetslinje för en stark omställningsförmåga. För det krävs ett delat ansvar mellan stat, individ och arbetsgivare.

Det ligger väldigt mycket i det de skriver.

Länkar: dagens arena, dagens arena, dn.se

Fler som skrivit: Roger Jönsson, Martin Moberg

%d bloggare gillar detta: