Bloggarkiv

Ett skatte­system som håller på att haverera


Robert Boije, samhällspolitisk chef (Saco) och Ola Pettersson, chefsekonom (LO) står som undertecknare för ett debattinlägg. De föreslår tillsättandet av en parlamentarisk utredning för … ”att skissa på en skatte­reform”.

De argumenterar för att inkomstskatterna inte borde höjas. Samtidigt inser de att riket inte har råd att ytterligare sänka det totala skattetrycket med tanke på de många samhällsbehov som finns. De föreslår därför, bland annat, höjda kapitalskatter. Samtidigt menar de att, den så kallade, värnskatten kan avskaffas.

Onekligen finns det behov av att utreda framtidens skattesystem. Robert och Ola är inte de första som föreslår någon form av bred utredning kring framtida finansiering av de svenska välfärdssystemet.

Jag kan mycket väl tänka mig att avskaffa värnskatten som en motprestation i att genomföra andra åtgärder. Robert och Ola föreslå höjda kapitalskatter. Andra har argumenterat för ett införande av en fastighetsskatt. En bred parlamentarisk utredning vore ju ett utmärkt tillfälle att granska framtida finansiering av det svenska välfärdssystemet.

Jag väntar på det tillfälle när det politiskt blir möjligt att diskutera skattesystemet på ett sansat sätt. De borgerliga partierna har onekligen bidragit till att förhindra en bredare diskussion om de svenska skatterna.

Länkar: dn.se, Ekot, Ekot, di.se, Ekot

Fler som skriver: Samuel Engblom

Annonser

Återinför fastighetsskatten!


Elis G Börjes, Emil Bustos och David Hakula, samtliga studenter vid Handelshögskolan i Stockholm och aktiva i Socialdemokratiska ekonomklubben (SEK), argumenterar i ett debattinlägg för att fastighetsskatt ska införas. De skriver att …

Sverige har i dag en av världens lägsta skatter på just fastigheter. I exempelvis USA, Storbritannien och våra nordiska grannländer står fastighetsskatten för betydande inkomster, vilket innebär att skatter på inkomst kan minskas i motsvarande grad med bibehållen skattekvot. Alternativt kan pengarna användas till produktiva investeringar. Ekonomiskt sett är en sådan användning mycket bättre än att de skvalpar runt på en alltmer upphettad bostadsmarknad, med lyxrenoveringar snarare än nya hyresrätter, som följd. En fastighetsskatt baserad på 2005 års nivåer skulle inbringa inkomster på upp emot 30 miljarder kronor – en väsentlig summa även i statsfinansiella sammanhang.

De menar vidare att en fastighetsskatt inte får några större negativa effekter för samhället. De ansluter sig därmed till de många nationalekonomer som argumenterar för att Sverige behöver en fastighetsskatt. I en allt mer konkurrensutsatt värld kommer det att vara svårt att förändra inkomstskatter. Därför behöver länderna stabila och säkra skattesystem för att kunna finansiera gemensamma nyttigheter.

Jag delar debattörernas uppmaning till Magdalena Andersson om att åter införa en fatighetsskatt.

Frågan om fastighetsskatt är dock satt i djupaste karantän. Ingen rikspolitiker med minsta ambition att få inflytande över samhällsutvecklingen vågar röra denna politiska fråga. Risken är att man anses såsom pestsmittad och vara en person som man inte kan ha med att göra. De borgerliga partierna vann röster i storstadsområdena till stor del på att driva frågan om avskaffad fastighetsskatt.

Det krävs därför en bred koalition av partier i riksdagen för att åter kunna införa en fastighetsskatt. Det kan, å andra sidan, innebära möjligheter att göra politiska kompromisser på andra delar av skattesystemet. Jag kan för min del tänka mig att byta bort den högre skatten för de med högre inkomster för att i stället införa fastighetsskatt. Det finns säkert andra byten/kompromisser som man kan göra med skattesystemet.

Men

Återinför fastighetsskatten – den är både rättvis och effektiv.

Det svenska skattesystemet behöver reformeras


Idag skriver Johan Eklund och Charlie Karlsson på DN Debatt om behovet av blocköverskridande reformer av det svenska skattesystemet. De argumenterar för att man ska undvika skatter som motverkar arbete, investeringar och innovation. Staten bör därför undvika höga inkomst- och bolagsskatter.

Ska det vara möjligt att minska skatter på företagande och inkomster gäller det att ersätta dessa med ökningar av andra skattebaser eller att man hittar nya skattebaser. De menar att en återinförd fastighetsskatt vore en sådan stabil och säker skattebas som inte ”minskar drivkrafterna att göra ytterligare en arbetsinsats eller fler investeringar.” De konstaterar när de ser sig om i omvärlden att beskattning av mark- och fastighetsvärden är vanligt förekommande.

Den svenska fastighetsskatten kunde avskaffas därför att det uppkommit en ganska stark opinion emot den. De borgerliga partierna plockade upp frågan och gjorde den till en huvudpunkt i sitt gemensamma valmanifest inför valet 2006. Johan och Charlie skriver att …

Samtidigt tycker de flesta som ogillar fastighetsskatt, framför allt de som äger sin bostad, att det är helt i sin ordning att göra avdrag för de räntor som följer med bostadslånen. Intressant nog har samma individer svårt att inse att en ägd bostad ger en avkastning i form av den hyra som man sparar jämfört med att hyra sitt boende.

Vi anser det rimligt att avkastningen av att bo i en ägd bostad beskattas på samma sätt som andra former av kapitalavkastning. Ett skattesystem som favoriserar investeringar i fast egendom på bekostnad av aktiva näringsinvesteringar är ett system som på sikt gör oss fattigare. Dessutom bidrar egendomsskatter till att minska risken för en prisbubbla på bostadsmarknaden, och rätt utformad skulle den bidra till att minska rigiditeten på dagens bostadsmarknad.

De förstår att det i nuläget knappast är möjligt att driva frågan om en ny fastighetsskatt i Sverige. Det vore förmodligen detsamma som att begå politisk harakiri att på egen hand börja driva det kravet. De föreslår som ett alternativ till fastighetsskatt att en markvärdesskatt införs. De menar att …

En markvärdesskatt har fördelen att den stimulerar ett högt utnyttjande av markresurserna, i synnerhet den mest värdefulla marken i städernas centrala delar. I sammanhanget bör givetvis den kommunala fastighetsavgiften avskaffas.

De hoppas att den sittande regeringen kan sträcka ut handen till de borgerliga partierna för att söka en blocköverskridande kompromiss kring det svenska skattesystemet. En rimlig kompromiss vore att acceptera lägre beskattning av inkomster på arbete mot att en fastighetsskatt införs kombinerat med reformer av ränteavdragen.

Länkar: dn.se, di.se, SVT, SvD, dn.se, di.se, di.se

Ett snårigt skattesystem


I ett debattinlägg argumenterar fem doktorander i nationalekonomi (samt medlemmar i Socialdemokratiska Ekonomklubben) för att genomföra reformer i det svenska skattesystemet. De föreslår sådant som en enhetlig moms, ett införande av en fastighetsskatt, avskaffande av rut. Men de föreslår även avskaffad bolagsskatt (eller en minskning) och reformer av sättet att beskatta inkomster.

Den socialdemokratiska partiledningen har tydligt markerat motstånd emot flera av förslagen i debattinlägget. Huruvida detta motstånd mer är taktiskt betingat eller av övertygelse övergår min vetskap. Det är dock tydligt att det finns en tydlig politisk blockering i att diskutera hur den sociala välfärden ska finansieras.

Jag hoppas ändå att en mer öppen debatt kan komma igång kring skattesystemet. Det borde finnas möjligheter till blocköverskridande kompromisser för att skapa ett mer hållbart skattesystem.

Länkar: SvD, di.se, Arbetet

Fastighetsskatt är mindre skadlig än andra skatter


bamse_skattTidningen Dagens Industri har talat med nationalekonomen Lars Calmfors. Han föreslår i samtalet en lösning och kompromiss mellan en kommande S-MP-regering och Centern och Folkpartiet.

Lars ser tydliga behov av att höja skatter till ett värde om ca 100 miljarder kronor för att kunna finansiera angelägna behov av att förstärka försvaret samt genomföra satsningar inom skolan och äldreomsorg. Han föreslår …

Om FP och C accepterar slopad ungdomsrabatt på arbetsgivaragifter och höjda miljöskatter, inte minst på transporter, kan S och MP i utbyte avstå från avtrappningen av jobbskatteavdrag på högre inkomster och begränsningar av Rut-avdraget och samt (sic) gå med på slopad värnskatt och sänkt kapitalskatt.

Han föreslår vidare ett införande av en höjd och progressiv fastighetsskatt (som han menar är den minst skadliga skatten) kombinerat med sänkta ränteavdrag. Lars förespråkar vidare en enhetlig moms vilket får som konsekvens att den halverade restaurangmomsen försvinner.

Jag skulle gärna kunna se en sådan lösning som Lars Calmfors föreslår. Tyvärr är jag ganska övertygad om att det han föreslår inte är möjligt i närtid. Partierna har låst fast sig väldigt hårt. Framför allt gäller det frågan om fastighetsskatt. Förhoppningsvis kan denna låsning försvinna efter en tid.

Det skulle verkligen behövas en långsiktigt hållbar överenskommelse om statens inkomster. Det vore bättre att åter införa en fastighetsskatt av någon modell. I gengäld skulle man kunna sänka ränteavdragen och avskaffa ”värnskatten”.

Det faller ett stort ansvar på regeringen


Lars Calmfors

I en intervju argumenterar Lars Calmfors för det kloka i att genomföra en större blocköverskridande skattereform. Med en sådan skulle det vara möjligt att åter införa en fastighetsskatt.

I en debattartikel från 2012 skrev han att avskaffandet av fastighetsskatten var ett ”grundskott” mot principerna bakom den stora skattereformen i början av 1990-talet.

Han säger vidare att de borgerliga partierna drevs av rent valtaktiska hänsyn när de drev frågan om att ta bort fastighetsskatten. Lars säger att …

Det faller ett stort ansvar på den regering som tog bort den. Nu finns det inget politiskt parti som vågar argumentera för att den ska återinföras. Det skulle kräva en stor pedagogisk insats.

Lars hoppas/tror att när kommande regeringar inser behovet av stabila skattebaser för att finansiera kommande statsfinansiella behov kan det bli möjligt med en bred kompromiss om skattesystemet (och därmed en fastighetsskatt).

Jag delar inte alla Lars Calmfors åsikter, men i detta fall delar jag hans ståndpunkt.

Länkar: SvD, SvD

Förskräckligt olyckligt att ta bort fastighetsskatten


Svenska Dagbladet har pratat med professorn i nationalekonomi, John Hassler, tillika ordförande i finanspolitiska rådet. Med honom diskuterade tidningens journalist bland annat fastighetsskatten. John säger att det var högst olyckligt att den borgerliga regeringen avskaffade fastighetsskatten. Med det förlorade man en stabil skattebas motsvarande 50 – 100 miljarder kronor om året.

John föreslår vidare att lagstiftarna borde se över systemet med att betala reavinstskatt på en bostad som man säljer. Han menar att det skapar inlåsningseffekter eftersom  boende avstår från att sälja sin bostad. Vidare vill han att man inför mindre generösa ränteavdrag på bostadslånen. John menar att …

Sänkta ränteavdrag har lite samma effekter som fastighetsskatten. Det minskar belåningen, minskar priserna på fastigheter och innebär samtidigt en inkomstkälla eller åtminstone mindre utgifter för staten.

Sammantaget säger han att politikerna knappast kommer att ta i denna fråga innan valet. Jag håller med! Frågan om att införa fastighetsskatt är satt bakom lås och bom. Det finns ingen ledande politiker med ambition att vinna val som kommer att ta ordet ”fastighetsskatt” i sin mun. John hoppas att politikerna efter valrörelsen kan starta en sansad diskussion i frågan.

Men som han själv säger …

… det är en from förhoppning.

Länkar: SvD, di.se, SvD, Ekot

Fastighetsskatt vill jag ha!


I en intervju med Reuters har Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson uttryckt att Sverige borde införa fastighetsskatt igen. Han säger tydligen att …

Absolut, det tror jag på. Det är en jättebra skattebas.

Men …

… nu är detta högeligen politiskt minerad mark att träda in på. Det kommer förmodligen krävas ett nogsamt och försiktigt opinionsarbete för att åter kunna införa någon form av fastighetsskatt. En sådan skatt är ju, som Jesper säger, en stabil skattebas. I den internationella värld vi lever i kommer inkomstskatterna vara svårare att höja. Då kan man knappast undkomma att se till de alternativ som finns världen runt. En ny svensk fastighetsskatt behöver ju inte se ut som den som avskaffades.

Frågan är hur länge innan en nyanserad diskussion om detta kan komma igång. Idag är det knappast någon ledande politisk företrädare som kommer att ta ordet ”fastighetsskatt” i sin mun. Det är synd!

Länkar: SvD, di.se

Om (S)ynen på skatt


Malin Hanson

Det har så sakteliga kommit igång en debatt kring den socialdemokratiska inställningen till att acceptera det femte jobbskatteavdraget om det genomförs.

Partiet har ju också tydligt deklarerat sitt motstånd att införa någon form av fastighetsskatt. Det är endast för de som tjänar allra mest som man önskar radera effekterna av jobbskatteavdragen.

På Aftonbladet debatt argumenterar flera (S)-märkta debattörer (fackliga ledare) för att socialdemokraterna borde kunna vara beredda att höja inkomstskatterna. Malin Hanson, chefredaktör Tvärdrag, skriver i ett annat inlägg om den passiva inställningen från socialdemokraterna i skattefrågan. Hon säger …

… jag är fullständigt övertygad om att det finns många, också bland medelklassen, som personligen drabbats av kollapsen inom den sociala välfärden. De, liksom jag, längtar efter att vinna valet på en socialdemokratisk välfärdspolitik istället för en moderat skattesänkarpolitik. Den har nämligen inte blivit trevligare sedan 2002. Snarare tvärtom.

Jag tycker att socialdemokraterna är väl passiva i frågan om skatterna. Att i ena stunden vara stenhård motståndare till ett femte jobbskatteavdrag för att i nästa stund (när det genomförts) snabbt acceptera det öppnar för kritik från alla håll. Från borgerligt för att man talar med kluven tunga och från partiet närstående för att vi inte står för det vi predikar.

Jag inser att socialdemokraterna inte ska röra inkomstskatterna. Men det finns andra skattebaser som kan bidra till att finansiera gemensamma nyttigheter. Fastighetsskatt och förmögenhetsskatt är ord som blivit tabubelagda och misstänkliggjorda. Men det är skatter som finns runt om oss i den rika världen.

Socialdemokraten måste kunna tala om att angelägna reformer inte kan genomföras utan en långsiktig finansiering. Vi kan heller inte lita till att en ständig tillväxt ska kunna finansiera allt det vi vill göra.

Om att höja skatter


Sveriges Television har intervjuat ett antal socialdemokratiska företrädare om skatter. De personer man pratat med är inte främmande för att skatter behöver höjas i framtiden för att klara av finansieringen av den allmänna välfärden. Jag är heller inte främmande för att skatter måste justeras. Det är därför väldigt viktigt att (S) diskuterar kring detta och prövar argumenten i möten med sympatisörer och andra som kan tänka sig att rösta på partiet.

Jag tror dock att just inkomstskatten är svårare att röra. Vi lever i en värld där människor rör på sig allt mer. Jag tror mer på de principer som präglade den stora skattereform som sjösattes i början av 1990-talet. Den bärande principen då var att inkomster av arbete och inkomster av kapital skulle beskattas på samma sätt. Verkligheten idag är ju att inkomster av kapital beskattas lägre än inkomster av arbete. Det är denna verklighet som driver på de allt högre inkomstklyftorna i Sverige idag.

Vidare anser jag att Sverige åter ska införa en skatt på fastigheter. Det innebär en stabil inkomst för samhället och är inte alls en orimlig beskattning.

Länkar: SVT

Andra som skrivit: Martin Moberg, Johan Westerholm

%d bloggare gillar detta: