IF Metall skriver inga krisavtal
Det är tydligt att industrikonjunkturen befinner sig i ett osäkert läge. Jag har medverkat i några uppsägningsförhandlingar om arbetsbrist efter sommaren.
Under hösten 2008 och våren 2009 drabbades den svenska industrin av en dramatisk nedgång av produktionen. Det kändes ibland som om golvet rasade under svenska industriföretag. Nedgången kom väldigt snabbt och var i många fall dramatiskt brant. Det gjorde att man på många företag diskuterade olika former av alternativa sätt att minska produktion och kostnader utan att behöva säga upp anställd personal.
Denna kreativitet var i många fall avtalsstridiga eller på gränsen till att vara det. För att få ordning och reda samt för att försvara de centrala avtalen tecknade IF Metall ”krisavtal” med flera arbetsgivarorganisationer. Dessa avtal medgav att, efter lokal överenskommelse, de anställda gick ned i arbetstid med därmed motsvarande minskad inkomst. Dessa avtal fick mycket kritik från andra fackliga organisationer och internt från många fackligt aktiva.
Trots detta tecknades flera sådana avtal. Utvärderingen av krisavtalen har utfallit ganska positivt då antalet varslade personer minskade samt att IF Metall försvarade våra centrala avtals betydelse. Däremot hamnade tjänstemännens organisationer i ett mer bekymmersamt läge. De konstaterade att deras avtal medger att de anställda kan gå ned i arbetstid och inkomst.
Nu verkar det som om man på ett antal företag åter vill teckna lokala krisavtal. Nu är dock budskapet tydligt från förbundet. Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare, säger till tidningen Arbetet att …
Klubbarna har inte tillåtelse att sluta sådana avtal. Och om någon klubb ingår ett lokalt krisavtal kommer vi från förbundets sida förklara att det är ogiltigt.
Det finns ett par anledningar till detta ställningstagande. För det första är inte konjunkturnedgången så kraftig som den var för några år sedan. Den andra, och förmodligen viktiga anledningen, är att IF Metall tillsammans med arbetsgivarna diskuterar införandet av ”korttidsarbete” med regeringen. Det är en ordning inspirerad av de system som, bland annat, finns i Tyskland. I en lågkonjunktur kan företag permittera anställda som då får kortare arbetstider och inkomst. Inkomstförlusten kompenserar av de nationella arbetslöshetsförsäkringarna. Detta innebar att antalet som blev arbetslösa blev lägre i Tyskland än i Sverige. Det innebar vidare att man i Tyskland snabbare kunde öka produktionen eftersom det bara var att öka arbetstiderna igen. I Sverige var man tvungen att dra igång en anställningsprocess.
Därför kan knappast förbundet ge sig in i förhandlingar med arbetsgivarna om att införa krisavtal. Det skulle ju helt urholka förhandlingspositionen med statens representanter om ett införande av korttidsarbete. Ska en sådan konstruktion kunna införas krävs ju en trepartsöverenskommelse mellan facket, arbetsgivarna och staten. Denna fråga är så pass viktig att få i hamn att det inte går att kompromissa med våra centrala avtal.
Arbetslöshetsförsäkringen ska förbättras
Socialdemokraterna meddelar att de vill förbättra arbetslöshetsförsäkringen i två avseenden:
- Taket för arbetslöshetsförsäkringen ska höjas,
- Den osolidariska arbetslöshetsavgiften ska tas bort.
Den borgerliga regeringen gillar inte en allt för ”generös” arbetslöshetsförsäkring. De hävdar med en dåres envishet att en för hög ersättning till arbetslösa kommer att innebära att arbetslösheten kommer att öka. Det finns inga vetenskapliga bevis som stödjer den tanken. Det handlar enbart om tro och övertygelse om nyttan av verktygen piska och morot som den bästa metoden för att få arbetslösa att söka arbeten.
Magdalena Andersson meddelar i dagens arena att taket för den högsta ersättningen höjs till 910 kronor/dag de första 100 dagarna som arbetslös, därefter ska ersättningen vara som högst 760 kronor/dag. Det innebär en avsevärd förbättring mot hur förhållandet är idag. Magdalena skriver …
En metallarbetare med en lön på 25.000 kronor i månaden som blir arbetslös får i dag knappt 15.000 kronor i månaden, före skatt. Med vårt förslag får samma arbetare 20.000 kronor vid arbetslöshet, före skatt.
I dag har många fackförbund, för att täcka upp för den dåliga arbetslöshetsförsäkringen, separata inkomstförsäkringar och tilläggsförsäkringar. Behovet av dessa extra försäkringar minskar när arbetslöshetsförsäkringen förbättras. Det innebär sänkta kostnader, inte minst för många yrken inom TCO.
Magdalena skriver vidare att, den så kallade, arbetslöshetsavgiften ska avskaffas den 1 januari 2013. Den har inneburit att medlemmar i arbetslöshetskassor med högre arbetslöshet får betala en högre avgift än de i kassor med lägre avgift. Teorin bakom detta har varit att fackliga organisationer då ska driva lägre lönekrav för att arbetslösheten ska minska. Då Sverige redan har en lönebildning grundad på den konkurrensutsatta industrins betalningsförmåga innebär att den teorin inte har någon grund i verkligheten. Den bestraffar framför allt medlemmar i branscher med hög arbetslöshet och lägre inkomster. Magdalena säger avslutningsvis …
En stark och välkonstruerad arbetslöshetsförsäkring är bra för Sveriges ekonomi. Den skapar acceptans för öppenhet, stimulerar efterfrågan och skapar drivkrafter för arbete.
Det kan inte sägas bättre än så!
Länkar: dagens arena, ka.se, Tidningen Vision, di.se, dagens arena, Tidningen Vision, Arbetet
Andra som skrivit: Roger Jönsson, Martin Moberg
Effekterna av en utökad låglönekonkurrens på den svenska arbetsmarknaden
Det är ju bra att den borgerliga regeringen sätter till en utredning för att granska hur det förhåller sig i praktiken med till Sverige utstationerad arbetskraft. LO-juristen Claes-Mikael Jonsson saknar dock direktiv för att utreda vilka effekter som en utökad låglönekonkurrens fått på den svenska arbetsmarknaden. TCO:s chefsjurist Samuel Engblom säger för sin del att …
Man har helt ignorerat de mest brännande juridiska och politiska frågorna. Kommittén borde också se över hur lex Laval går ihop med Europakonventionen för mänskliga rättigheter, FN-organet ILOs regler och EUs nya rättighetsstadga.
Jag delar den synpunkt som Ingvar Persson framför på Aftonbladets ledarsida där han menar att …
Hillevi Engström kan till att börja med se till att de erbjudanden som ligger till grund för beslut om arbetstillstånd blir bindande. Sedan kan hon ge Migrationsverket uppdrag och resurser att kontrollera och följa upp hur människor faktiskt behandlas på den svenska arbetsmarknaden.
Med en tydligare linje mot Bryssel och fler oseriösa arbetsgivare inför skranket skulle det vara lite lättare att tro att Engström menar allvar när hon talar om goda villkor för alla.
Utredningen ska presentera sina resultat i december 2014, dvs. efter de allmänna val som genomförts då. I mitt griniga jag känns det verkligen som om den borgerliga regeringen har för avsikt att desarmera en eventuell valfråga i denna parlamentariska utredning. Ibland känns det ju som så att den borgerliga regeringen gärna ser mer utav ökad låglönekonkurrens på den svenska arbetsmarknaden. Men OK – det är bra att man vinnlägger sig om att ta reda på hur lagen fungerar, även med de begränsningar som regeringen har satt på utredningen.
Länkar: Aftonbladet, Arbetet, Lag & Avtal, Publikt, TCO-tidningen, SVT, SvD
Sveriges unga är en outnyttjad resurs
Socialdemokraterna har presenterat sin politik för att komma åt den höga arbetslösheten bland unga. Jag har ju ofta skrivit att arbetslösheten är högre bland unga som saknar fullständiga betyg från gymnasiet. Därför borde det vara viktigare att satsa på utbildningsinsatser för att hjälpa unga människor till en plats på arbetsmarknaden. Den borgerliga regeringen har ju hellre satsat stora pengar på att rabattera de sociala avgifterna för arbetsgivare som anställer unga människor och på att halvera restaurangmomsen. Ingen av dessa åtgärder synes ha gett någon större effekt på arbetslösheten. De enda som synes ha tjänat på dessa reformer är väl diverse hamburgerkedjor som ändå skulle anställa ungdomar.
Socialdemokraternas förslag är ju tidigare presenterat i olika utspel. De består av tre pusselbitar:
- För det första vill (S) införa ett utbildningskontrakt för unga utan fullgjord gymnasieutbildning.
- För det andra en satsning på yrkesintroduktionsjobb. Inom dessa ges unga nyanställda ges möjlighet att kombinera jobb med utbildning inom yrket.
- För det tredje en satsning på kunskap. Ambitionen är att attackera rekryteringsgapet.
Vidare säger partiet att unga inte får vara arbetslösa längre tid än sex månader. DN menar att socialdemokraternas förslag till någon del påminner om förslag som den borgerliga regeringen har lagt. Men, som Stefan Löfven säger …
Vi vill börja med det här nu, medan regeringen vill vänta till 2014 och göra en valfråga av det.
Nej, det finns verkligen ingen som helst anledning med att vänta till 2014.
Länkar: SvD, dn.se, SVT, dagens arena, Ekot, di.se, ka.se
Andra som skrivit: Johan Westerholm, Markus Mattila, Martin Moberg
Ett läslyft för Sverige
I förra veckan presenterade ledamöterna i Litteraturutredningen sina idéer för att förbättra läsförmågan. Utredningen konstaterar i inlägget att …
Flickor läser mer än pojkar, kvinnor betydligt mer än män och högutbildade mer än lågutbildade. Det går att utläsa en tydlig nedgång under senare år, främst bland unga. De ungas läsförmåga har också minskat påtagligt under en lång följd av år, vilket betyder att en allt större andel har svårt att förstå och tillgodogöra sig texter på ett tillfredställande sätt.
Jag möter många medlemmar i IF Metall som har, i högre och mindre grad, svårt att ta till sig text och som har svårt att uttrycka sig i skrift. Detta kompenseras ibland av en ökad förmåga att uttrycka sig i tal. Men som en facklig organisation innebär det stora utmaningar att förmedla kunskaper och insikter till medlemmarna. Det innebär att man inte helt kan förlita sig till enbart skriftlig information. Det behövs andra vägar att nå ut till medlemmarna. Det gäller att möta dem öga mot öga.
Jag tillhör dem som gärna tar på mig att föra protokollet i samband med förhandlingar med arbetsgivare. Oftast lämnar arbetsgivarna med lättnad över det ansvaret till mig. Sedan gäller det förstås att förvalta det förtroendet väl. Men det innebär förstås ett visst tolkningsföreträde för den som fattar pennan för att sammanfatta diskussionen och vad som överenskommits i förhandlingen. Jag brukar uppmana de fackligt aktiva att vara aktivare i att ta pennan och vara den som skriver förhandlingsprotokoll. Men då gäller det förstås att man är trygg i sin förmåga att uttrycka sig i skrift.
Jag vet att andelen personer som avstår från eller har svårt att läsa är högre bland LO-förbundens medlemmar. Därför är det förstås ett fackligt intresse att stimulera de fackliga medlemmarnas läsande. Olika aktiviteter har genomförts i det syftet. Vi har inom IF Metall Mälardalen arbetat med att hjälpa klubbar att starta arbetsplatsbibliotek. Ibland har sådana satsningar kunnat genomföras i samarbete med kommunernas bibliotek. I efterdyningarna av den ekonomiska krisen på 1990-talet försvann ofta sådana pengar och möjligheter. LO har i samarbete med ABF och ”En bok för alla” bedrivit aktiviteter under rubriken ”Läs för mig pappa”. Aktiviteten var högre då ”En bok för alla” erhöll statliga stöd för att kunna hålla låga priser på litteratur och för att bedriva läsfrämjande projekt.
Jag har inget att invända emot att Litteraturutredningen föreslår aktiviteter för att stimulera insatser för att öka läsandet och läsförståelsen bland alla. ABF:s förbundsordförande Helén Pettersson ogillar starkt förslaget att pengar ska tas från studieförbunden för att satsas på läsfrämjande …
Ett fullkomligt oacceptabelt förslag. Vi jobbar med mycket läsfrämjande i dag. Tycker utredningen att vi ska bort det och sedan söka projektbidrag för verksamheten. Det är väldigt olyckligt att utredningen inte fastslår att det behövs mer resurser till läsfrämjandet.
Det är bra att man satsar på läsfrämjande. Den borgerliga regeringen har dock tidigare visat en tämligen njugg syn på att ekonomiskt stödja sådana aktiviteter. Man kan ju hoppas på att de tar fram nya medel att satsa på sådan viktig verksamhet. Det är inte rimligt att studieförbunden ska behöva avstå från de medel de har för att bedriva sådan läsfrämjande verksamhet.
Länkar: DN Debatt, SvD, SvD, Ekot, dn.se, dn.se, Europaportalen, ABF
Andra som skrivit: Ola Möller
Stefan Löfvens näringspolitiska fokus är rätt
En viktig och betydelsefullt framåtsyftande del av den kommande socialdemokratiska budgetmotionen är förslagen om en ny forsknings- och innovationspolitik. Förslaget indelas i tre rubriker:
- 10-årigt perspektiv på forsknings- och innovationspolitiken
För Sveriges skull vill socialdemokraterna se en 10-årig blocköverskridande överenskommelse. Sverige behöver en långsiktig forsknings- och innovationspolitik som ligger fast vid regeringsskiften. - Upprätta strategiska samverkansprogram
Som en viktig del i att få den strategiska samverkan att fungera föreslår (S) att det inrättas ett innovationsråd som leds av statsministern. Frågor av vikt är exempelvis forskningspolitikens övergripande inriktning, strategisk kompetens- och kapitalförsörjning, immaterialrätt och offentlig upphandling av innovationer. - Stärkt riskkapitalförsörjning för inkubatorer
(S) vill förstärka försörjningen av riskkapital i direkt anslutning till Sveriges inkubatorer. Därför föreslås en ny modell för statligt riskkapital till företag kopplade till inkubatorerna. Syftet bör vara att omvandla innovativa idéer som ännu anses för riskfyllda och befinner sig i ett för tidigt skede för att få finansiering från enbart privata investerare till företag som befinner sig i ett uppstartsskede.
Partiet gör rätt i att driva dessa frågor. Stefan Löfven kom ju tidigt med initiativ i dessa frågor som gjorde att den borgerliga regeringen hamnade på defensiven. Detta handlar ju om att skapa förutsättningar för ett levande och kreativt svenskt näringsliv som kan skapa arbetstillfällen och vinster. Det är lätt att hålla med Katrine Kielos när hon skriver …
Ekonomisk framgång för ett land kräver ett helhetsgrepp på skola, utbildning, innovation, infrastruktur och företagande. Det har högern aldrig begripit. Men det gör Socialdemokraterna. Och om det nu skulle vara så att Löfvens tal om företag, näringsliv och affärsplaner dessutom råkar attrahera en del mittenväljare eller rentav – någon direktör eller företagare. Är det verkligen det värsta som kan hända?
Är det ett problem att Stefan Löfven är mer respekterad i näringslivet än Fredrik Reinfeldt och Anders Borg?
Länkar: Aftonbladet, di.se, Ekot, SVT
Andra som skrivit: Johan Westerholm, Peter Högberg, Martin Moberg, Roger Jönsson
Sänkt avgift i a-kassan
SVT rapporterar ikväll att Socialdemokraterna kommer att föreslå att avgifterna till de olika arbetslöshetskassorna ska sänkas. Det är ett högeligen efterlängtat och klokt förslag man nu lägger.
Det är den borgerliga regering som tillträdde efter riksdagsvalet 2006 som lade förslaget om en reformerad arbetslöshetsförsäkring. En viktig del i reformen var införandet av en differentierad arbetslöshetsavgift. Ju högre arbetslöshet inom en a-kassas verksamhetsområde desto högre skulle arbetslöshetsavgiften bli. Det har inneburit att för de flesta a-kassor inom LO:s verksamhetsområden har avgiften stigit. Framför allt har avgiften blivit ständigt hög för Musikernas a-kassa och Hotell och Restaurang Fackets a-kassa.
Teorin bakom detta var att fackliga organisationer i branscher med hög arbetslöshet skulle tvingas till en annan löneutveckling så att arbetslösheten skulle sjunka. Detta samband finns dock knappast på den svenska arbetsmarknaden. Den hårda lönenormeringen med den konkurrensutsatta industrin som anger det befintliga löneutrymmet har redan fått ner löneutveckling och löneinflationstakten. Krisen som drabbade industrin 2008-2009 var ju heller inte en lönekostnadskris i betydelsen för höga löner. Det var ju en finansiell kris orsakad av att man inom den finansiella sektorn hanterade pengar på ett osunt sätt. Eftersom arbetslöshetsavgifterna därför endast innebär en extra bestraffning av de a-kassor med högre arbetslöshet ska de avskaffas.
Det är uppenbart att (S) har förstått detta. Partiet ”… föreslår nu en generell försäkring som partiet menar ska sprida riskerna bättre och sänka a-kassornas medlemsavgift. Man pekar bland annat på ett exempel att Hotell- och restauranganställdas medlemsavgift skulle sänkas från 410 kronor till 135 kronor om arbetslöshetsavgiften avskaffades.” Magdalena Andersson (S) säger …
Med vår åtgärd blir det betydligt billigare att vara med. För nån som jobbar inom hotell och restaurang till exempel betyder det här lika mycket som ett femte jobbskatteavdrag skulle göra.
Den 10 oktober kommer TCO att presentera sina tankar kring hur a-kassans regler borde se ut. Mats Essemyr meddelar redan att man kommer att föreslå att dagens arbetslöshetsavgifter avskaffas och att avgiften blir mer enhetlig. Mats anger två negativa effekter med arbetslöshetsavgiften:
- Disciplineringen av lönebildningen har uteblivit, i huvudsak därför att den redan är disciplinerad genom den samordning som skett under Industriavtalet sedan 1997.
- Medlemstalen i a-kassorna sjönk kraftigt från 2007 och har sedan inte kunnat återtas. Problemen med bristande inkomsttrygghet vid arbetslöshet har förvärrats av detta.
Enligt Magdalena Andersson skulle det kosta statskassan 2,5 miljarder kronor under 2013 att reformera avgiften till a-kassan. Men med tanke på att arbetslöshetsförsäkringen gav ett överskott om 11 miljarder kronor för staten under 2011 känns ju inte det som ett oöverkomligt problem.
Länkar: dn.se, SVT, SvD, SvD, Ekot
Andra som skrivit: Mats Essemyr, Håkan Svärdman, Håkan Svärdman, Martin Moberg, Kaj Raving, Claes Krantz, Ylva Johansson, Peter Andersson, Martin Moberg
Om att trycka mer pengar
Andreas Cervenka skriver i en krönika om den, tydligen, ökande trenden bland världens länder att vilja sänka värdet på sina valutor. Sverige har ju en stolt historia på detta område. Genom att devalvera vår valuta lyckades vi, åtminstone kort sikt, öka vår export eftersom våra varor, relativt andra länders, blev billigare att köpa. Nackdelen med denna taktik är ju samtidigt att vår import blir dyrare och därmed bidrar till ökad inflation. Numera värderas den svenska kronan varje sekund gentemot andra länders valutor. Den senaste tiden har ju värdet på kronan stigit. Det har gjort att det är trevligare att besöka andra länder men har gjort livet besvärligare för svenska exportföretag.
Man kan dock sänka värdet på sin valuta på andra sätt. Genom att öka penningmängden, eller att hota om att göra detsamma, sjunker ju värdet på den egna valutan. Med tanke på att valutor inte längre har en koppling till ädelmetallen guld kan det vara frestande (framför allt är det enkelt) att öka hastigheten på sedelpressen. Andreas undrar …
… vad händer om alla torpederar sina valutor samtidigt? Exportindustrins segerfester blir lika långvariga som tomtebloss, eftersom det är ett nollsummespel.
…
Hur ska allt detta sluta? Eftersom vi alla är försökskaniner i det största monetära experimentet i mänsklighetens historia är det ärliga svaret att ingen vet. Men vid en snabb genombläddring av katalogen över globala ekonomiska problem är det svårt att komma runt en enkel men kanske lite naiv fråga. Vad tror ni om lite samarbete?
Om en svagt åtstramande statsbudget
Den senaste tiden har ju den borgerliga regeringens förslag till statsbudget varit det stora debattämnet. Regeringen har ju i sina prognoser angett ett reformutrymme om 23 miljarder kronor för det kommande året och ett ytterligare större under valåret 2014. I debatten har det ju framkommit att det i stort sett endast är regeringen själv som tror på sina siffror. Vad man än anser om denna regeringens optimism så har det ju gjort att oppositionens partier har hamnat i en ovanlig sits.
Tidigare har oppositionen tryggt kunna kritisera regeringen för att bedriva en alldeles för åtstramande ekonomisk politik. Nu kritiserar man densamma för att kanske bedriva politik med pengar som de inte har.
Det är ju intressant att följa politikens växlingar. Det är ju klart att den borgerliga regeringen har ett intresse av att bli återvalda vid riksdagsvalet 2014. Men med tanke att, framför allt, socialdemokraterna har stabiliserat sina opinionssiffror och mer framgångsrikt kritiserat regeringens politik måste ju regeringen reagera. De har tvingats till att presentera en, åtminstone till synes, mer expansiv politik.
Sandro Scocco har för sin del granskat Anders Borgs förslag till budget och finner den betydligt mindre expansiv än vad den ger sken av. Som stöd för denna åsikt har han funnit regeringens egna formuleringar kring den:
Huruvida regeringens politik stimulerar eller stramar åt ekonomin mäts genom det så kallade strukturella sparandet. När det strukturella sparandet går upp stramas ekonomin åt och när det går ned stimuleras ekonomin. Hur ser då regeringen själv på sina ”satsningar”? På sidan 132 i budgetpropositionen står följande: ”Förändringen av det strukturella sparandet har en expansiv effekt 2012, då det försvagas med 0,5 procent av BNP, och en svagt åtstramande effekt 2013, då det stärks med 0,1 procent av BNP.”
Sandro läser vidare att regeringen …
… tror också på stark tillväxt de närmaste två åren (vilket förvisso ingen annan gör). De konstaterar därför att ”Det finns i nuläget inget behov av breda temporära efterfrågestimulerande åtgärder.”
I stället för en expansiv statsbudget har vi som förslag en åtstramande sådan. Den borgerliga regeringen fortsätter i gammal god stil. Jag håller med Sandro som med det följande föreslår en annan sammansättning av förslag:
Enligt alla prognoser, förutom finansdepartementets, är behovet stort av insatser som effektivt bekämpar den höga arbetslösheten redan nästa år. Det är därför förvånande att få argumenterar för motverkande åtgärder. Då är det inte volymen av insatser som är fel, utan sammansättningen. Lejonparten av pengarna går till sänkt bolagsskatt, vilket har en svag effekt på sysselsättningen de närmaste åren. För att bekämpa arbetslösheten i närtid är pengar till kommunerna, utbildning och arbetsmarknadspolitik betydligt effektivare som instrument.
Ett kraftigt försämrat anställningsskydd
Idag har den särskilde utredaren Jonas Malmberg lämnat över sina förslag till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström gällande vissa förändringar i lagen om anställningsskydd. Jonas säger, i anledning av sitt uppdrag, att …
Mitt uppdrag är att föreslå hur det kan bli billigare för företagen att bryta mot LAS. Och jag tror att mitt förslag pressar fram snabbare lösningar vid tvister om uppsägning.
Han föreslår i korthet följande:
- En anställd ska förlora jobbet efter ett år om det finns en tvist om uppsägningen som innan dess inte är löst.
- Ge rabatt till företag med färre än 50 anställda som måste betala skadestånd för att de gör sig av med någon de inte vill ha kvar. Rabatten ska även ges vid andra ekonomiska skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd (LAS).
- Ta bort möjligheten att ogiltigförklara en uppsägning när arbetsgivaren har brustit i sin skyldighet att i första hand försöka omplacera den som har sagts upp.
Den borgerliga regeringen har varit tydlig med att man vill göra det billigare och snabbare för arbetsgivare att göra sig av med folk. Det fanns tankar som innebar att en arbetstagare som tog strid för att få behålla sin anställning inte skulle få någon lön från sin arbetsgivare. Endast i det fall man vann sin sak i domstol skulle arbetsgivaren kunna bli skyldig att utbetala lön. Men det skulle samtidigt innebära att den anställde fick stå utan inkomst. En sådan konstruktion skulle ju göra arbetstagaren ganska försvarslös. Dessa tankar verkar inte finnas med i förslaget. Däremot har man funnit andra vägar att försvaga arbetstagarens situation i de få fall det blir en långvarig tvist om anställningen.
Enligt förslaget ska det inte vara möjligt att begära ogiltigförklaring i de fall man blivit uppsagd pga arbetsbrist utan att arbetsgivaren har undersökt möjligheterna till omplacering. Kombinerat med att arbetsgivare med färre än 50 anställda ska få ”rabatt” på eventuella skadestånd kan öka arbetsgivarens vilja att plocka bort personer man inte önskar ha kvar i företaget.
Med dessa, till synes, oskyldiga förslag försvagar man de anställdas trygghet i anställningen. I motsats till vad många tror är det både enkelt och billigt att säga upp personer från sina anställningar i Sverige. Med dessa förslag kan det komma att bli än enklare och billigare. Jag delar den uppfattning som de tre ordförandena för LO, Saco och TCO uttrycker i SvD Brännpunkt:
Ändringarna betyder att arbetstagarna kommer att tvingas in i förlikningar med betydligt lägre ersättning än nu. I ett anställningsförhållande är det arbetsgivaren som är den starkaste parten. Det är också arbetsgivaren som fattar beslut om en uppsägning, och är den som ska stå för risken för att uppsägningen är felaktig, inte arbetstagaren. Något annat är helt oacceptabelt.
Länkar: SvD Brännpunkt, ka.se, ka.se, Journalisten, Kollega, Publikt, Tidningen Vision, dagens arena
Andra som skrivit: Peter Andersson, Peter Högberg, Martin Moberg, Johan Westerholm, Annika Högberg, Peter Johansson, Anders Larsson, Ullika Dalén
Görans tankar och bagateller 