Bloggarkiv

Avtal ska rädda jobb i kristider


Riksdagen kommer den 22 november att fatta beslut om regeringens proposition om, så kallat, korttidsarbete. I händelse av en djupare ekonomisk kris är det meningen att staten ska kunna medverka till att finansiera korttidsarbete som ett alternativ till uppsägningar. Propositionen har sin bakgrund i ett förslag som parterna inom industrin gemensamt arbetade fram efter erfarenheter från den djupa finanskrisen 2008/2o09.

Det fanns system i flera viktiga konkurrentländer inom EU som minimerade behovet av att säga upp anställda. Företagen kunde minska de anställdas arbetstider. Den förlorade arbetsförtjänsten kompenserades delvis av de statliga arbetslöshetsförsäkringarna. Detta innebar en konkurrensfördel för dessa länder när konjunkturen sakta vände uppåt. De svenska industriföretagen hade en längre startsträcka eftersom man behövde dra igång anställningsprocesser.

IF Metall och Teknikföretagen har tecknat ett preliminärt avtal om korttidsarbete. Det måste finnas sådana branschavtal för att lagens bestämmelser ska kunna genomföras. Det preliminära avtalet har idag antagits av IF Metalls avtalsråd. Återstår för förbundsstyrelsen att fatta beslut i frågan.

IF Metall har åter visat att man är en ansvarstagande part som verkar för att utveckla den svenska industrin och de som arbetar där.

Länkar: dn.se, di.se, Arbetet, da.se, SVT, di.se, di.se, da.se

Fler som skrivit: Helle Klein, Helle Klein

Regeringens förslag till korttidsarbete


Regeringen har lämnat över förslaget om korttidsarbete till lagrådet. Förslaget om korttidsarbete är resultatet av ett förslag som formulerats av parterna inom industrirådet. Förslaget är tillkommet efter erfarenheter från den djupa finansiella krisen 2008/2009.

IF Metall tecknade under lågkonjunkturen ett krisavtal som möjliggjorde att man på arbetsplatserna kunde sluta avtal om permittering med därmed följande inkomstminskning som ett alternativ till uppsägningar. Avtalet gjorde att ett stort antal arbetstillfällen räddades. Samtidigt fanns (och finns) i flera EU-länder en möjlighet för arbetsgivare att minska arbetstiden för anställd personal. Den minskade inkomsten kompenseras av statliga system för arbetslöshetsförsäkring.

Det innebar en konkurrensfördel för de länderna när konjunkturen vände uppåt igen. Det gick betydligt fortare att växla upp produktionskapaciteten då det endast gällde att åter höja arbetstiden. Svenska företag behövde genomföra nyanställningar för att kunna växla upp.

Den borgerliga regeringens förslag skiljer sig från det förslag som arbetsmarknadens parter lämnat. Regeringen föreslår inte att staten ska stödja utbildningsinsatser under tid med korttidsarbete. Vidare framgår av förslaget att löntagarna kommer att få betala en större andel av den minskade inkomsten som minskningen i arbetstid genererar.

Lagförslaget förutsätter att det finns branschavtal för att korttidsarbete ska kunna genomföras. IF Metall har markerat att man avvaktar hur lagen utformas för att avgöra om man vill ge sig in i förhandlingar om en branschanpassning av lagen. Mycket kan ju fortfarande hända med förslaget om korttidsarbete. Det ska ju trots allt genomgå riksdagens prövning innan en lag kan genomföras.

Länkar: Arbetet, dn.se, da.se, di.se

Andra som skrivit: Johan Lundholm

Korttidsarbete eller krisavtal


I en artikel SvD Näringsliv diskuteras huruvida ett system med korttidsarbete (enligt den modell som Finansdepartementet har föreslagit) kan påverka lönebildningen. Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson säger, enligt artikeln, att …

Allt annat lika finns en viss risk för att det påverkar lönebildningen så att insiders blir lite säkrare på att få behålla jobbet och då kan driva upp lönerna.

Med ”insiders” menas de personer som fortfarande befinner sig i arbete. Teorin skulle innebära att med ett system med korttidsarbete skulle de arbetande känna en ökad trygghet i sina anställningar. Detta skulle innebära en risk för att man driver fram högre löneökningar än vad ekonomin kan bära långsiktigt.

Finansdepartementet ser även de denna risk i sin skrift om förslaget. Deras förslag för att minimera denna negativa effekt på lönebildningen är att systemet med korttidsarbete sjösätts enbart i djupare lågkonjunkturer. Detta definieras i förslaget som att ”sysselsättningsgapet är minst -3 procent”. Under senare tid har detta endast skett under den tidiga 1990-talskrisen och under finanskrisen 2008-2009.

Liknande system i Sveriges viktigare konkurrentländer har bidragit till att minska den nationella arbetslösheten. För min del överväger de positiva effekterna av ett system med korttidsarbete. Det finns idag ingen anledning för fackliga organisationer att gå med på ”krisavtal” av den modell som IF Metall tecknade under 2009. Förbundet har ju dessutom starkt motsatt sig sådan förslag/krav från arbetsgivarhåll. Man hävdar, i motsats till Teknikföretagen, att det inte är möjligt att med stöd av skrivningarna i kollektivet att genomföra krisavtal – kollektiva eller enskilda överenskommelser.

Nu kommer detta att prövas i en central förhandling. Det gäller företaget Ålö Cylinder som ingått individuella avtal med ett tiotal anställda. Den centrala förhandlingen kommer att ske parallellt med att förhandlingar om ett nytt kollektivavtal ska träffas mellan parterna. Det ska bli intressant att se vad som kommer ut av detta.

Länkar: SvD, Kollega, Arbetet, da.se, di.se, SvD

Statligt stöd vid korttidsarbete


Så har den statliga utredningen lagt sitt förslag om korttidsarbete. Syftet med med denna åtgärd är att ge företag och fackliga organisationer ett alternativ till uppsägningar i en djupare lågkonjunktur. Med korttidsarbete kan företag sänka sina lönekostnader utan att behöva säga upp anställd personal.

Idén till korttidsarbete finns i ett förslag som fackliga och arbetsgivarorganisationer gemensamt arbetat fram och överlämnat till regeringen. I den senaste lågkonjunkturen 2008-2009 såg parterna hur man i flera EU-länder kunde låta anställd personal i konkurrentföretag gå ned i arbetstid. Den inkomstförlust som arbetstagarna gjorde kompenserades av nationella arbetslöshetsförsäkringar. De anställda bibehöll sina anställningar men arbetade kortare tid med en rimlig ersättning.

I Sverige fanns inte någon sådan möjlighet. Här gällde enbart möjligheten att säga upp personal för att snabbt minska kostnaderna och anpassa organisationen i företagen. IF Metall ingick ett avtal med flera av sina arbetsgivarmotparter med en möjlighet att minska arbetstiden (och därmed inkomsten). Denna inkomstförlust betalade arbetstagarna helt och hållet själva (ibland ingicks mer förmånliga lokala avtal). Någon kompensation via den svenska arbetslöshetsförsäkringen är inte möjlig med dagens lagstiftning.

Fördelen med detta system syntes tydligt när konjunkturen så sakteliga förbättrades igen. I våra konkurrentländer kunde företagen snabbare än de svenska öka sin produktion och återgå till mer normala förhållanden. Detta gjorde att arbetslösheten blev lägre i de länder som har sådana system.

Det är bra att Sverige nu är på god väg till en sådan möjlighet för de svenska företagen. Med korttidsarbete i en djup lågkonjunktur ges möjlighet till att minimera uppsägningar. I en stigande konjunktur kan de svenska företagen snabbare öka sin produktion genom att, helt enkelt, öka arbetstiderna igen.

Ser man till den svenska industrin är ett förslag om korttidsarbete väldigt bra. Dagens allt mer kunskapskrävande produktion gör att de anställda blir en allt mer viktig resurs att behålla. I ett läge där man tvingas att säga upp personal finns alltid risken att människor försvinner till andra branscher eller företag. Genom korttidsarbete kan man behålla denna personal och, till och med, utnyttja tiden till utbilda dem. Så denna gång håller jag med Anders Borg när han säger att …

Det är viktigt att det finns ett tydligt ramverk som anger riktlinjer för när det statliga stödet vid korttidsarbete ska aktiveras samtidigt som det vid varje kraftig nedgång bör finnas utrymme att göra en samlad bedömning av läget i ekonomin för att därigenom säkerställa att det statliga stödet används på ett samhällsekonomiskt riktigt sätt.

Uppdatering

IF Metall kritiserar delar av förslaget tillkorttidsarbete. Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare, säger till tidningen Arbetet att det …

Det borde finnas en utbildningsstimulans i förslaget. Idén bakom den statliga subventionen för att låta bli att säga upp i kristider kanske inte blir så effektiv om staten snålar.

Länkar: Arbetet, da.se, Arbetet, di.se, SvD, da.se, Arbetet

Industribloggare: Leine Johansson

Krisavtal – Nej tack!


Dagens Arbete rapporterar att medlemmarna på SSAB i Borlänge efter en omröstning på ett medlemsmöte avvisat tanken på individuella ”krisavtal”. Bakgrunden till att frågan kommit upp finns förmodligen att finna i åsikter hos de centrala arbetsgivarorganisationerna. Teknikföretagen hävdar ju på sin hemsida att sådana krisavtal, som det som de fackliga medlemmarna i Borlänge avvisat, är möjliga enligt kollektivavtalet. IF Metall, å sin sida, delar inte den ståndpunkten.

IF Metall är väldigt tydliga med att man idag avvisar tanken på att skriva ett nytt centralt krisavtal. IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä motiverar den ståndpunkten med att jämföra dagens situation med den för några år sedan …

Det var en extrem situation då. Det är väldigt illa nu, men inte i närheten av den situationen då. Teknikarbetsgivarna kom med en prognos häromdagen att det skulle försvinna 18.000 jobb på två år. När vi hade finanskrisen försvann 8.000 – 10.000 jobb varje månad.

En ytterligare dimension i IF Metalls ståndpunkt är att man tillsammans med arbetsgivare och fackliga organisationer inom Industrirådet lämnat ett förslag om korttidsarbete till staten. Den frågan utreds för tillfället. Utredningens resultat ska lämnas den 3 december. Det skulle kännas urbota dumt att innan dess börja teckna krisavtal igen. Det vore bättre att få med staten på vagnen och som medfinansiär av positiva åtgärder för att minska behovet av uppsägningar.

Det känns som om arbetsgivarna spelar ett annat och mer kortsiktigt spel i denna fråga.

Länkar: da.se, dn.se, SvD, di.se, Östnytt, da.se

Om arbetsgivarnas vårdslösa rådgivning


Den 2 november publicerade, det till Svenskt Näringsliv anslutna, Teknikföretagen en artikel på sin hemsida. I den klargör man sin uppfattning att det visst är möjligt att teckna krisavtal av den typ som tecknades i samband med finanskrisen 2009. IF Metall går på sin hemsida i svaromål på Teknikföretagens ståndpunkt. Darko Davidovic, förbundsjurist på IF Metall, säger att …

Förbundet kan inte se detta som något annat än en otillåten stridsåtgärd, där företag genom mer eller mindre dolda hot och tvång försöker ändra kollektivavtalens innehåll.

Tidningen Dagens Arbete har för sin del talat med IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. Han säger till tidningen att …

De ger vårdslös och oansvarig rådgivning till sina medlemsföretag som riskerar att få betala tillbaks allt. Inklusive skadestånd till oss. Vi kommer att driva frågan till Arbetsdomstolen. Det dröjer ungefär ett år. Sedan får vi se vem som får rätt. Jag är trygg med att det blir vi.

Det är tydligt att IF Metall reagerar väldigt starkt på den linje som Teknikföretagen verkar vilja köra i detta fall. Jag kan förstå det. IF Metall har ju tillsammans med övriga parter inom Industrirådet tagit fram ett förslag om korttidsarbete. Förslaget har överlämnats till regeringen. De har tagit emot idéerna i förslaget väl och har därför tillsatt en utredning. Utredningens slutsatser ska presenteras den 3 december.

Det vore därför väldigt kontraproduktivt att börja acceptera krisavtal där de anställda själva får ta hela kostnaden. Varför skulle staten i en sådan situation vara intresserad av att vara med att betala för en reform om korttidsarbete om fack och arbetsgivare i alla fall gör upp?

Länkar: Arbetet, da.se

Industribloggare: Leine Johansson

Är krisen här för att stanna?


Enligt Teknikföretagens konjunkturprognos för 2013 kommer industriproduktionen minska med 3 % nästa år och antalet anställda med 4 %. Enligt en kort artikel i Dagens Nyheter bekräftas utvecklingen av ett pressmeddelande från Svensk Industriförening (SINF).

Som ett brev på posten kommer det önskemål från vissa delar av industrin om att snabba på införandet av ”korttidsarbete”. Tidigare har ju Socialdemokraterna genom Mikael Damberg ställt ett liknande krav.

Onekligen är den svenska industrin inne i en lågkonjunktur. Jag har personligen varit med om ett antal uppsägningsförhandlingar på mindre företag. Företagen är i de flesta fallen underleverantörer till andra företag. Arbetsgivarna säger ofta att de agerar snabbare denna gång än vid finanskrisen 2008-2009. Det gör det svårt för mig att jämföra denna kris med den för några år sedan. Det kan ju innebära att krisen denna gång inte får samma snabba och djupa förlopp som då. Då fick jag i flera fall återvända både en och flera gånger till företag för att förhandla om uppsägningar.

Så det är klart att denna situation inom industrin kommer att påverka de kommande kollektivavtalsförhandlingarna. Det tillhör ju sakens natur att arbetsgivarna väljer att se mörkare på situationen än vad de fackliga organisationerna kommer att göra. IF Metalls ordförande Anders Ferbe säger till Dagens Industri att …

Det blir en svacka nu, och sen är vår prognos att slutet på 2013 eller in i 2014 börjar det bli bättre drag i ekonomin. Vår bedömning skiljer sig inte speciellt mycket sig från Konjunkturinstitutets.

Arbetsgivarna kommer säkert att hävda att det knappast finns något större utrymme att höja några löner alls. De fackliga organisationerna kommer att hävda att det visst finns ett sådant utrymme. I slutändan kommer det att handla om hur lång avtalsperioden ska vara. Är konjunkturerna osäkra kan det vara en fördel med en kortare avtalsperiod. Å andra sidan är det lätt att förstå arbetsgivarnas intresse av längre avtalsperioder eftersom de då kan förutse kostnadsutvecklingen. Men förstås – det finns ju ett pris för allt här i världen.

Kan det bli så att det finns större utrymme för uppgörelser inom de kollektivavtalade försäkringssystemen denna gång?

Länkar: di.se, SvD, dn.se, di.se, di.se, SvD, di.se, Ekot, SvD, SvD, di.se, SvD, dn.se, Arbetet, Kollega, Arbetet, TCO-tidningen, Europaportalen, Aftonbladet kultur, dn.se, SvD, dn.se, da.se

Andra som skrivit: Gösta Karlsson, Ola Möller, Martin Moberg, Markus Mattila

Korttidsarbete i stället för uppsägningar


De fackföreningar och arbetsgivarorganisationer som gemensamt tecknat Industriavtalet har tillsammans överlämnat ett förslag om korttidsarbete till regeringen. Syftet är att anställda ska behålla jobben, företagen kompetensen och att staten slipper fler arbetslösa vid en djupare lågkonjunktur.

Bakgrunden till förslaget är de erfarenheter som gjordes i samband med finanskrisen 2008-2009 då ett stort antal anställda på kort tid sades upp. Inom flera EU-länder (som Belgien och Tyskland) fanns ett alternativ till att säga upp företagens anställda.

De anställda fick gå ned i arbetstid. Den inkomstförlust man därmed gjorde täcktes delvis av de nationella arbetslöshetsförsäkringarna. Detta system hade en stor fördel när konjunkturen åter vände uppåt. Det gick betydligt snabbare, än i Sverige, att växla upp produktionen. Det var ju bara att meddela de anställda att de åter skulle börja arbeta full tid igen. De svenska företagen hade att dra igång en långsammare anställningsprocess för att kunna öka produktionen igen.

Inom den svenska industrin tecknades ett, av många kallat, ”krisavtal”. Överenskommelsen innebar att man på det lokala företaget kunde förhandla om att minska arbetstiden (med max 20 %) med därmed minskande inkomst. Detta system finansierades helt och hållet av arbetsmarknadens parter.

Regeringen har valt att se positivt på förslaget om korttidsarbete som ett sätt att i en djupare lågkonjunktur minimera antalet personer som sägs upp från sina anställningar. En utredningsgrupp har fått i uppdrag att se på hur ett svenskt system skulle kunna införas. Det kommer ju att krävas en del förändringar i den svenska lagstiftningen.

Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi, menar att det finns en del nackdelar med ett sådant system. Korttidsarbete innebär förstås att de anställda under en period får en lägre inkomst än annars. Han menar att …

… en lönesänkning kan skapa stress och oro. För anställda med stora utgifter och som nyligen skaffat barn, hus eller lägenhet kan det bli extra tufft.

Det är ju förstås sant. Men lika sant är att alternativet till korttidsarbete är att anställda blir arbetslösa. Ersättningarna från arbetslöshetsförsäkringen (om man har kvalificerat sig för ersättning) är betydligt lägre. Vidare kan perioden med korttidsarbete bli kortare än en period med arbetslöshet.

Om än det säkert finns nackdelar med ett system med korttidsarbete så överväger fördelarna både för anställda som för företag. Arbetsgivarna kan snabbare sänka sina kostnader och kan behålla kompetensen kvar i företaget. De anställda behåller sina anställningar samtidigt som man kan öka sin kompetens under den period man minskar sin arbetstid. Statens vinst bör innebära lägre kostnader för arbetslöshet.

Länkar: dn.se, di.se, SvD, SvD

IF Metall: Det blir inget krisavtal!


Svenska Dagbladet har idag publicerat en intervju med IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe. Samtalet fokuserade kring frågan om införande av krisavtal inom industrin eftersom konjunkturen pekar nedåt.

Anders upprepar åter IF Metalls klart negativa inställning till att teckna krisavtal. Skulle något sådant skrivas på en arbetsplats avser förbundet att vidta alla de åtgärder man kan för att undanröja sådant. Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare, säger att förbundet, i det fall ett lokalt krisavtal skrivs …

Då kommer vi att hävda att avtalet är ogiltigt. Varje arbetsgivare som gör något sådant ska veta att vi kommer att begära skadestånd i Arbetsdomstolen för brott mot kollektivavtalet. Under tiden tar företaget risken att de kommer att få betala tillbaka varenda nickel plus skadestånd.

IF Metalls inställning i denna fråga grundar sig på att fackliga och arbetsgivarorganisationer inom industrin har föreslagit staten att införa ”korttidsarbete” i händelse av en djupare lågkonjunktur. En statlig utredning är tillsatt för att se på förslaget. Ett förslag kan komma redan den 3 december. Anders Ferbe manar till återhållsamhet och att inte allt för lättvindigt lägga förslag om korttidsveckan eftersom  …

Då kan vi få en debatt där de anställda hela tiden ska anpassa arbetstiden efter konjunkturen.

IF Metall gör rätt i att hålla emot i denna fråga. Det är viktigare att få till stånd ett väl avvägt förslag om korttidsarbete. Det är till större fördel för Sverige som nation. Det borde, som i exempelvis Tyskland, innebära att svensk industri återhämtar sig snabbare efter en lågkonjunktur.

Länkar: SvD, Arbetet, Kollega

Ropen skalla – korttidsarbete åt alla?


Sverige är åter på väg in i en lågkonjunktur. Detta märks tydligast inom industrin just nu. Det är förstås väldigt olyckligt att konjunkturen pekar nedåt så kort tid efter finanskrisen 2008/2009. Väldigt många företag, framför allt mindre, har fortfarande ekonomiska problem efter den tidigare krisen. Detta märks, bland annat, i att konkurserna verkar öka ganska kraftigt.

Den lågkonjunkter som slog mot de svenska industrin 2008/2009 kom väl inte som någon överraskning. Det dramatiska var hur snabbt konjunkturen vände nedåt. Jag mötte många arbetsgivare som nästan över en natt tvingades anpassa personalstyrkan nedåt.

I samband med den krisen började man på många företag att diskutera olika sätt att minska kostnaderna för företaget utan att därför behöva säga upp anställda. Kreativiteten var stor – om än inte alltid i enlighet med de kollektivavtal som fanns. Detta gjorde att IF Metall, i syfte att bibehålla kontrollen och för att försvara innehållet i avtalen, tecknade ett ”krisavtal” med arbetsgivarna.

Avtalet kritiserades från och av många fackligt aktiva men räddade förmodligen många arbetstillfällen. Överenskommelsen innebar att de anställda minskade sin arbetstid med maximalt 20 % med likaledes minskad inkomst.

I flera EU-länder fanns en annan lösning. De anställda permitterades (gick ned i arbetstid med minskad inkomst), inkomstförlusten de anställda gjorde kompenserades delvis av den nationella arbetslöshetsförsäkringen. Den möjligheten fanns inte i Sverige. Parterna inom industrin har därför formulerat ett förslag till staten om korttidsarbete att införas i händelse av en djup lågkonjunktur ungefär som den 2008/2009. Förslaget har tagits väl emot av den borgerliga regeringen och utreds för tillfället. Ett förslag ska komma under december månad detta år. Det innebär att lagstiftning i bästa fall kan finnas under 2014.

Socialdemokraterna, genom Mikael Damberg, har uppmanat regeringen att påskynda denna process. Det är förstås bra att även Socialdemokraterna har förstått nyttan i det förslag som parterna har tagit fram gemensamt. Samtidigt gäller det ju att de förändringar som behövs genomföras i gällande lagstiftning genomförs på ett klokt sätt. Även om regeringen kan behöva öka takten i lagstiftningsprocessen får ju detta inte fuskas i genom.

Länkar: SvD, Arbetet, di.se, di.se, Lag & Avtal

%d bloggare gillar detta: