Bloggarkiv

Sänktes verkligen lönerna?


Hellre lönesänkning än inget jobb alls?

Dagens Nyheter rapporterade för några dagar sedan om en enkätundersökning som man låtit Ipsos genomföra. Man lät fråga ett tusental människor om de anser ”krisavtal” vara bättre än uppsägningar. Artikeln utropar att sex personer av tio är beredda att sänka sina löner för att behålla jobben.

Det som hände i stora delar av den svenska industrin under hösten 2008 var dramatiskt. Företagen drabbades av en snabbt vikande konjunktur. I många fall upplevdes det som ett fullständigt ras. Det innebar att företagen snabbt tvingades att minska personalstyrkan.

I många fall kom man till ett läge där man inte ville/kunde säga upp fler. Det innebar att man på företagen började sluta överenskommelser för att slippa uppsägningar som i många fall stred mot gällande avtal. I syfte i att bibehålla kontrollen och värdet av branschavtalen beslutade sig IF Metall för att förhandla fram det, så kallade, krisavtalet.

Avtalet innebar en möjlighet att i stället för att säga upp personal kunde man komma överens om att minska arbetstiden med därmed minskad inkomst. Företagen kunde med denna lösning snabbare sänka sina kostnader och samtidigt kunna behålla sin personalstyrka. Samtidigt kunde man snabbare växla upp produktionen när läget normaliserades. Det bidrog till rädda ganska många arbetstillfällen i det läget.

Avtalet kom till i en extrem situation där arbetslösheten ökade snabbt och i ett läge där en borgerlig majoritet i riksdagen beslutat om stora förändringar/försämringar av arbetslöshetsförsäkringen.

Huruvida krisavtal av den typ som IF Metall gick med på är bättre än att vidta uppsägningar kan ju diskuteras. IF Metall fick ganska mycket kritik för avtalet inom och utom förbundet. IF Metall har tillsammans med parterna inom Industriavtalet tagit fram ett förslag till ”korttidsarbete” som är en betydligt bättre lösning. Det är därför inte aktuellt att i dagsläget teckna nya centrala krisavtal.

Länkar: dn.se, Ekot, SVT, di.se

Andra som skrivit: Johan Ulvenlöv

Industribloggare: Leine Johansson

IF Metall på väg till domstolen


Dagens Arbete rapporterar att IF Metall planerar att stämma företaget Ålö Cylinder till Arbetsdomstolen för brott mot gällande kollektivavtal. Företaget ville genomföra ett krisavtal av den typ som tillkom i samband med finanskrisen 2008-2009. IF Metalls officiella linje är att det inte är möjligt att teckna sådana avtal då det tidigare särskilda avtalet inte längre gäller.

Efter lokal förhandling där den lokala klubben inte gick med på att teckna något krisavtal skrev företaget ett antal individuella avtal. IF Metall anser att dessa ska betraktas som utpressning, eftersom Ålö Cylinder ska ha hotat med att det annars skulle bli uppsägningar. Under tisdagen hölls en central förhandling i frågan. Förhandlingen slutade i oenighet. Nästa steg är att driva ärendet till Arbetsdomstolen (AD). Förbundet förbereder nu en stämning till AD.

IF Metall gör rätt i att försvara våra centrala avtal. Krisavtalet skrevs i en kraftig konjunkturnedgång. En sådan situation finns inte nu. Jag litar till att förbundet kommer att förbereda stämningen väl. Det vore ju olyckligt om AD skulle komma till en ståndpunkt som går IF Metall emot.

Länkar: da.se, di.se, SvD

Industribloggare: Leine Johansson

Korttidsarbete eller krisavtal


I en artikel SvD Näringsliv diskuteras huruvida ett system med korttidsarbete (enligt den modell som Finansdepartementet har föreslagit) kan påverka lönebildningen. Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson säger, enligt artikeln, att …

Allt annat lika finns en viss risk för att det påverkar lönebildningen så att insiders blir lite säkrare på att få behålla jobbet och då kan driva upp lönerna.

Med ”insiders” menas de personer som fortfarande befinner sig i arbete. Teorin skulle innebära att med ett system med korttidsarbete skulle de arbetande känna en ökad trygghet i sina anställningar. Detta skulle innebära en risk för att man driver fram högre löneökningar än vad ekonomin kan bära långsiktigt.

Finansdepartementet ser även de denna risk i sin skrift om förslaget. Deras förslag för att minimera denna negativa effekt på lönebildningen är att systemet med korttidsarbete sjösätts enbart i djupare lågkonjunkturer. Detta definieras i förslaget som att ”sysselsättningsgapet är minst -3 procent”. Under senare tid har detta endast skett under den tidiga 1990-talskrisen och under finanskrisen 2008-2009.

Liknande system i Sveriges viktigare konkurrentländer har bidragit till att minska den nationella arbetslösheten. För min del överväger de positiva effekterna av ett system med korttidsarbete. Det finns idag ingen anledning för fackliga organisationer att gå med på ”krisavtal” av den modell som IF Metall tecknade under 2009. Förbundet har ju dessutom starkt motsatt sig sådan förslag/krav från arbetsgivarhåll. Man hävdar, i motsats till Teknikföretagen, att det inte är möjligt att med stöd av skrivningarna i kollektivet att genomföra krisavtal – kollektiva eller enskilda överenskommelser.

Nu kommer detta att prövas i en central förhandling. Det gäller företaget Ålö Cylinder som ingått individuella avtal med ett tiotal anställda. Den centrala förhandlingen kommer att ske parallellt med att förhandlingar om ett nytt kollektivavtal ska träffas mellan parterna. Det ska bli intressant att se vad som kommer ut av detta.

Länkar: SvD, Kollega, Arbetet, da.se, di.se, SvD

Om krisavtal på SSAB


Det verkar som om ett fackligt lugn har lagt sig över SSAB i Oxelösund. Media rapporterar att järnbruksklubben och den lokala företagsledningen har kommit överens om en lokal variant av det åtgärdsprogram (gemenligen kallat krisavtal) som SSAB föreslagit anställda och fackliga organisationerna att anta.

Det verkar som om man funnit en kompromiss som i någon mån tillfredsställer alla parter i Oxelösund. Vad jag förstår av rapporteringen är det i grunden samma avtal som järnbruksklubbarna i Luleå och Borlänge efter medlemsomröstningar accepterat och som kommer att erbjudas tjänstemännen. Skillnaden är att IF Metalls medlemmar i Oxelösund kommer att få ta individuell ställning till avtalet. Järnbruksklubben rekommenderar nu medlemmarna att gå med på detsamma. Järnbruksklubbens ordförande Emil Carlsson säger till Dagens Arbete …

Vi känner att det här var den bästa möjligheten. Medlemmarna kände sig väldigt kluvna. Vi hade kollektivt sagt nej till avtalet, samtidigt försökte företaget få dem att skriva på.

Jag vet inte vad som gjorde denna vändning möjlig så snabbt. Kanske blev medlemstrycket så starkt att klubben snabbt tvingades hitta en hedervärd kompromiss?

Om inte annat så visar detta exempel att det inte alltid är så lätt att vara fackligt aktiv. Det gäller både att bygga långsiktiga relationer till sin motpart som att hålla medlemmarna informerade om utvecklingen. Låt oss hoppas att alla parter vinner långsiktigt med det åtgärdsprogram som nu kommer att genomföras.

Länkar: Östnytt, da.se, Arbetet, di.se, SvD, Arbetet, Arbetet, SvD, dn.se

Om SSAB:s krisavtal


https://i1.wp.com/thumbs.zitiz.se/thumb.imgSSAB:s krisavtal har ju debatterats en del i media under de senaste dagarna. Företaget kommer att erbjuda samtliga tjänstemän att skriva på individuella avtal. Företagsledningen har fört förhandlingar med de tre lokala IF Metall-klubbarna i Borlänge, Luleå och Oxelösund. Efter att medlemsomröstningar i Borlänge och Luleå röstat för att anta företagets förslag till ”krisavtal” kommer de klubbarna att skriva på avtal.

Annorlunda har det ju blivit i Oxelösund. En majoritet av de som deltagit i de tre medlemsomröstningar som klubben genomförde röstade emot att anta något krisavtal. I det läget kan inte klubben göra annat än att motsätta sig ett lokalt krisavtal. Företaget kommer dock att strunta i klubbens besked och i stället erbjuda samtliga av IF Metalls medlemmar att skriva på individuella avtal. Företaget gör detta efter att ha antytt att IF Metalls inte har en majoritet av sina medlemmar bakom sig. Lena Westerlund, pressansvarig vid SSAB:s anläggning i Oxelösund, säger att platschefen Johan Wiig fått …

… undratals mejl med frågan varför man inte fick chansen att svara ja.

I en annan artikel sägs att företaget fått veta att endast omkring 600 av klubbens drygt 1700 medlemmar deltog på tre medlemsmötet som genomfördes.

Jag har ingen aning om hur många medlemmar som deltog i medlemsomröstningen (vare sig i Borlänge, Luleå eller Oxelösund). Jag vet inte heller hur avtalsförslagen presenterades på de tre olika orterna. Men det kan gått förhålla sig så att en majoritet av medlemmarna på samtliga orter valde att inte delta i några medlemsomröstningar. Det är tyvärr allt för vanligt att de fackliga medlemmarna väljer bort att delta i den lokala fackliga aktiviteten.

Det är ju ett ganska oblygt försök som den lokala företagsledningen gör i Oxelösund. Skulle det visa sig att en majoritet av IF Metalls medlemmar skriver på individuella avtal innebär ju detta en ordentlig prestigeförlust för klubbens ledning. På samma sätt skulle det motsatta innebära att klubben är de som tolkat stämningarna rätt.

Oavsett vad som händer riskerar ju detta att allvarligt skada partsförhållandena på företaget. Det är, oavsett vad företaget säger, ett allvarligt brott mot den ordning som tillämpats på svenska arbetsmarknad. Det är faktiskt medlemmarna på företaget som har att avgöra om klubbstyrelsen har förvaltat sitt förtroende på bästa sätt. Det är de fackliga medlemmarna som tillsätter (och i förekommande fall avsätter) styrelse och enskilda förtroendevalda.

Länkar: SvD, SVT, SvD, di.se, SVT, Ekot, dn.se, SvD, SvD, E-K, Arbetet

Om SSAB:s krisavtal


Journalisten på Dagens Arbete, Harald Gatu, skriver i en analys om det förslag till ”krisavtal” som företagsledningen föreslagit de anställda att anta. För tjänstemännen gäller förslaget som individuella överenskommelser, för IF Metalls medlemmar krävs en överenskommelse med den lokala fackliga organisationen. Konstruktionen på krisavtalet grundas på en inte särskilt väl använd bestämmelse i Stål och Metallavtalet. I femte paragrafen, fjärde momentet, sägs …

I syfte att utjämna beläggnings- och efterfrågesvängningar över åren finns möjlighet att över en längre period genomsnittsberäkna det ordinarie arbetstidsmåttet, varierad arbetstid”. ”Genom denna typ av arbetstidslösning ges alternativ till traditionella åtgärder såsom t.ex uppsägningar i samband med en efterfrågenedgång.

IF Metalls medlemmar i Luleå och Borlänge har efter medlemsomröstningar sagt ja till avtalet. Medlemmarna i Oxelösund har tydligen avgivit ett tydligt nej till att gå med på förslaget. Enligt nyhetsrapporteringen har företagit krävt en majoritet om 70 % för att avtalet ska genomföras. Resultatet i Oxelösund borde innebära att förslaget därmed faller.

Jag har tidigare skrivit att IF Metall gör rätt i att motsätta sig en central överenskommelse om krisavtal av den typ som skedde 2009. Läget är ett annat denna gång då parterna inom Industrirådet har överlämnat ett förslag om korttidsarbete till staten. Förslaget utreds för tillfället i syfte att utreda vilka behov som finns för justeringar av den svenska lagstiftningen. Därför vore det oklokt av förbundet att medverka till tecknandet av centrala krisavtal.

Det avtal som diskuterats mellan parterna på SSAB är ju helt och hållet ett lokalt initiativ grundat på bestämmelser i det gällande branschavtalet. De fackliga medlemmarna har säkert inte haft ett lätt val att ta ställning till. Jag antar att alternativet till ett krisavtal har stavats uppsägning.

Länkar: da.se, da.se, E-K, Arbetet, SVT, dn.se, di.se, Östnytt, SVT, Arbetet, SVT, SvD, di.se, dn.se, da.se, di.se, Ekot, di.se, da.se, da.se, Kollega, Arbetet

Om att sänka löner


Jag är intresserad av och läser om, när andan faller på, facklig historia. Det är intressant att ta del av tidigare fackliga generationers erfarenheter och beslut. Det är alltid nyttigt att skaffa sig historisk kunskap för att därmed kunna se tidens tecken. Det är inte utan att dagens fackligt aktiva kan se paralleller till det tidiga 1900-talet.

Efter det första världskriget gick den industrialiserade världen in i en ganska djup lågkonjunktur. I Sverige sades många industrianställda upp av sina arbetsgivare. De som arbetade kvar tvingades att vidkännas lönesänkningar för att behålla sina arbeten. Detta var ju allmänt en praxis från dåtidens arbetsgivare att tvinga på de anställda lönesänkningar för att jobben skulle behållas. De fackliga strategierna handlade då mer om att begränsa skadeeffekterna och att snabbt komma tillbaka i löneutveckling i bättre tider.

En orsak till att arbetarna i dåtidens Sverige hellre tog sänkta löner var ju att alternativet var ytterligare sämre. Det fanns arbetslöshetsförsäkringar som de fackliga organisationerna hade byggt upp med egna medel. Villkoren för att erhålla ersättning var hårda och tiden var begränsad hur länge man kunde erhålla understöd. En lägre lön och bibehållen anställning var därför ett bättre alternativ. Dessutom stod ju många anställda utan sådana arbetslöshetsförsäkringar.

Med förbättrad arbetslöshetsförsäkring och annan förändring av den svenska lagstiftningen gjorde att de fackliga organisationerna från 1930-talet och framåt stod starkare och inte lika lätt behövde acceptera sänkta löner. Det hände att man accepterade lönestopp och liknande konstruktioner för att hålla nere kostnadsutveckling och inflation.

Men det har hänt något i Sverige. SAS har genom utpressningstaktik fått de fackliga organisationerna att acceptera sänkta löner och andra anställningsvillkor. Under finanskrisen hamnade IF Metall i ett läge där man hellre tecknade ett centralt avtal om möjligheten till lokala permitteringsavtal (innebärande sänkt arbetstid och sänkt inkomst). Tjänstemännens organisationer inom industrin tvingades acceptera att deras avtal medger individuella avtal om sänkt arbetstid och inkomst.

Det finns, i och för sig, skillnader mellan exemplet med SAS och industrins ”krisavtal”. De fackliga organisationerna inom SAS har tvingats acceptera stadigvarande lönesänkningar. Krisavtalet har endast inneburit tillfälliga inkomstsänkningar (lönen i sig har inte rörts). Men trots allt har något skett. De svenska löntagarna har hamnat i ett läge där man hellre accepterar sänkt lön/inkomst hellre än att förlora sina arbeten.

De svenska fackföreningarna bildade egna arbetslöshetskassor i insikten om att hålla de anställdas löner uppe. Genom att erbjuda de arbetslösa en anständig arbetslöshetsförsäkring skulle man minimera risken för att anställda skulle ta arbeten till allt lägre löner. Det är idag endast en liten minoritet av IF Metalls arbetslösa medlemmar som erhåller 80 % av tidigare lön i arbetslöshetsersättning. Att fortsätta arbeta till en inkomst som motsvarar 80 eller 90 % av lönen är därför ekonomiskt bättre om man kan förhindra uppsägningar.

Här finns kopplingen mellan dagens undermåliga arbetslöshetsförsäkring och arbetsgivarkrav på att acceptera försämrade villkor. Eftersom endast en tiondel av de arbetslösa i praktiken får 80 % av tidigare lön i ersättning blir det ekonomiskt rationellt att acceptera sämre villkor på arbetsplatserna. På så sätt innebär en sämre arbetslöshetsförsäkring svagare fackliga organisationer. Arbetsgivarna får det lättare att tvinga fram tillfälliga och/eller stadigvarande försämringar av anställningsvillkoren.

Länkar: SVT, SVT, dagens arena, dn.se, di.se, SvD, dagens arena, SvD, Ekot, bblat.se, SvD, dn.se, di.se, SVT, SvD, dn.se, Ekot, di.se, di.se, SVT, Ekot, di.se, Arbetet, TCO-tidningen, Arbetet, Arbetet, Arbetet, da.se, Lag & Avtal, da.se, Arbetet, Arbetet, Lag & Avtal, da.se, Arbetet, Arbetet, da.se

Andra som skrivit: Ann-Sofie Wågström, Peter Högberg, Leine Johansson, Leine JohanssonJan-Henrik SandbergNiklas HjertRoger Mörtvik

Krisavtal – Nej tack!


Dagens Arbete rapporterar att medlemmarna på SSAB i Borlänge efter en omröstning på ett medlemsmöte avvisat tanken på individuella ”krisavtal”. Bakgrunden till att frågan kommit upp finns förmodligen att finna i åsikter hos de centrala arbetsgivarorganisationerna. Teknikföretagen hävdar ju på sin hemsida att sådana krisavtal, som det som de fackliga medlemmarna i Borlänge avvisat, är möjliga enligt kollektivavtalet. IF Metall, å sin sida, delar inte den ståndpunkten.

IF Metall är väldigt tydliga med att man idag avvisar tanken på att skriva ett nytt centralt krisavtal. IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä motiverar den ståndpunkten med att jämföra dagens situation med den för några år sedan …

Det var en extrem situation då. Det är väldigt illa nu, men inte i närheten av den situationen då. Teknikarbetsgivarna kom med en prognos häromdagen att det skulle försvinna 18.000 jobb på två år. När vi hade finanskrisen försvann 8.000 – 10.000 jobb varje månad.

En ytterligare dimension i IF Metalls ståndpunkt är att man tillsammans med arbetsgivare och fackliga organisationer inom Industrirådet lämnat ett förslag om korttidsarbete till staten. Den frågan utreds för tillfället. Utredningens resultat ska lämnas den 3 december. Det skulle kännas urbota dumt att innan dess börja teckna krisavtal igen. Det vore bättre att få med staten på vagnen och som medfinansiär av positiva åtgärder för att minska behovet av uppsägningar.

Det känns som om arbetsgivarna spelar ett annat och mer kortsiktigt spel i denna fråga.

Länkar: da.se, dn.se, SvD, di.se, Östnytt, da.se

Om arbetsgivarnas vårdslösa rådgivning


Den 2 november publicerade, det till Svenskt Näringsliv anslutna, Teknikföretagen en artikel på sin hemsida. I den klargör man sin uppfattning att det visst är möjligt att teckna krisavtal av den typ som tecknades i samband med finanskrisen 2009. IF Metall går på sin hemsida i svaromål på Teknikföretagens ståndpunkt. Darko Davidovic, förbundsjurist på IF Metall, säger att …

Förbundet kan inte se detta som något annat än en otillåten stridsåtgärd, där företag genom mer eller mindre dolda hot och tvång försöker ändra kollektivavtalens innehåll.

Tidningen Dagens Arbete har för sin del talat med IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. Han säger till tidningen att …

De ger vårdslös och oansvarig rådgivning till sina medlemsföretag som riskerar att få betala tillbaks allt. Inklusive skadestånd till oss. Vi kommer att driva frågan till Arbetsdomstolen. Det dröjer ungefär ett år. Sedan får vi se vem som får rätt. Jag är trygg med att det blir vi.

Det är tydligt att IF Metall reagerar väldigt starkt på den linje som Teknikföretagen verkar vilja köra i detta fall. Jag kan förstå det. IF Metall har ju tillsammans med övriga parter inom Industrirådet tagit fram ett förslag om korttidsarbete. Förslaget har överlämnats till regeringen. De har tagit emot idéerna i förslaget väl och har därför tillsatt en utredning. Utredningens slutsatser ska presenteras den 3 december.

Det vore därför väldigt kontraproduktivt att börja acceptera krisavtal där de anställda själva får ta hela kostnaden. Varför skulle staten i en sådan situation vara intresserad av att vara med att betala för en reform om korttidsarbete om fack och arbetsgivare i alla fall gör upp?

Länkar: Arbetet, da.se

Industribloggare: Leine Johansson

IF Metall: Det blir inget krisavtal!


Svenska Dagbladet har idag publicerat en intervju med IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe. Samtalet fokuserade kring frågan om införande av krisavtal inom industrin eftersom konjunkturen pekar nedåt.

Anders upprepar åter IF Metalls klart negativa inställning till att teckna krisavtal. Skulle något sådant skrivas på en arbetsplats avser förbundet att vidta alla de åtgärder man kan för att undanröja sådant. Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare, säger att förbundet, i det fall ett lokalt krisavtal skrivs …

Då kommer vi att hävda att avtalet är ogiltigt. Varje arbetsgivare som gör något sådant ska veta att vi kommer att begära skadestånd i Arbetsdomstolen för brott mot kollektivavtalet. Under tiden tar företaget risken att de kommer att få betala tillbaka varenda nickel plus skadestånd.

IF Metalls inställning i denna fråga grundar sig på att fackliga och arbetsgivarorganisationer inom industrin har föreslagit staten att införa ”korttidsarbete” i händelse av en djupare lågkonjunktur. En statlig utredning är tillsatt för att se på förslaget. Ett förslag kan komma redan den 3 december. Anders Ferbe manar till återhållsamhet och att inte allt för lättvindigt lägga förslag om korttidsveckan eftersom  …

Då kan vi få en debatt där de anställda hela tiden ska anpassa arbetstiden efter konjunkturen.

IF Metall gör rätt i att hålla emot i denna fråga. Det är viktigare att få till stånd ett väl avvägt förslag om korttidsarbete. Det är till större fördel för Sverige som nation. Det borde, som i exempelvis Tyskland, innebära att svensk industri återhämtar sig snabbare efter en lågkonjunktur.

Länkar: SvD, Arbetet, Kollega

%d bloggare gillar detta: