Bloggarkiv

Det finns skrivningar som gnager för alla


LO-förbunden har blivit överens om ett antal (14 st) långsiktiga mål för kommande avtalsrörelser. Förbunden hoppas att kunna nå dessa mål fram till och med 2028. Det är, med andra ord, ganska långsiktiga mål som har satts upp.

LO-förbunden är överens om att löneskillnaden mellan kvinnor och män ska halveras under målperioden. Hur detta ska gå till anges däremot inte i måldokumentet. Metoden ska man arbeta fram under det kommande halva året (innan avtalskraven ska börja presenteras för motparter och fackliga organisationer inom TCO och Saco). Detta kan ju både bli en stötesten internt inom LO som i kontakter med tjänstemännens organisationer.

En annan sådan svårighet är förstås målet som LO satt upp att minska avståndet till tjänstemännens löner. Enligt LO:s beräkningar tjänar tjänstemännen i snitt 45 % bättre/högre än arbetarna. LO vill minska klyftan till 40 %. Detta är ju knappast ett mål som tjänstemannaorganisationerna kommer att slå glädjevolter över precis.

Det finns även del mindre kontroversiella frågor (åtminstone för facken) som att höja lägstalöner och att minska andelen anställda som arbetar under visstidsanställningar. Arbetsgivarna kommer ju förstås att motsätta sig sådana krav å det kraftigaste.

Ett spännande mål som satts upp är att LO-medlemmarnas totala pension ska vara 72 % den dagen man lämnar arbetslivet. Det är bra att LO engagerar sig i denna fråga. Frågan är bara hur det ska ske.

LO:s medlemmar riskerar ju att vara förlorarna i dagens pensionssystem. Det är ju LO:s medlemmar som i högre grad inte orkar arbeta så länge som behövs för att nå en rimlig pensionsnivå. Satsningar på en bättre arbetsmiljö lär ha högst begränsade effekter på pensionsnivån för den tidsperiod som LO:s mål ligger inom. Då handlar det om att få in mer pengar i systemet – antingen genom statens försorg eller genom kollektivavtal.

Jag antar därför att LO-förbunden kommer att ta fram ett antal gemensamma krav kring de olika avtal som finns om tjänstepension. Det finns ett antal skillnader mellan de privatanställda och de offentligt anställda i denna fråga.

Kraven och målen är både ganska många som omfattande. Det är ju inte att undra över att man satte målen så pass många år framåt.

Länkar: da.se, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Arbetet, SvD, di.se

Fler som skrivit: Anders LarssonHelle Klein

Fortfarande en tung industrination


Jan Björklund visar dådkraft

Den borgerliga regeringen har förändrat inriktningen på de yrkesförberedande gymnasieprogrammen på så sätt att de inte längre ger behörighet till högskola/universitet. Detta är en förändring som har kritiserats från fackliga och arbetsgivarparter.

Jan Björklunds syfte med förändringen var ju att befria praktiskt sinnade elever från tvånget med allt för mycket teoretiskt inslag i utbildningen. Han ville på det sättet att fler elever skulle lämna utbildningarna med fullständiga betyg. Samtidigt visade förändringen dålig insikt om de behov som, i detta fall, industrins arbetsplatser har.

Arbetsmarknadens parter inom industrin har ju snarare arbetat hårt för att förbättra ryktet för gymnasiets industriutbildningar. Regeringens förändring av gymnasieutbildningarna har ju minskat antalet sökande till yrkesförberedande programmen. Det arbete som parterna inom industrin har gjort har därmed underminerats av den borgerliga regeringens reformiver.

Nu verkar ministern ha kommit till insikt om de behov som den svenska industrin faktiskt har. Jan Björklund kommer att tillsätta en utredning som snabbt ska leverera sina förslag så att Riksdagen kan fatta beslut under 2014. Den nya industriutbildningen kan då införas från och med hösten 2015. Som Jan Björklund så insiktsfullt sade när utredningen presenterades …

Sveriges attityd till industrin har varit förödande de senaste årtiondena. Attityden säger att vi var en industrination på 1900-talet, men nu är vi något annat. Men vi är fortfarande en tung industrination och det ska vi förbli i framtiden. Det är därför regeringen går in för det här med hull och hår.

Så synd bara att denna insikt kommer några år sent!

Länkar: Ekot, di.se, SVT, Arbetet, da.seLärarnas Nyheter

Fler som skrivit: Peter Johansson

Industribloggare: Carola Andersson, Kaj Raving

Kvalificerad yrkesutbildning


2013-08-11 16.52.12Dagens Nyheter rapporterar i söndagens tidning att statsrådet Jan Björklund kommer att tillsätta en utredning om en ny gymnasial industriutbildning. Detta kommer att presenteras under en pressträff som Jan Björklund genomför under måndagen. Anders Ferbe och Åke Svensson kommer att göra Jan sällskap under träffen.

Syftet med utredningen är att ta fram förslag för en för eleverna och arbetsgivare attraktivare utbildning. Tidningen har talat med Ola Asplund, utredningschef för IF Metall, som säger att …

Vi vill gärna se ett närmande mellan de teoretiska och praktiska utbildningarna.

Det är verkligen på tiden att man gör något åt den yrkesförberedande industriutbildningen på gymnasiet. All statistik visar att de sökande till Industriprogrammet har fått allt färre sökande.

En viktig anledning till att elever har valt bort att söka de yrkesförberedande programmen är att de inte längre ger allmän behörighet till högskolan. Det har, inte minst, slagit mot de industriutbildningar som finns på gymnasial nivå.

Det är väl bra att utbildningsministern har kommit till insikt om det. Jag hoppas att utredningen ges ett förhållandevis snabbt uppdrag att presentera sina förslag.

Länkar: Ekot, di.se, SVT, Ekot, SvD, dn.se, Ekot, di.se

Teknikföretagens strid emot LAS


Anders Weihe är kritisk

Svenska Dagbladet rapporterar att arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen anser att Lagen om anställningsskydd ökar arbetslösheten och minskar sysselsättningen bland unga. Denna uppfattning förs fram i en, ännu ej publicerad, rapport. Anders Weihe, chefsjurist och förhandlingschef, säger att …

Det har varit svårt att få i gång en diskussion kring las. Det är närmast tabu att prata om det. Nu har vi valt att i stället börja titta på om det finns problem med lagen och vi anser att det finns tydliga bevis för det.

Teknikföretagen är förstås fria att anse vad de vill om gällande lagstiftning. De är dock konsekventa i sin ståndpunkt. Hösten 2012 kunde de meddela att deras medlemmar hellre fyller sitt anställningsbehov genom korta anställningar och bemanningsföretag.

Saco visar i en rapport att en stor del av debatten kring lagen om anställningsskydd förs i ett väl högljutt tonläge och (ibland) av okunskap. De säger i anslutning till en rapport om lagstiftningen att …

Den polariserade debatten om LAS kan till stor del förklaras med bristande kunskap. Både arbetsgivare och arbetstagare gör många gånger val som bygger på en felaktig uppfattning om gällande rätt. En lösning på problemet kan vara att göra arbetsrätten mer transparent genom att skriva in praxis i lagen. Det finns dock flera nackdelar. Flexibiliteten riskerar att gå förlorad samtidigt som det skulle vara svårt att undvika att åstadkomma ändringar i sak.

Det stora problemet med LAS är snarare att lagstiftarna har gjort det möjligt att stapla korta anställningar på varandra. Detta har gjort det allt svårare för unga att få en fast anställning. Häri ligger orsaken till att EU hotar med att dra Sverige inför domstolen för brott mot EU:s visstidsdirektiv.

På denna punkt förefaller inte arbetsgivarna ha någon större åsikt. Det är väl snarare som så att de med välbehag ser att de kan använda de anställda på ett mer flexibelt sätt.

Varken Riksbanken eller regeringen gör sitt jobb


Varken rege­ringen eller Riksbanken kan undandra sig sitt gemensamma ansvar

Representanter för IF Metall, Teknikföretagen och Unionen efterlyser i Dagens Industri mer handlingskraft av Riksbanken och av regeringen. De konstaterar att den höga svenska kronkursen sätter de svenska företagen under stark kostnadspress. Risken finns att ytterligare arbetstillfällen försvinner utomlands i jakten på detaljer tillverkade till lägre pris.

De kritiserar gemensamt Riksbanken för att den inte lever upp till sitt uppdrag – att hålla inflationen till ett genomsnitt om högst 2 %. Den aktuella situationen är snarare en inflation nära noll. Parterna efterlyser därför en lägre reporänta. Debattörerna menar att en sådan sänkning skulle innebära att Riksbanken kommer närmare sitt eget inflationsmål samt att en sådan politik skulla kunna pressa ned kronkursen under smärtgränsen.

Men då Riksbanken inte lever upp till sitt uppdrag borde den borgerliga regeringen ta till de finanspolitiska verktyg den förfogar över. Artikelförfattarna vill se åtgärder som underlättar investeringar, innovationer, utbildning och annat som påverkar kompetensnivån positivt. De säger avslutningsvis att …

… Sverige ska ta ansvar för sin egen ekonomiska utveckling och vidta nödvändiga åtgärder för att stärka konkurrenskraften, både på kort och på lång sikt. Varken rege­ringen eller Riksbanken kan undandra sig sitt gemensamma ansvar för att det blir möjligt.

Debattinlägget är skrivet i efterdyningarna av den nyligen genomförda avtalsrörelsen. Tidigare motsättningar synes vara som bortblåsta. Det visar väl på att parterna åter har lyckats teckna ett kollektivavtal som balanserar såväl de anställdas som företagens behov. Parternas ansvarsfulla avtal bidrar möjligen till att stärka den svenska kronans stabila utveckling. Den svenska industrin lever under förhållanden som det var länge sedan den behövde hantera. Tvärtom har man något gynnats av en lågt värderad krona.

Samtidigt har Riksbanken ett politiskt uppdrag att hålla inflationen på en genomsnittlig nivå om 2 %. Det var länge sedan vi hade en inflation på en sådan hög nivå. Så på det sättet finns det fog för den partsgemensamma kritiken av den genomförda politiken.

Länkar: di.se, Ekot, di.se

Andra som skrivit: Gösta Karlsson

Om eventuell missämja inom LO


Det verkar som om det kommer att dröja ett tag till innan de opartiska ordförandena lämnar ett slutbud till parterna inom industrin. Det skulle enligt den ursprungliga vägplanen ha kommit ett sådant i fredags (den 22/3). Det betyder inte att det är stiltje på förhandlingsfronten. De fackliga organisationerna och arbetsgivarna träffas för att försöka reda ut sådana tvistefrågor som kräver lösningar innan ett avtal är i hamn.

Mer problematiskt är att det verkar ha uppstått en fnurra på tråden mellan IF Metall och Elektrikerförbundet. IF Metalls förbundsordförande säger till Dagens Arbete att förbundet inte var informerat om att Elektrikerna skulle varsla om strejker på arbetsplatser anslutna till Teknikavtalet. Anders säger att …

Jag trodde vi hade en ordning inom LO för stridsåtgärder. LO:s styrelse har inte behandlat Elektrikerförbundets varsel. Därför är jag överraskad.

Elektrikerförbundet säger att man visst har informerat LO:s styrelse om sitt konfliktvarsel. LO väljer att inte kommentera frågan eftersom förhandlingarna befinner sig i ett känsligt läge. Jag har ingen aning om hur det förhåller sig. Men det är klart att det inte är särskilt bra att ett annat LO-förbund drar igång strejk på arbetsplatser bundna av kollektivavtal med IF Metall. Det kommer verkligen inte att göra det enklare att komma överens med Teknikföretagen.

LO-förbunden är överens om att den konkurrensutsatta sektorn ska sätta ”märket” för löneökningarna. Den principen gäller (med vissa spänningar) även inom arbetsgivarnas organisation. Teknikföretagen kommer svårligen att teckna avtal med IF Metall så länge det förekommer konfliktvarsel från andra förbund inom deras verksamhetsområden.

Vi får väl se hur det här slutar.

Länkar: da.se, Elektrikern, Arbetet, Arbetet, SVT, dn.se, di.se, SvD, di.se, Ekot, SvD

Om avtalsmotsättningar under passionsveckan


Media rapporterar om att det går trögt i förhandlingarna mellan parterna inom industrin. Byggnads och Elektrikerförbundet har varslat om strejk inom sina branscher. Medlarna har när det gäller Byggnads strejkvarsel beslutat att skjuta på denna åtgärd. Orsaken är alldeles säkert att medlarna vill avvakta vad som händer i förhandlingarna på industrins område.

Facken inom industrin har ju gemensamt meddelat de opartiska ordförandena (opo) att man avvisat det första avtalsutkastet. Ett nytt skulle ha presenterats under gårdagen (fredag den 22/3). Något förslag har ännu inte lämnats till parterna. IF Metall har kallat in sina förhandlingsdelegationer på de avtalsområden där diskussioner pågår.

Vad jag förstått finns det ett antal stötestenar som opo behöver överbrygga för att kunna lägga ett förslag som kan accepteras av alla parter:

  • Lönenivån
    Arbetsgivarna vill ha treåriga avtal för att därmed bädda för lugn och ro på arbetsmarknaden under en längre period. Längre avtalsperioder gör det även lättare att omreglera villkor i de olika branschavtalen. Facken vill dock ha högre avtalshöjningar än vad arbetsgivarna, hittills, accepterar.
  • Delpension
    IF Metall driver som en viktig fråga att införa en delpension lösning på de avtalsområden där sådana inte finns idag. Diskussionen gäller väl hur mycket denna får kosta i form av avstådd lönehöjning.
  • Föräldraförsäkring
    LO-förbunden är överens om att driva kravet om ett införande av en föräldralöneförsäkring i form av en avtalsförsäkring. Dessa förhandlingar förs mellan LO och Svenskt Näringsliv (SN). Arbetsgivarna vill inte förhandla så länge som det finns strejkvarsel från Byggnads och Elektrikerna. Samtidigt har LO-förbunden tagit i hand på att inte skriva på branschavtal så länge inte LO och SN inte är färdiga. Här låser man varandra.
  • LO:s lönesamordning
    LO-förbunden är överens om principerna för en låglönesatsning som man driver. Eftersom IF Metall går först och ska sätta  märket för löneökningsnivån ligger det på förbundet att driva i genom den principen. Samtidigt sätter detta press på samarbetet inom Facken inom industrin. De fackliga förbunden inom TCO och Saco är inte bundna av en sådan princip. Här finns ju en möjlighet för arbetsgivarna att spela ut vissa kort för att så splittring mellan Facken inom industrin.

Det är kanske inte att förundra sig över att opo behöver litet tid på sig att hitta en formel som åtminstone är möjlig att diskutera mellan parterna inom industrin. Det går nu snabbt fram till den 31 mars då avtalen löper ut. Det blir då möjligt för parterna att börja varsla om konflikt i händelse av att man vill driva vissa krav eller för att försvara sig från införandet av vissa obehagliga krav. Tommy Öberg skriver i en analys i Arbetet att …

Veckan fram till påsk kallas som bekant stilla veckan eller passionsveckan. På arbetsmarknaden är det ännu högst oklart vilken beskrivning som kommer att passa bäst.

Vi går nu alla i väntans tider.

Länkar: da.se, ArbetetArbetetArbetetArbetet, TCO-tidningenArbetetArbetet, Ekot, SvD, SVT

Industrifacken avvisar avtalsbudet


20130316-171916.jpg
Facken inom industrin har idag avvisat de opartiska ordförandenas avtalsförslag. IF Metalls ordförande Anders Ferbe säger att …

Avtalsvärdet är för lågt särskilt för en avtalsperiod på 36 månader. Det saknas en lösning på delpensionerna och på föräldralönefrågan. I budet finns heller inget krontalspåslag för dem med löner under 25 000 kronor i månaden. Och vi saknar ett resonemang om lägsta löner.

I budet föreslås lönenivåer på IF Metalls teknikområde om 1,5, 1,5 och 1,6 %. Till det kommer måltal för andra och tredje avtalsåret på 0,4 och 0,5 %. Den totala kostnaden för arbetsgivarna för de tre avtalsåren är 6 % (inklusive 0,5 % för delpension).

Det är uppenbart att man inte kommit framåt på något av de för IF Metall viktiga områdena. De föreslagna nivåerna är för låga, man har inte kommit ända fram vad gäller delpension. En knepigare fråga är ju frågan om lägstalöner och höjning av löner under 25.000 kr med ett fast krontal. Här är ju IF Metall överens med övriga LO-förbund om hur låglönesatsningen ska se ut.

Till det kommer att förhandlingarna mellan LO och Svenskt Näringsliv gällande avtalsförsäkringarna inte är klara. Här är LO-förbundens viktigaste krav ett införande av en föräldralöneförsäkring. IF Metall har redan reglerat sådana frågor i sina riksavtal. En lösning genom avtalsförsäkring måste ju avlösas i IF Metalls gällande avtal.

De utsedda opo har verkligen att slita med kreativa avtalslösningar den kommande veckan.

Länkar: Arbetet, ingenjören, da.se, da.se, Arbetet, di.se, dn.se, SvD

Teknikföretagen lämnar förslag till IF Metall


Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen har idag presenterat sitt förslag till kollektivavtal. Förslaget innebär ett treårigt avtal med en total kostnadsökningsram om 4,5 % över avtalsperioden. Arbetsgivarna vill vidare att det ska vara möjligt att lokalt på företaget komma överens om lägre löneökningar än vad som anges i det centrala avtalet. Arbetsgivarna vill dessutom ensidigt kunna förändra arbetstiderna, uppåt eller nedåt, med fem timmar (måndag – fredag). Teknikföretagens vd Åke Svensson säger i ett pressmeddelande att …

Teknikindustrin upplever ett fortsatt efterfrågefall med omfattande neddragningar i många medlemsföretag. I detta bekymmersamma läge behövs stabila förutsättningar genom ett längre avtal med kostnadsökningar på en nivå som företagen kan bära.

Det vore väl en överdrift att påstå att IF Metall blev särskilt imponerad av arbetsgivarnas avtalsbud. Anders Ferbe säger i en kommentar att …

Inga av våra krav är tillgodosedda, arbetsgivaren står kvar vid alla sin krav på försämringar av kollektivavtalet. Nivån är alldeles för låg, det här är inte acceptabelt. Det enda positiva är att de öppnar upp för en fortsatt diskussion för någon form av  pensionsavsättning.

Det här är knappast ett realistiskt avtalsbud från arbetsgivarna. Deras förhoppning är snarare att det blir utgångspunkten för att diskutera kompromisser och att försöka driva utvecklingen åtminstone något åt deras håll. De fortsätter att markera sin inriktning att ensidigt kunna flexibilisera de anställdas tid och arbete.

Länkar: da.se, Arbetet, di.se, dn.se, da.se, da.se, Arbetet, di.se

Industribloggare: Leine Johansson

Lönekampen har börjat


På onsdagen överlämnade de fackliga organisationerna inom industrin sina gemensamma och enskilda avtalskrav till arbetsgivarna. Bland de gemensamma hör att lönerna ska höjas med 2,8 % under en ettårig avtalsperiod. Ett annat gemensamt krav handlar om arbetstidsförkortningen. Inom IF Metalls olika branschavtal finns olika metoder att ta ut denna.

I Teknikavtalet tjänar en dagtidsarbetande in 94 minuter per fullgjord arbetsvecka. Arbetstidsförkortningen tas ut i ledig tid, som pengar eller (mindre vanligt) genom en extra insättning till tjänstepension. Inom Stål och Metalls avtalsområde finns finns en överenskommelse om livsarbetstid. Där är det mer uttalat att arbetstidsförkortningen tas ut som en insättning till en individuell pensionsförsäkring. Vad jag förstått av avtalskraven är det den senare vägen som förbunden vill gå. IF Metalls förbundsordförande säger …

Vi behöver bygga ut det här systemet. Våra medlemmar ska ha möjlighet att arbeta deltid eller gå i delpension.

Bland IF Metalls egna krav finns följande:

  • Avtalens lägsta löner ska ökas med 700 kronor per månad.
  • Alla anställda ska ha rätt till minst 430 kronor i månaden, så kallad individgaranti. Saknas lokalt lönesystem på arbetsplatsen ska individgarantin vara 600 kronor per månad.
  • Skärpta regler för övertid för att undvika ohälsa.

Vid mötet presenterade arbetsgivarna i Teknikföretagen sina krav inför avtalsförhandlingarna. De vill återgå till att ha treåriga avtalsperioder och att man på varje enskilt företag ska kunna förhandla om sina egna löner, inte behöva följa en centralt bestämd nivå. Åke Svensson, vd för Teknikföretagen, säger …

Vi vill ha en mer företagsnära lönebildning. Företagen utvecklas olika och man vet bäst lokalt hur förutsättningarna ser ut.

De fackliga förhandlarna kommer säkert inte att hållas särskilt sysslolösa under de kommande förhandlingarna. Det finns tydliga partsskiljande frågor att hantera. Det som gäller nu är att hålla de fackliga medlemmarna informerade om förhandlingarnas gång och om vilka knäckfrågor som kommer att dyka upp.

Länkar: Arbetet, da.se, da.se, Lag & Avtal, Arbetet, Tidningen Vision, TCO-tidningen, Kollega, Lag & Avtal, Arbetet, Publikt, Publikt, di.se, di.se, dagens arena, di.se

Andra som skrivit: Johan Ulvenlöv

%d bloggare gillar detta: