Bloggarkiv

Ett arbetsmarknadspolitiskt fiasko?


Optimistkonsult

Under gårdagen skrevs det en del om en av den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitiska förslag – YA-jobben. Ekot konstaterar i sin rapportering att endast 47 personer hittills fått en sådan anställning.

Tja … vad ska man säga?

En sak är att reformen infördes så sent som den 15 januari i år. Det har bara gått några veckor sedan åtgärden genomfördes officiellt. Arbetsmarknadsministern hoppas att reformen på sikt ska ge en 30.000 ungdomar om året en väg till ett arbete. Hon sade att …

Det här är en helt ny väg för unga in på arbetsmarknaden som regeringen tillsammans med arbetsmarknadens parter har öppnat. Vi startade detta 15 januari och nu tror jag vi behöver informera både arbetsgivare och unga om att detta är en möjlighet.

Det är klart att det är alldeles för tidigt att redan nu säga något bestämt om huruvida YA-jobb blir ett fiasko eller en lyckosam satsning för att hjälpa ungdomar till ett bra arbete. Jag delar, trots denna invändning, inte ministerns optimistiska bedömning. Även om YA-jobb är en bättre väg för ungdomar, då den kombinerar teoretisk utbildning med praktiskt arbete, till arbete kommer den knappast att få den omfattning som regeringen hoppas.

Det finns all anledning att verka för att informera om YA-arbete (eller yrkesintroduktion) för arbetsgivare och arbetssökande. Men dessa insatser kan enbart komma till stånd när det finns ett upplevt behov av att anställa yngre människor. Jag har under min tid som ombudsman inom IF Metall endast skrivit ett lokalt avtal om yrkesintroduktionsanställning.

Det gällde ett mindre företag som behövde skola in en person till arbete som en äldre person utfört. Det centrala avtal som IF Metall tecknat med arbetsgivarna gav i detta fall en möjlighet att skola in en yngre person till det aktuella arbetet. Lösningen blev lyckosam för såväl företaget som den unga personen.

Det avtal som IF Metall bidragit till har också utgjort grunden till det, så kallade, ”Volvo-steget”.

Jag hoppas förstås att fler unga människor får chansen att få ett arbete genom reformen om YA-arbete. Men några 30.000 jobb om året har jag svårt att tro på. Men fler än 47 personer borde det bli!

Länkar: Ekot, Ekot, di.se, SVT, SvD, Arbetet

Om ett nytt lärlingssystem


Hösten 2010 tecknades ett yrkesintroduktionsavtal mellan IF Metall och Teknikföretagen. Avtalet tillkom på IF Metalls initiativ som ett svar på den då pågående politiska diskussionen om att införa en ny anställningsform – lärlingsanställning – i lagen om anställningsskydd.

Avtalet om yrkesintroduktion syftade till att möjliggöra för ungdomar utan relevant utbildning skulle introduceras till arbete inom industrin. Genom avtalet kan ungdomar ges chansen till arbete inom industrin genom en kombination av praktiskt arbete och teoretisk utbildning.

Parternas avtal fångade intresset hos den borgerliga regeringen. I ett utspel i Visby meddelade statsministern att han ville genomföra en reform för YA-jobb genom trepartssamtal mellan staten, Svenskt Näringsliv och LO.

Trots att Svenskt Näringsliv drog sig ur samtalen valde regeringen att genomföra sin reform. På onsdag är YA-arbeten en del av statens arbetsmarknadspolitik. Regeringen hoppas att på sikt reformen ska generera en 30.000 arbetstillfällen. Om än jag anser att denna reform är bättre än det mesta som regeringen genomfört förhåller jag mig försiktig till denna förhoppning.

Men det är en klar fördel att denna arbetsmarknadspolitiska reform förutsätter samverkan mellan arbetsgivare och de fackliga organisationerna. Yrkesintroduktionen förutsätter ett reellt behov i aktuellt företag och innebär en anpassad utbildning för det kommande arbetet.

På det sättet borde reformen om YA-jobb fungera bättre än konstgjorda behov byggda på rabatterade sociala avgifter och halverad restaurangmoms. Två reformer vars eventuella resultat är högst ifrågasatta.

Länkar: SvD, SVT

Då fick Björklund sin lärlingsutbilding


Lärlingar fordom

Det har bland ett par av regeringspartierna funnits en våt dröm om att få införa lärlingsutbildningar av tysk typ i Sverige. Man har hoppats på att detta ska vara en enastående lösning på ungdomars arbetslöshet. Nu föreslår den borgerliga regeringen en ny form av anställning – gymnasielärlingsanställning – för att möjliggöra en utveckling för fler utbildningar i samarbete skola och näringsliv.

Jan Björklund hoppas också att möjligheten att få tjäna litet pengar ska locka fler elever att söka yrkesinriktade utbildningar. Idag är ju verkligheten det omvända. Efter att den borgerliga majoriteten beslutat att yrkesinriktade gymnasieprogram inte längre ska ge högskolebehörighet har ansökningen minskat kraftigt.

Jag har verkligen inget emot att gymnasieutbildning sker i nära samarbete mellan skola och det omgivande näringslivet. Det innebär att utbildningens teoretiska och praktiska inslag blir tydligare och lättare att förstå när man befinner sig på praktik på en arbetsplats. Det innebär också goda möjligheter att få visa upp sig för en potentiell arbetsgivare.

Den borgerliga regeringen har dock en syn på att inte alla elever ska gå på högskola och att man vill ”befria” vissa elever från tvånget av teoretiska studieinslag. Genom denna kombination hoppas man att fler elever ska lämna gymnasieskolan med godkända betyg.

Problemet med denna syn är att den arbetsmarknad de vill se inte finns. Det är de unga människor som saknar fullständiga betyg från gymnasieskolan som har högst arbetslöshet. De enkla jobben finns inte.

För industrin är det högst bekymmerssamt att allt färre elever söker till de yrkesprogram som leder till industrijobb. Regeringens omläggning av utbildningarna skapar långsiktiga problem för den svenska industrin. Parterna inom industrin har tillsammans skapat konceptet med ”TeknikCollege” som ett sätt att stimulera fram bättre utbildningar med mer kvalificerat innehåll.

Utbildningsministern har till slut förstått industrins behov och har beslutat att tillsammans med arbetsmarknadens parter skapa en mer kvalificerad utbildning som förhoppningsvis ska locka fler sökande. Samtidigt har parterna skrivit avtal om yrkesintroduktion för att ge ungdomar som saknar relevant yrkesutbildning för industrin en väg till arbete. I denna form kombineras teoretiska studier med avlönat arbete.

Nu krånglar regeringen till det med sitt förslag. Redan idag är det många som konkurrerar om arbetsgivarnas intresse när det gäller arbetsplatsförlagd utbildning. Det kan därför bli svårt att få fram de lärlingsplatser man hoppas på. Vidare finns en risk för inlåsning till en arbetsplats och typ av arbete genom lärlingsanställningen. Det vore bättre att satsa på utbildningar som ger både bredd och djup så att man har fler valmöjligheter.

Men jag kanske bara målar fan på väggen? Det lär väl visa vart det tar vägen.

Länkar: Arbetet, Hotellrevyn, di.se, SvD

Ungdomssatsning – kreativ rubriksättning


Partiledare på reträtt

Den borgerliga regeringen presenterade igår det man kallade en satsning på arbeten för ungdomar. Satsningen visade sig vara snyggt paketterad snömos. Satsningen handlar till största delen om att avskaffa arbetslöshetsavgiften. Denna del av paketet kommer ju inte att påverka nivån på ungdomsarbetslösheten.

Paketet består i övrigt av två delar. Den borgerliga regeringen föreslår en större subvention av de sociala avgifterna om arbetsgivare anställer ungdomar upp till 23 års ålder. För de äldre ungdomarna försvinner subventionen (jämfört med dagens situation). Den andra delen består av ekonomiska stimulanser för yrkesintroduktionsanställningar.

Det finns inget som antyder att subventionen av de sociala avgifterna har inneburit att fler ungdomar fått arbete. Regeringen drivs dock av övertygelsen (tron?) att sänkta skatter och avgifter är en guds gåva som innebär lösningen av all sköns samhälleliga problem.

Regeringen föreslår vidare en satsning på ”YA-jobb” (det som statsministern kallade jobbpakt). Det kan möjligen innebära att fler ungdomar får arbete.

Det är bra att regeringen föreslår att arbetslöshetsavgiften avskaffas och att man vill satsa på ”YA-jobb”. Men det är litet överdrivet att kalla det för en satsning på minskad arbetslöshet för ungdomar. Mig synes det mig mest handla om dålig ”schlingmannsk” rubriksättning.

Det känns faktiskt litet patetiskt.

Länkar: Ekot, dn.se, SvD, di.se, Ekot, dagens arena, dagens arena, SVT, dn.se, SVT, dn.se, dn.se, da.se, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Ann-Sofie Wågström, Leine Johansson

Ingen jobbpakt – men det blev yrkesintroduktion!


För ett år sedan lanserade rikets statsminister det politiska målet om en ”jobbpakt” med huvudsakligen staten, LO och Svenskt Näringsliv som parter. Jobbpakten handlade om att arbetsmarknadens parter skulle teckna avtal för att introducera ungdomar till arbeten genom en kombination av arbete och utbildning.

Föredömet fanns i det avtal som IF Metall tog initiativ till och som tecknades hösten 2010. (Avtalet var ett sätt för IF Metall att förekomma lagstiftning om lärlingsanställning.)

Eftersom den borgerliga regeringens politik inte haft avsedd verkan för att minska arbetslösheten sökte man desperat efter alternativ. Bland flera av regeringspartierna fanns drömmen om ett lärlingssystem av tysk modell. IF Metalls yrkesintroduktionsavtal kunde med den bakgrunden tjäna som en modell att komma framåt.

Nu blev det inte något av en jobbpakt då Svenskt Näringsliv med buller och bång lämnade förhandlingsbordet. Regeringen uppmanade dock parterna inom LO:s verksamhetsområden att fortsätta med branschvisa förhandlingar. Som morot utlovades en möjlighet att regeringen skulle ta initiativ till att avskaffa ”arbetslöshetsavgiften”.

Nu meddelar statsministern att tillräckligt många branschavtal har tecknats för att regeringen ska kunna lämna förslag till lagstiftning i frågan. Därmed belönas LO och LO-förbunden med att den för facken så förhatliga arbetslöshetsavgiften avvecklas. Den har inneburit att, framför allt, LO-förbundens medlemmar fått betala en högre avgift för medlemskapet i a-kassan. Det är gott och väl att avgiften nu försvinner.

Nu kommer en arbetsmarknadsåtgärd som har alla möjligheter att hjälpa ungdomar till arbeten. Man bör dock vara försiktig med att överdriva det antal ungdomar som kommer att erhålla arbeten denna väg. Regeringen hoppas på att 30.000 ungdomar ska kunna gå från arbetslöshet till anställning. De arbetstillfällen som ändå skapas har större möjlighet att bli varaktiga om man lägger upp yrkesintroduktionen på ett seriöst sätt.

Länkar: SvD, SVT, dn.se, dn.se, Ekot, dagens arena, Arbetet, Tidningen Vision, Kollega, ka.se, Arbetet, dn.se, SvD, Arbetet, Arbetet

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Peter Johansson, Carin Hallerström, Carin Hallerström

Om att utbilda och anställa fler ungdomar


Så då har regeringen äntligen kommit till skott med förslag för att understödja utbildnings- och därmed anställningsfrämjande åtgärder för ungdomar. Bakgrunden till att regeringen lägger sina förslag om yrkesintroduktion för ungdomar finns i det avtal som IF Metall tecknade hösten 2010. Tillsammans med arbetsgivarnas organisationer inom industrin öppnade man en möjlighet att i företaget utbilda ungdomar som saknar relevant yrkesutbildning.

Jobbpakt lanseras

Det är ett alldeles utmärkt avtal som inte har använts i den omfattning som det förtjänat. Avtalet har dock tjänat som ett föredöme när det stod klart för den borgerliga regeringen att deras arbetslinje inte fungerat som teorin sade att den borde.

Därför gjorde statsministern ett utspel. under sommarens politikerhändelse i Visby, om en jobbpakt mellan staten, arbetsgivarna och fackföreningarna. Modell för samtalen skulle vara det yrkesintroduktionsavtal som tecknats inom industrins branscher.

Samtalen havererade dock när Svenskt Näringsliv med buller och bång lämnade förhandlingsbordet i vintras. Den borgerliga regeringen markerade dock att man avsåg att gå vidare med en reform för att stödja branschorganisationer som tecknar sådana avtal som syftar till ge utrymmer för ungdomar att få arbete.

Det är utmärkt att regeringen lägger förslagen för att stimulera fler arbetsplatser att ta emot ungdomar för att genom kombinationen av arbete och utbildning möjliggöra ett arbete. Detta är ett betydligt träffsäkrare sätt att stimulera fram arbetstillfällen.

Sedan ogillar jag djupt den borgerliga regeringens sätt att locka med avskaffad arbetslöshetsavgift om parterna gör sitt. Det är inte fackföreningar som anställer – det är faktiskt arbetsgivare som bestämmer över sådant.

Om man redan nu kan lova sänkta sociala avgifter och handledarstöd till arbetsgivare borde man faktiskt kunna utlova avskaffad arbetslöshetsavgift!

Länkar: Lag & Avtal, Ekot, da.se, SvD, dn.se, SVT, di.se, Ekot, di.se

Andra som skrivit: Roger Jönsson

Industribloggare: Kaj Raving, Leine Johansson, Leine Johansson, Leine Johansson

Vad menar Jan Björklund?


I ett nyhetsbrev skrev utbildningsminister Jan Björklund för en tid sedan att …

Det är bättre att en ung människa går klart en kortare yrkesutbildning än att han eller hon hoppar av och går rakt ut i arbetslöshet. Liberala hälsningar, Jan Björklund.

Detta utspel orsakade en, om inte en storm, så åtminstone visst rabalder. Jag har själv skrivit kritiskt emot idén som han formulerade den. Jag har inte varit ensam om denna kritik. Arbetsgivarorganisationer, lärarnas organisationer m.fl. har uttryckt sitt starka ogillande av sådana idéer.

Det är kanske den starka kritik som riktats mot Jan Björklund, och därmed den borgerliga regeringen, som nu gör att företrädare för de andra regeringspartierna försöker att tala om vad ministern menade egentligen. Yvonne Andersson, skolpolitisk talesperson för Kristdemokraterna, säger till Ekot att …

Det är riktigt allvarligt om människor ute i landet tror att vi vill sänka ambitionerna för den unga generationen, samtidigt som vi hävdar med bestämdhet att Sverige ska utvecklas ännu mer till att vara en kunskapsnation långt fram i den globala kunskapsmarknaden i världen. Då är det allvarligt om det ges fel bild, den bilden har vi aldrig kommit överens om i alliansen.

Ulrika Carlsson, Centerpartiets skolpolitiska talesperson, svarar på frågan om det är Jan Björklunds fel att debatten hamnat fel:

Nej, det är ingens fel. Men det är klart att det lyftes upp i debatten och diskussionen på ett sätt som blev olyckligt. För det handlar många gånger om att visa att den nya gymnasieskolan är viktig av flera olika anledningar, och att stärka yrkesprogrammen har varit en jätteviktig del. Och då handlar det inte om att inrätta ett kortspår för yrkesprogram, utan det handlar om att skapa en väg till de nationella programmen.

Det är en djäkligt stor skillnad mellan vad Jan Björklund faktiskt pratat om och hur borgerliga politiker nu vrider och vänder på sig. Är det på det sättet att Folkpartiet önskar införa möjligheten att genomföra kortare gymnasieutbildningar för ”skoltrötta”? Eller handlar det verkligen om att utveckla en treårig gymnasieutbildning inom det man kallar för ”yrkesintroduktion”? Handlar det om att utveckla yrkesintroduktion som ett sätt att ordna en bra yrkesutbildning (som arbetsmarknaden efterfrågar) kombinerat med att hjälpa elever att höja sina betyg?

Jag kan mycket väl köpa idéen om yrkesintroduktion med en högre andel praktiskt inriktade arbetsuppgifter tillsammans med teoretisk påbyggnad. Det är en betydligt bättre idé än det som utbildningsministern synes ha argumenterat för och försvarat.

Så … vad menar karln? Vad är det Jan Björklund vill? Handlar detta bara om att hans allianskamrater har gett sig ut i strid för att rädda hans och deras anseende i denna fråga?

Länkar: Ekot, P1 morgon, dagens arena, Ekot, Lärarnas Nyheter

Andra som skrivit: Alliansfritt Sverige

Sveriges unga är en outnyttjad resurs


Socialdemokraterna har presenterat sin politik för att komma åt den höga arbetslösheten bland unga. Jag har ju ofta skrivit att arbetslösheten är högre bland unga som saknar fullständiga betyg från gymnasiet. Därför borde det vara viktigare att satsa på utbildningsinsatser för att hjälpa unga människor till en plats på arbetsmarknaden. Den borgerliga regeringen har ju hellre satsat stora pengar på att rabattera de sociala avgifterna för arbetsgivare som anställer unga människor och på att halvera restaurangmomsen. Ingen av dessa åtgärder synes ha gett någon större effekt på arbetslösheten. De enda som synes ha tjänat på dessa reformer är väl diverse hamburgerkedjor som ändå skulle anställa ungdomar.

Socialdemokraternas förslag är ju tidigare presenterat i olika utspel. De består av tre pusselbitar:

  1. För det första vill (S) införa ett utbildningskontrakt för unga utan fullgjord gymnasieutbildning.
  2. För det andra en satsning på yrkesintroduktionsjobb. Inom dessa ges unga nyanställda ges möjlighet att kombinera jobb med utbildning inom yrket.
  3. För det tredje en satsning på kunskap. Ambitionen är att attackera rekryteringsgapet.

Vidare säger partiet att unga inte får vara arbetslösa längre tid än sex månader. DN menar att socialdemokraternas förslag till någon del påminner om förslag som den borgerliga regeringen har lagt. Men, som Stefan Löfven säger …

Vi vill börja med det här nu, medan regeringen vill vänta till 2014 och göra en valfråga av det.

Nej, det finns verkligen ingen som helst anledning med att vänta till 2014.

Länkar: SvD, dn.se, SVT, dagens arena, Ekot, di.se, ka.se

Andra som skrivit: Johan Westerholm, Markus Mattila, Martin Moberg

Utbildning handlar om att utvecklas som människa


Idag svarar Ola Asplund, IF Metall, på utbildningsministerns sura inlägg häromdagen. Ola rekommenderar statsrådet att läsa Olas ursprungliga inlägg litet noggrannare och att inte läsa in saker som inte står där. Vidare påpekar Ola att han presenterade tre alternativ till att utveckla yrkesutbildningen än det som regeringen presenterat. Ola säger avslutningsvis att …

Utbildning handlar till sist även om att utvecklas som människa och ta sin plats i ett demokratiskt samhälle. När Jan Björklund reducerar ambitionen för en tiondel av varje årskull förmenar han dem också verktyg för ett fullvärdigt liv som medborgare. Man får sätta sitt hopp till den skrivning som återfinns i den i veckan lagda budgeten:

”Unga som saknar en slutförd gymnasieutbildning har en särskilt utsatt situation på arbetsmarknaden. Att slutföra grund- och gymnasieskolan är viktigt för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden.”

Jag misstänker dock att den ärade ministern inte har för avsikt att dra tillbaka sitt förslag. Det innebär ju bara att det gäller att fortsätta föra opinion kring hans oövertänkta förslag.

Okunskapens apostel


Annika Qarlsson, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Centerpartiet, får möjlighet att uttrycka sin tillfredsställelse över Handels nytecknade överenskommelse om yrkespraktik och IF Metalls avtal om yrkesintroduktion. Annika säger i inlägget

Att fackförbund inom LO-samordningen sluter ungdomsavtal innebär ett indirekt erkännande av att höga ingångslöner gör det svårare för unga att få jobb. Centerpartiet uppmärksammade tidigt att höga ingångslöner och en sammanpressad lönestruktur medför en högre ungdomsarbetslöshet.

Det är tydligt att Annika har en högst rudimentär kunskap om IF Metalls avtal om yrkesintroduktion (på samma sätt som jag har om Handels avtal). Avtalet om yrkesintroduktion har två syften. Ge möjlighet till att industrin får kompetent och utbildad arbetskraft samt att bidra till att unga får jobb i stället för att gå arbetslösa. Avtalet innebär en kombination av arbete och planerad utbildning med handledare. För ordinarie arbete finns därmed ingen möjlighet att sänka lönen. Avtalet vänder sig till ungdomar som saknar relevant utbildning för arbete inom industrin. Elev som kommer från gymnasiets industriprogram (eller motsvarande) ska i normalfallet inte kunna omfattas av detta avtal.

IF Metalls avtal ligger långt ifrån det som Annika Qarlsson kallar ”ungdomsavtal” och är heller inget erkännande av att höga ingångslöner försvårar ungas inträde på arbetsmarknaden. Det är heller inget som är nytt för IF Metalls räkning. Det finns sedan länge ingångna avtal om yrkesutbildning.

Annika Qarlsson kokar soppa på spik!

Länkar: Handelsnytt, SvD Brännpunkt

Andra som skrivit: Peter Andersson, Alliansfritt Sverige

%d bloggare gillar detta: