Bloggarkiv

Arbetaren en handelsvara vilken som helst


Lars Calmfors argumenterar i ett inlägg på DN:s ledarsida för det goda med låglönekonkurrens. Att lägre avlönade arbetare kommer till Sverige och därmed konkurrerar ut arbetstillfällen är inte mer konstigt än att svenska industrijobb försvinner till låglöneländer. Han menar vidare att denna utveckling endast skyndar på en nödvändig strukturomvandling.

Lars Calmfors ser arbetskraften som en handelsvara vilken som helst. Det finns ju debattörer som ser facklig verksamhet och regleringar som hinder för den annars fria marknadsekonomin. I tider av lågkonjunktur borde arbetsgivaren på ett smidigt sätt kunna sänka löner och förändra arbetsvillkor. I bästa fall skulle villkoren kunna förändras i händelse av bättre tider.

Fackliga organisationer bildades som en metod för arbetstagarna att stå sig starkare i diskussionen med arbetsgivarna. I Sverige ledde denna process till starka fackliga organisationer och normerande kollektivavtal. Som ett av väldigt få länder finns därför ingen lagstiftning om minimilön eller motsvarande.

Den fackliga idén bygger på att arbetstagarna inte ska konkurrera med varandra genom att anta sämre löner eller acceptera dåliga arbetsvillkor. Det är därför som fackliga organisationer, trots stora svårigheter, försöker bygga internationella organisationer för att minska lönekonkurrens mellan länder. Detta bygger på en insikt om att hjälpa varandra över gränserna för att skapa sig rimligare levnadsvillkor.

Den svenska lagregleringen av lex laval innebär förstås inskränkningar av svenska fackföreningars möjlighet att försvara kollektivavtalsenliga villkor. Det kan leda till sänkt löneläge inom hela branschen. Jag misstänker att det är det som Lars Calmfors och andra vill uppnå.

Det finns ju en syn bland borgerliga debattörer som säger att trösklarna är för höga till arbete. Därför bedriver ju den borgerliga regeringen en arbetsmarknadspolitik som syftar till att öka antalet låglönejobb.

Det är inte en väg som jag är särskilt intresserad av att gå.

Länkar: dn.se, Arbetet, SvD, SvD, Ekot, P4 Örebro

Andra som skrivit: Samuel Engblom, Opinionsverket, Peter Johansson

Annonser

Om fusk, dålig arbetsmiljö och usla arbetsvillkor


För några dagar sedan publicerades ett debattinlägg undertecknat av ett antal representanter för myndigheter, fackliga organisationer och arbetsgivare. De önskar att det införs en skydlighet för utländska företag som vill bedriva näringsverksamhet i Sverige att anmäla detta till berörda myndigheter. De skriver att …

Att känna till vilka företag som är verksamma i Sverige är en grundläggande förutsättning för all form av tillsyn och regelkontroll. Målet bör därför vara en anmälningsskyldighet som i så stor utsträckning som möjligt behandlar svenska och utländska företag på ett likartat sätt.

De påstår inte att utländska företag skulle vara mer benägna till att fuska än svenska företag. Men de menar att en sådan skyldighet att anmäla sig skulle underlätta för att konkurrens sker till lika villkor. Det finns alltid en risk för att fusk och oskäliga arbetsvillkor gror i skuggan där ingen granskning sker.

Jag ser inget särskilt orimligt i det som parterna föreslår.

Fler som skrivit: Martin Moberg

Om rimliga villkor på svensk arbetsmarknad


Vi är människor och inte djur!

För ett par dagar sedan presenterade LO en rapport kring utstationerad arbetskraft. Det man kallar ”utstationering” omfattas av ett EU-direktiv och gäller för medborgare i EU-länderna.

I Sverige är det vanligast med utstationering inom byggsektorn och inom skogen. SVT har i ett reportage besökt de tältläger som nu växer upp utanför Mehedeby i Tierps kommun.

De människor som kommit till Sverige gör det i förhoppningen om att tjäna mer pengar här än vad de kan göra i sitt hemland. Det är tydligt att de accepterar mycket för deras förhoppning till bättre inkomster. De bor i tält utan tillgång till rinnande vatten och el. Deras levnadsomständigheter är därmed ganska bistra. I reportaget säger Emilia Gitsova att …

Det finns de som är mycket trevliga och andra som inte vill ha oss här. Men vi är människor och inte djur. Vi är här för att skapa ett bättre liv precis som alla andra. Om det fanns arbete i vårt land skulle vi aldrig komma hit.

Eftersom de kommer från ett annat EU-land har de rätt att komma hit för att utföra arbete. De utför arbetet under hårda umbäranden och till arbetsvillkor i övrigt som väl de flesta svenskar inte skulle acceptera. Det innebär samtidigt att många av dessa personer har små möjligheter att kräva rimligare arbetsvillkor.

Som rapporteringen kring LO-rapporten visade så sker det hela tiden att de fackliga organisationerna hittar arbetande som förtjänar låga löner och som lever under förnedrande förhållanden. LO vill därför få till en bättre reglering av utstationeringsdirektivet i den svenska lagstiftningen.

Det handlar inte om att utestänga människor från att komma till Sverige. Men det handlar om att ge alla de som arbetar möjlighet att göra det till rimliga villkor i form av lön och levnadsförhållanden. Det tjänar Sverige väldigt illa att människors fattigdom och utsatthet utnyttjas av vissa arbetsgivare.

Länkar: SVT, Aftonbladet, Ekot, SvD, SvD, Ekot, SvD, ekuriren, dn.se, SVT, Arbetet, ka.se

Fler som skrivit: Roger Jönsson, Badlands hyena, Peter Johansson

Om att pressa arbetskraftskostnader


Andrzej Stamirowski besöker utstationerade polska arbetare.

LO har producerat en rapportGäst i verkligheten – om utstationerad arbetskraft i praktiken” beskrivs en växande verklighet på den svenska arbetsmarknaden.

Rapporten beskriver att det är vanligast inom byggsektorn med utstationerad arbetskraft. Det handlar om drygt 15.000 personer av de cirka 18.000 som arbetar som utstationerade i LO-branscher. LO bedömer att drygt 20 % av de som arbetar inom branschen är utstationerad.

Rapporten anser att en viktig anledning till att det finns många utstationerade inom en bransch handlar om att pressa priset för genomfört arbete. Det gör man, bland annat, genom att betala lägre löner. Det görs även genom att undvika svenska skatter, sociala avgifter, kostnader för tjänstepension, försäkringar etc. Det gör det svårt för svenska företag att konkurrera. Claes-Mikael Jonsson, jurist på LO, säger att …

Viss utstationering beror på brist på kvalificerad arbetskraft och det har vi inga synpunkter på. Men det råder inga tvivel om att det i många fall handlar om att pressa ner lönerna och utnyttja människor i svagare situation.

Svenska Dagbladet har talat med Andrzej Stamirowski. Han arbetar för Byggettan med att besöka arbetsplatser för att granska arbetsmiljön. Han möter ofta arbetare som betalas väldigt låg och som arbetar under oskäliga villkor. Andrzej berättar att …

Förra veckan träffade jag en kille från Ukraina som fick tio kronor i timmen. Han sov på golvet på arbetsplatsen. Samma vecka pratade jag med killar från Estland som fick 14 kronor i timmen.

LO föreslår ett antal åtgärder för att komma till rätta med att människor utnyttjas på ett oskäligt sätt. Från den första juli är utländska arbetsgivare skyldiga att anmäla sina utstationeringar till Arbetsmiljöverket. Det är i och för sig bra, men LO pekar på danska erfarenheter.

Danmark genomförde ett sådan system. Men det var först sedan man införde en bestämmelse om att köparen av tjänsten (huvudentreprenör eller en privatperson) kunde få böter om de anlitade ett företag som inte registrerats. Det satte fart på registreringen som innan dess var obefintlig. LO önskar att en sådan åtgärd även införs i den svenska lagstiftningen.

Jag finner inget oskäligt i förslag till ytterligare reglering om utstationerad arbetskraft. Det styrks, bland annat, av uppgörelsen om nya regler för upphandling som slutits mellan EU-länderna och parlamentet. Det behövs verkligen ytterligare regleringar eftersom vi hela tiden kan läsa om utländsk arbetskraft som luras till Sverige under falska förespeglingar.

Länkar: ka.se, SvD, di.se, dn.se

Fler som skrivit: Claes-Mikael Jonsson

Om att kunna teckna kollektivavtal


Tidningen Arbetet rapporterar om diskussionen kring förändring i den svenska lagstiftningen för utstationering av arbetskraft (EU:s utstationeringsdirektiv).

Den svenska regeringen vill införa krav för utländska företag som utstationerar (tillfälligt anställer arbetstagare) i Sverige ska bli skyldiga att anmäla sig till Arbetsmiljöverket och utse en kontaktperson i Sverige.

Det är förstås en förbättring jämfört med idag gällande lagstiftning. Men det har trots det uppkommit oenighet i riksdagens Arbetsmarknadsutskott kring denna fråga. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kräver att kontaktpersonen även ska ha befogenhet att kunna teckna kollektivavtal. Detta är förstås en inte alldeles obetydlig fråga för det svenska näringslivet.

Idag omfattas de flesta företag av kollektivavtal. Det innebär att det finns en lägsta nivå för löne- och övriga anställningsvillkor. Därför blir det viktigt att den kontaktperson som utstationerande företag utser även har mandat att skriva under kollektivavtal. Även om det inte garanterar att alla sådana företag tecknar kollektivavtal så försvåras det i alla fall inte. Det är tråkigt att inte Miljöpartiet förstår den kopplingen.

Nästa vecka fattar Riksdagen beslut i frågan.

Effekterna av en utökad låglönekonkurrens på den svenska arbetsmarknaden


Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström har tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska utreda hur lex Laval fungerar. För detta erhåller ministern visst, om än ej helt odelat, beröm från fackliga centralorganisationer.

Det är ju bra att den borgerliga regeringen sätter till en utredning för att granska hur det förhåller sig i praktiken med till Sverige utstationerad arbetskraft. LO-juristen Claes-Mikael Jonsson saknar dock direktiv för att utreda vilka effekter som en utökad låglönekonkurrens fått på den svenska arbetsmarknaden. TCO:s chefsjurist Samuel Engblom säger för sin del att …

Man har helt ignorerat de mest brännande juridiska och politiska frågorna. Kommittén borde också  se över hur lex Laval går ihop med Europakonventionen för mänskliga rättigheter, FN-organet ILOs regler och EUs nya rättighetsstadga.

Jag delar den synpunkt som Ingvar Persson framför på Aftonbladets ledarsida där han menar att …

Hillevi Engström kan till att börja med se till att de erbjudanden som ligger till grund för beslut om arbetstillstånd blir bindande. Sedan kan hon ge Migrationsverket uppdrag och resurser att kontrollera och följa upp hur människor faktiskt behandlas på den svenska arbetsmarknaden.

Med en tydligare linje mot Bryssel och fler oseriösa arbetsgivare inför skranket skulle det vara lite lättare att tro att Engström menar allvar när hon talar om goda villkor för alla.

Utredningen ska presentera sina resultat i december 2014, dvs. efter de allmänna val som genomförts då. I mitt griniga jag känns det verkligen som om den borgerliga regeringen har för avsikt att desarmera en eventuell valfråga i denna parlamentariska utredning. Ibland känns det ju som så att den borgerliga regeringen gärna ser mer utav ökad låglönekonkurrens på den svenska arbetsmarknaden. Men OK – det är bra att man vinnlägger sig om att ta reda på hur lagen fungerar, även med de begränsningar som regeringen har satt på utredningen.

Länkar: Aftonbladet, Arbetet, Lag & Avtal, Publikt, TCO-tidningen, SVT, SvD

Svårare för oseriösa underentreprenörer


Jag noterar att man i Riksdagens arbetsmarknadsutskott nått en blocköverskridande överenskommelse som ska göra livet besvärligare för vissa typer av arbetsgivare. Syftet med överenskommelsen är att göra huvudentreprenörer ansvariga för att betala ut löner om arbetsgivare långt ned i en entreprenadkedja lurar anställda på lön.

Denna överenskommelse berör måhända en mindre del av den svenska arbetsmarknaden. Men det är, å andra sidan, ett område där det döljes och verkar mer ljusskygga arbetsgivare. På det sättet känns det ändå rimligt att man gjort en sådan överenskommelse.

Sedan får vi hoppas att denna överenskommelse på den borgerliga sidan är gjord i avsikt att regeringen så snart som möjligt lägger de förslag som krävs.

Länkar: Arbetet, dn.se, Ekot, di.se

Industribloggare: Carola Andersson, Leine Johansson

%d bloggare gillar detta: