Hatstyret är här!

För ett par år sedan sände Sveriges Television ett uppmärksammat och starkt program om situationen för kvinnliga debattörer. I programmet ingick att ett tiotal av dem läste upp meddelanden de fått. Tonen i dessa meddelanden var hatiskt fientliga gentemot de kvinnor som utnyttjat sin rätt att uttrycka sina åsikter i frågor de brinner för.

Det var tydligt att de som skickade dessa meddelanden företrädesvis var män. Syftet är förstås att skrämma kvinnorna till att ”hålla käft” och inte bry sig i sådant som de inte har med att göra. Det var inte precis så att jag blev särskilt stolt över hur dessa män agerade.

Häromdagen publicerade Alexandra Pascalidou ett blogginlägg och en kommentar på twitter som tydligt signalerade att hon inte orkar mer. Hon har under lång tid utsatts för hatiska och förnedrande kommentarer från män som anser att en kvinna, dessutom med ett icke svenskt lydande namn, inte har i debatten att göra. Till slut verkar det som om Alexandras ork har nötts ned av alla dessa kommentarer.

Alexandra är knappast den enda som efter ett sådant motstånd tystnar och drar sig tillbaka till tystnaden. Och det är ju förstås det som är syftet med den ström av hatiska och förnedrande kommentarer som kvinnor i den offentliga debatten drabbas av. Malin Ullgren skriver i en kommentar att ”hatstyret är här”.

Det går inte längre att säga att det finns en grupp medborgare vars invandringsfientliga åsikter ”förtigs”, ”inte släpps fram”. Deras åsikter fyller redaktionernas mejlkorgar dagligen. Skulle detta passera obemärkt, utan effekt på själva journalistiken? Naturligtvis inte. I stället har bilden etablerats: det finns ett abstrakt ”folk” där ute någonstans, vars åsikter ”måste tas på allvar”. Även om detta folk lika gärna kan vara en organiserad och orkestrerad mejlbombning från en och samma högerextrema lilla grupp. Lik förbannat: bilden etableras. ”Folket” har talat.

Detta ”folk” håller på att skaffa sig en makt som ingenting har med demokrati, med folkstyre att göra. När våldshoten och nätattackerna får till följd att en lysande journalist som Alexandra Pascalidou inte orkar längre, då är hatstyret faktiskt här.

Jag hoppas att Alexandra Pascalidou och alla andra av de starka kvinnor som utnyttjar sin rätt att tala och uttrycka sig offentligt finner fortsatt styrka att fortsätta sin viktiga insats. Det är upp till oss alla andra att bidra till ett debattklimat som inte ger plats för (ibland) anonyma hatiska förnedrande kommentarer.

Rätten att fritt uttrycka sig innebär inte rätten att samtidigt förnedra, skrämma eller förminska andra människor. Jag äger ingen respekt för dem som agerar så – de förtjänar heller ingen.

Jag hyser, däremot, den största respekt för de människor (kvinnor som män) som vågar utnyttja sin rätt att fritt uttrycka sin åsikt (och på så sätt bidrar till en friare värld) trots att de riskerar hot och våld riktade mot sin egen person. De förtjänar vårt stöd för att orka fortsätta. Om de tystnar blir världen så mycket tommare.

Vi får inte låta ”hatstyret” ta över!

Länkar: dn.se, dn.se, Resumé, dn.se, Resumé, politism, Resumé, Resumé

Om respekt för människovärdet

Foto: Matt Rourke / TT

Under gårdagen presenterade regeringen på debattplats inriktningen för ett förändrat etableringspaket. I debattinlägget presenteras fyra övergripande punkter för de reformer som kommer att presenteras allt eftersom regeringskansliet blir färdiga med detaljerna:

1. Snabbt i jobb genom språk, utbildning, validering och bostad.
2. Varje barn och ungdom ska få en bra utbildning i förskola och skola.
3. Alla kommuner ska bidra i mottagandet.
4. Det civila samhället har en nyckelroll.

Och det är klart – presenterat på detta sätt är det ju svårt att ha några särskilda invändningar emot inriktningen. Förslagen utgår även från att Sverige inte har lyckats särskilt väl med att snabbt få människor att komma i arbete och därmed integreras bättre i det svenska samhället. De fyra debattörerna medger att vare sig tidigare socialdemokratiska eller borgerliga regeringar har lyckats med det som de föresatt sig.

Punkterna ovan känns dock som väldigt naturliga. Det är förstås viktigt att snabbt tillägna sig det nya språket för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Jag tror även på detta med att kunna validera sina kunskaper till svenska förhållanden. Det gör att man kan definiera på vilka områden ens utbildningsbakgrund behöver kompletteras (alternativt att det inte behövs). Jag har i mitt yrke mött personer med arbete inom industrin men som visat sig ha hög akademisk utbildning från sitt hemland. Det finns många sådana exempel.

Jag gillar inriktningen på de förslag som regeringen har presenterat. De borgerliga partiernas enda alternativ är mantrat om att trösklar på arbetsmarknaden måste sänkas. Genom att lönelägen sänks, genom ekonomisk press på nyanlända och genom försämrade arbetsförhållanden i övrigt ska minsann fler komma i arbete. De borgerliga partierna tror mer på piskan som metod att förmå människor att ta arbete.

Regeringens inriktning innebär mer respekt för individen och innebär en mer positiv syn på människors vilja till att finna arbete.

Jag ser även med tillfredsställelse att inriktningen är att alla kommuner ska delta med sina resurser med att ta emot människor.

Länkar: dn.se, SvD, Ekot, SVT, di.se, Ekot, dagens arena, politism, dagens arena, politism, di.se, SVT, SvD

Fler som skrivit: Johan Westerholm

Ett kuppartat mediedrev?

Sverker

Den förutvarande ledamoten av olika bolagsstyrelser, bland dem SCA, Sverker Martin-Löf är inte glad. Efter att tidningen Svenska Dagbladet har granskat och rapporterat om hans förehavanden har han avpolleterats från sina uppdrag. Den bild som getts av honom och om den kultur som den högsta ledningen verkar ha omfattat är inte smickrande. Det verkar som om en allt för fartblind företagskultur har bidragit till att man gynnat sig på det mest utmanande sätt.

Sverker Martin-Löf et al har utsatts för en sådan granskning som politiker har att förvänta sig. Det verkar som om denne ledande personlighet inom det svenska näringslivet anser detta som något högst förgripligt. Han har säkert inget emot att det offentliga utsätts för en noggrann och kritisk granskning. Men det som sker inom det privata näringslivet har ju inga andra med att göra.

Sverker är, oavsett mina spekulationer ovan, förbannad. Genom sitt juridiska ombud Percy Bratt går han nu till motanfall. Sverker har anmält tidningen till Pressombudsmannen. Gud nåde den som har fräckheten att chikanera en ädel företrädare för det högre svenska näringslivet!

Länkar: Resumé, di.se, Affärsvärlden, dn.se

Arbetslöshetsförsäkringen urholkas ytterligare

Gunnar Axén

Samtliga partier i Sveriges riksdag, utom Moderaterna, har uttalat att man vill höja taket för den ersättning en ofrivilligt arbetslös ska kunna få. Men då Moderaterna är det klart största partiet i allianskonstruktionen och samtidigt starka motståndare till en höjd arbetslöshetsersättning blockerar de alla försök till reformer. Huruvida det kan komma positiva förslag från den parlamentariska socialförsäkringsutredningen återstår ju att se. I ett uttalande säger utredningens ordförande Gunnar Axén (M) …

Vi har sagt att vi tittar på strukturer, men överlåter till dagspolitiken att besluta om hur man vill göra med taket. Nivån är ett enkelt beslut att ta om man bara kan få riksdagsmajoritet för det.

Men nu har ju Moderaterna valt att blockera en sådan möjlighet till höjd ersättning.

Eftersom taket för arbetslöshetsersättningen inte har höjts sedan 2001 urholkas värdet av den allt mer. Enligt en kommande rapport från A-kassornas samorganisation erhåller mindre än en tiondel av de arbetslösa med ersättning från a-kassan 80 % av tidigare lön.

Moderaternas skäl för att bromsa en höjd ersättning till arbetslösa är deras nästan religiöst grundade tro på att arbetslösheten därmed skulle öka. Men Sverige har haft tider då ersättningsnivån både var betydligt högre än idag och arbetslösheten samtidigt var mycket lägre. Genom att arbetslöshetsförsäkringen är en pusselbit i ett system för att hjälpa människor till arbete ökar möjligheten för arbetslösa att finna arbete.

Det har blivit så som Saco:s ordförande Göran Arrius säger:

Arbetslöshetsförsäkringen blir mer och mer ett icke inkomstrelaterat skydd. Den delen av arbetsmarknadspolitiken faller.

Priset för detta betalas av de arbetslösa!

Länkar: Arbetsvärlden, Arbetsvärlden, Arbetsvärlden, Arbetsvärlden, politism

Det första reformpaketet är lagt

Igår presenterade samarbetsregeringen sin första budgetproposition. Finansminister Magdalena Andersson presenterar den som en stram budget med ett visst begränsat reformutrymme. Regeringen har tillsammans med Vänsterpartiet förhandlat fram finansierade reformer om cirka 25 miljarder kronor.

De reformer som presenterats är ju inte särskilt överraskande för de som följt valrörelsen och hört vilka de viktigaste politiska målen varit. De frågor som jag med särskild tillfredsställelse sett handlar ju om förbättringen av arbetslöshetsförsäkringen och om satsningar på ett nytt kunskapslyft. Dessa förslag signalerar att man vill göra arbetslöshetsförsäkringen till den omställningsförsäkring den en gång var samt att kunskapslyftet handlar om en mer aktiv arbetsmarknadspolitik.

Som en del i att finansiera reformerna föreslås att rabatten på de sociala avgifterna avvecklas. De har knappast skapat de antal arbeten som tidigare regering trott att de gjort. De har bara tjänat till att urholka de statliga finanserna och flytta pengar till arbetsgivare som i alla fall skulle ha anställt yngre människor.

Vidare är det bra att man föreslår att Fas3/sysselsättningsfasen avskaffas. Denna åtgärd har endast tjänat till att parkera långvarigt arbetslösa i en, mer eller mindre, meningsfull sysselsättning. Det är väldigt få som gått vidare till ett ordinarie arbete. De personer som varit länge arbetslösa förtjänar mer av individuellt anpassade åtgärder för att kunna underlätta för dem att kanske få ett arbete igen.

Det stora arbetet nu handlar förstås om att lotsa förslagen i genom riksdagens granskning. Risken är väl uppenbar att de borgerliga partierna kommer att leta upp ett eller par förslag som de avser att försöka vinna en majoritet emot. De önskar väl betala för de oförrätter som de anser sig ha drabbats av under sin senaste budgetbehandling. I detta fall måste de ju räkna med stöd av SD för att kunna sänka regeringens förslag.

Företrädare för de tre röd-gröna partierna i berörda riksdagsutskott lär ju få en del att göra under senhösten för att kunna vinna majoritet för regeringens förslag till höstbudget. Jag kan tro att det kan komma att ske en del förhandlande och formande av kompromisser i utskotten för att klara av denna uppgift.

Länkar: dn.se, SVT, dn.se, dagens arena, Ekot, dn.se, SvD, SVT, dn.se, di.se, SvD, SvD, Ekot, di.se, dn.se, Ekot, Aftonbladet debatt, di.se, dn.se, SvD, dagens arena, Ekot, SVT, Ekot, SvD, dn.se, vlt, dn.se, dagens arena, dn.se, SvD, di.se, dn.se, dn.se, di.se, dn.se, SVT, SVT, di.se, dagens arena, Ekot, di.se, dn.se, SvD, SvD, dagens arena, dn.se, Ekot, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Lag & Avtal, Arbetet, Arbetet, Arbetet, da.se, DN Kultur

Fler som skrivit: Kulturbloggen, Badlands Hyena, Ulf Bjereld, Johan Westerholm, Monica Green, Kjell Rautio, Helle Klein, Jesper Lundholm

Om att vilja dölja gatutiggeriet

Cecilia mår illa

Under gårdagen publicerades ett debattinlägg av riksdagsledamoten (M) Cecilia Magnusson. Hon argumenterar för att gatutiggeriet ska förbjudas i Sverige. Hon skriver i sitt inlägg att …

Ett samhällsproblem som nu har spridning i hela landet, både i storstäder och i mindre orter, är gatutiggeriet. Många människor känner sig provocerade och mår dåligt av att se medmänniskor tigga utanför affären.

Hon säger sig vilja finna värdiga och humana sätt att lösa gatutiggarnas situation. Men man förstår att det huvudsakliga argumentet är en vilja att dölja detta fenomen för känsliga ögon.

Av allt att döma verkar utspelet inte ha tagits emot helt positivt från den moderata partiledningen. Men man måste nog ändå se detta utspel som en testballong för att pröva mottagandet och som ett sätt att grunda för kommande förslag. Det är ju högst troligt att den uppfattning som Cecilia gett uttryck för finns bland fler inom det största borgerliga partiet.

Länkar: dn.se, dn.se, Aftonbladet debatt, dagens arena, Ekot, SvD, dn.se, dn.se, Ekot, dn.se, Ekot, SvD, dn.se, di.se, SvD, Aftonbladet kultur

Fler som skrivit: Johan Westerholm, Alliansfritt Sverige, Michaela Leo

Vankelmodig public service

Sveriges Radio låter meddela att Soran Ismail valt att fortsätta som debattör under valrörelsen och då avstå de programledaruppdrag han har för detta det svenskaste av radiobolag. Under ett valår kan inte radiobolaget ha medarbetare som är öppna om sin åsikt kring ett av Riksdagens partier.

SR skriver att det är Soran som valt väg. Det där är ju är en vacker omskrivning för att bolaget meddelat Soran att han inte kan medverka i radion under den period då valrörelsen pågår. Det är därför lika sant att påstå att det är Sveriges Radio som har gjort ett val.

Bolagets inställning i denna fråga känns väl vankelmodig och ängslig. Björn Wiman skriver träffande att …

… public services företrädare odlar sitt vankelmod i onödan: att Soran Ismail inte lägger sin röst på Sverigedemokraterna är för en vaken P3-lyssnare rimligen en lika liten överraskning som det är för en genomsnittlig konsument av svensk dokumentärfilm att Stefan Jarl anser att folkhemmet var en trivsam tid i vårt lands historia. Vilket slags programutbud blir följden om dagens röster i radio och tv måste iaktta samma krav på politisk neutralitet som kungen?

Under valår får inget uttalas radion som på minsta sätt kan uppröra någon enskild någonstans. För min del manifesterar Sveriges Radio sin paroll om opartiskhet på ett väl ängsligt och osäkert sätt.

Jag lyssnar gärna till Soran Ismail när han medverkar i Morgonpasset. Programmet kommer att tappa litet av sin själ under det halvår som Soran ”valt” att vara borta.

Länkar: dn.se, dn.se, Expressen kultur, dn.se, SvD, SvD, Resumé, Resumé, Aftonbladet, Expressen, etc

Mitt 2013

The WordPress.com stats helper monkeys prepared a 2013 annual report for this blog.

Here’s an excerpt:

The concert hall at the Sydney Opera House holds 2,700 people. This blog was viewed about 44,000 times in 2013. If it were a concert at Sydney Opera House, it would take about 16 sold-out performances for that many people to see it.

Click here to see the complete report.

Regeringen får underkänt

Skolklassen får betyg

Aftonbladet har meddelat de senaste betygen för den borgerliga regeringens enskilda ministrar. Enligt tidningens rapportering är det endast fem av statsråden som får minst godkänt av svenska folket. Den minister som tydligen har tappat mest är utbildningsminister Jan Björklund.

Tja … jag vet inte …

Det är klart att jag här och nu skulle kunna uttrycka mitt stora gillande och uppskattning av betygsresultatet. Men det finns ingen större anledning att göra någon större affär av detta.

Det är klart att resultatet delvis är ett symptom på regeringspartiernas allmänt låga stöd i opinionsundersökningarna. Att enskilda ministrar får låga betyg kan ju även handla om att de har ansvar för områden som media under en tid granskat mer kritiskt.

En del ministrar kommer alltid att ges låga betyg eftersom de hanterar frågor som är mer ifrågasatta än andra. Andra ministrar får politikfrågor som hamnat i bakvattnet av de politiska prioriteringarna och för allmänhetens intresse. Sedan finns det förstås de som får exakt det betyg som de förtjänar.

Jag hoppas förstås att en ny regering kan bildas i anledning av det val som sker den 14 september. Min förhoppning grundas på helt andra skäl än en undersökning av de aktuella ministrarnas eventuella popularitet bland befolkningen.

Länkar: Aftonbladet, Aftonbladet, dn.se, di.se

Gott nytt år!

Jag vill bara tacka för detta år och tillönska alla ett gott nytt år.

Gott Nytt År: Martin Moberg, Monica Green, Ola Möller, Peter Högberg, Badlands Hyena, Johan Westerholm, Ann-Sofie Wågström