Kategoriarkiv: Blandade funderingar
Allmänna reflektioner om sånt som händer.
Minskat förtroende för riksledningen
SOM-institutet i Göteborg utvärderar löpande den svenska befolkningens förtroende för olika organisationer, företag, institutioner etc. De senaste resultaten visar att förtroendet för den borgerliga regeringen har sjunkit. Tydligen är det den institution vars förtroendesiffror som sjunkit mest mellan 2010 och 2011. Fredrik Reinfeldt är fortfarande den partiledare som har störst förtroende bland väljarna under denna period. Med tanke på de problem som Socialdemokraterna hade under 2011 är väl resultatet inte särskilt överraskande.
Intressant nog fortsätter förtroendet för kungahuset att sjunka. Fortfarande är det en ganska stor majoritet som vill behålla monarkin. Men den minskar trots allt. En växande minoritet anser att republik borde införas i Sverige. De artiklar jag läst utgår i från att den ganska kritiska boken ”Den motvillige monarken” som kom ut 2010 är starkt bidragande till denna utveckling. Det är möjligt att det förhåller sig så. Det är dock bra att man numera kan granska kungahuset på ett mer kritiskt och ifrågasättande sätt.
Det har ju framkommit vilka ålderdomliga och inte särskilt moderna värderingar som styr denna institution. Det passar en nation som strävar efter modernitet och demokrati illa att hålla fast vid monarkin. Utvecklingen ger förhoppningar att de partier som i sina program anger sig som förespråkare av republik snart vågar driva denna fråga och pröva den i allmänna val. Det går ju inte att bara vänta på att svenska folket ska ändra inställning till monarkin. Det gäller även att driva opinion för den fråga som man faktiskt tror på.
Spela inte med diktatorn!
Jag brukar sällan ha synpunkter på och om idrottsliga prestationer. Mitt idrottsintresse är ganska svalt och inte särskilt dominerande i mitt liv. Det betyder inte att jag är helt ointresserad. Världens bästa ishockeylag finns förstås i Sverige (om ej spelandes i högsta serien). Jag ser gärna att GUIF tar sig till handbollsfinalen och vinner den. Det händer att jag följer idrottsliga evenemang mer eller mindra slaviskt. Jag var förstås inte oberörd av det som hände sommaren 1994.
Ishockey är väl ändå den idrott jag står ut med bäst. Samtidigt har jag ett starkt politiskt intresse. Därför är det väl inte så konstigt att jag reagerade inför den nyhet jag hittade på DN:s webbplats. Det har bildats en kampanj för att förmå Internationella ishockeyförbundet (IIHF) att flytta A-VM i ishockey år 2014 från Vitryssland. Det synes som en alldeles relevant kampanj att stödja.
Gör det du oxå!
Om Folkets framtid
Det klarnar något om Folkets framtid som endagstidning (veckotidning?). Tidningen kommer endast att ha två anställda (en politisk redaktör och en ansvarig utgivare). Det är väl knappast någon som tror att dessa två personer kommer att klara att ge ut tidningen på egen hand. Jag har därför förstått att tidningen i framtiden kommer att produceras med frilansande journalister.
Jag är inte särskilt glad över denna utveckling. Jag hoppas förstås att man kommer att producera en utmärkt produkt i framtiden (även om jag bara får läsa tidningen en gång/vecka i framtiden). Tidningen ska ju i framtiden fortsatt ha en aktiv röst stående åt vänster på den politiska skalan. Detta förutsätter ju att man får ha en aktiv och levande hemsida som ett komplement till papperstidningen. I annat fall kommer ju den politiska debatten enbart bestå av att den stora tidningen i ensamt majestät och oemotsagd kan förmedla sin syn på sanningen.
Journalistklubben har till bolagsstyrelsen överlämnat en skrivelse där man framför sin kritik till hur Folket har hanterats. Man vill att beslutet omprövas och att man överväger andra lösningar. Det är ett utmärkt initiativ som man tagit från journalistklubben. Jag tror dock inte att detta kommer att förändra särskilt mycket.
Jag kommer att fortsätta läsa och abonnera på Folket och i övrigt göra det lilla jag kan för att få fler att läsa tidningen. Jag hoppas också att man finner en form för endagstidningen som verkligen innebär en möjlighet för framtiden och inte enbart ett sätt att förlänga sotdöden för denna tidning.
Av ord blir buken inte full
Jag har på dagens DN Debatt läst partiledarnas, för de fyra borgerliga partier som utgår Sveriges regering, inlägg om den kommande vårbudgeten. Inlägget innehåller de vanliga harangerna om ansvar för den svenska statens ekonomi och framgångsrika politik för att skapa fler arbetstillfällen etc. Det är tydligt att det i någons dator ligger en dokumentmall som styr vilket innehåll denna typ av inlägg ska innehålla. Till slut kommer man fram till den del då man börjar beskriva de politikområden man avser att prioritera i den kommande vårbudgeten:
- Fler i arbete på en inkluderande arbetsmarknad
Man vill sänka trösklarna till arbetsmarknaden medelst sedan tidigare kända metoder. Man pratar även kort om utbildning för att stärka arbetssökande. Avslutningsvis vill man diskutera med arbetsmarknadens parter. - Förbättra välfärden
Partiledarna pratar vackert om saker de vill förbättra. Här får man ju vänta till på måndag för att få läsa vad de avser att göra på detta område mer konkret. - Förstärkt konkurrenskraft
Regeringen avser att komma med reformer kring företagsbeskattning och begränsning av skatteplanering. Man avser vidare att till hösten återkomma med en infrastrukturproposition.
Det är ett ordfyllt inlägg med inte särskilt mycket verkstad. Det verkar som fokus ligger på att lämna förslag kommande höst. Det visar sig väl vad som kommer att finnas i den vårbudget som den borgerliga regeringen presenterar på måndag.
Länkar: DN Debatt, SvD, Rapport, di.se, E24, Ekot, dn.se, dn.se, Ekot, Rapport, SvD
Andra som skrivit: Ann-Sofie Wågström, Alliansfritt Sverige, Olas tankar, Martin Moberg, Peter Andersson, Peter Johansson, Thomas Böhlmark
Orimliga mål skapar bubblor och kriser
Thomas Franzén, tidigare bland annat vice riksbankschef, intervjuas i Dagens Arbete. Han är i artikeln väldigt kritisk till ”kvartalskapitalismen”. Han hävdar i samtalet att företagen sätter allt för höga (och kortsiktiga) lönsamhetskrav. Det kan till och med vara som så att dessa krav bidragit till dagens kris. Han säger att de höga utdelningarna har gett ägarna ordentligt med pengar. De höga utdelningarna i sin tur förutsätter höga vinster. Vidare menar han att företagen borde sätta lägre men långsiktigare avkastningsföretag, eftersom …
Lägre avkastningskrav innebär att värdet av framtiden ökar. Långsiktigheten får mer utrymme. Då får vi ägare som engagerar sig i företagen och ger utrymme för långsiktiga satsningar.
Det ligger något i det som Thomas förmedlar ovan. Det är inte utan att man saknar kapitalister av den gamla typen som snarare byggde något än bara kräver vinster för stunden.
Sverige sämst på att rekrytera och behålla äldre arbetskraft
Enligt en undersökning ska svenska arbetsgivare vara sämst bland ett antal undersökta länder på att rekrytera och behålla äldre arbetskraft. 30.000 företag världen över har fått svara på följande frågor:
- Jobbar ni aktivt för att rekrytera seniora medarbetare?
- Har ni en strategi för att behålla äldre medarbetare?
Bara 4 % av de svenska bolagen har svarat ja på den första frågan. Det placerar de svenska arbetsgivarna nästan sämst bland de undersökta länderna. Anki Ljung, personalchef på Manpower Group, säger …
Visst finns det skäl att bli orolig över resultatet. Med tanke på att vi kommer att behöva all tänkbar arbetskraft framöver måste vi även fånga upp de seniora medarbetarna.
Statsministern och företrädare för politiska partier talar sig varma för att det ska vara möjligt att arbeta längre. Fler människor är friskare allt längre upp i åldrarna och behöver arbeta längre för att hamna på en rimligare pensionsnivå. Då är det oroande att arbetsgivare så illa uppskattar äldre arbetskraft. Denna undersökning bekräftar i någon mån den känsla man har att äldre har svårare att komma i arbete efter en ofrivillig arbetslöshet. Det kan säkert bero på många orsaker som bristande kompetens/utbildning för de arbeten som utvecklas inom arbetsmarknaden. Men det är knappast den enda orsaken.
I denna fråga finns en ordentlig utmaning för politiska och andra företrädare att ta tag i. Det kommer att vara nödvändigt att fler får arbeta i framtiden. Både för att människor vill göra nytta men även för att klara de kommande välfärdspolitiska utmaningarna i Sverige.
Folket – en utdragen dödskamp
Tidningen Folket rapporterar idag om att man kommer att göras om till en endagarstidning ”inom en mycket snar framtid” – kanske redan i höst. Sören Axelsson, koncernchef för Eskilstuna-Kuriren som äger Folket, meddelade personalen att …
Vår ambition är ändå att ha kvar tidningen. Oberoende journalistik är nödvändig för att Eskilstuna ska blomstra.
Jag vet inte ännu vad detta kommer att innebära i praktiken för tidningens innehåll. Folket ska få behålla en självständig chefredaktör och självständig politisk röst. Men det betyder ju ändå att en daglig politisk debatt mellan två tidningar försvinner. Debatt- och insändarsidorna kommer ju att bli förhållandevis ointressanta för publikation.
Jag känner ingen större tilltro till att detta är en långsiktigt hållbar lösning för tidningen Folket. Detta känns som att dra ut på dödskampen helt i onödan. I Västerås försökte man en tid att ge ut den socialdemokratiska tidningen som endagarstidning. Till slut kom i alla fall dödsdomen.
Jag kommer, förstås, som en drucken elefant att hålla fast vid Folket ”til the bitter end”. Jag hoppas att redaktionen formår att fortsätta på bästa sätt trots dagens mindre glada nyhet.
Det är inte aktuellt för mig att börja abonnera på den andra tidningen. Jag får inhämta lokalnyheter på annat sätt framöver.
Det är sorgligt – Eskilstunas medievärld kommer att bli än tydligare en liberal tidnings sådan.
Länkar: Folket, SVT Sörmland, E-K, dn.se
Om att ge sig i lag med hin håle
Jag studsade till något i morse i samband med att jag förtärde min sedvanliga morgongröt. Jag hörde på radion att Sverige genom Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) planerade för att hjälpa Saudiarabien att bygga en avancerad missilfabrik i en öken nånstans. Jag hann inte på något sätt fördjupa mig i denna fråga då min dag i övrigt har rullat på i avsevärd fart. Jag har bara sporadiskt kunnat följa nyhetsförmedlingen sittandes i min bil på väg till och från.
Jag har dock förstått att frågan har sitt ursprung i ett avtal som tecknades redan 2005 med den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Den mer konkreta planläggningen av missilfabriken har dock skett från och med 2007 (då en borgerlig regering tillträtt). Avtalet förlängdes av den sittande, men ej eniga, borgerliga regeringen under 2010. Det borde göra det svårt för den sittande regeringen att undandra sig ansvar. Eftersom avtalet tecknades redan 2005 kan heller inte Socialdemokraterna frånsäga sig ett visst ansvar.
Sverige har sedan 1940-talet haft en omfattande och stor vapenindustri. Ursprunget finns förstås i tiden runt det andra världskriget då Sverige satsade stora medel på egen vapenproduktion. Vi har sedan dess haft en omfattande vapen- och därtill hörande vapenteknisk produktion.
För att kunna finansiera utveckling och tillverkning av allt dyrare vapensystem har det varit nödvändigt att kunna sälja våra produkter. Kopplat till att företagen anställer ett stort antal människor och att vapenindustrin genererar avancerad forskning har den svenska staten varit aktiv i att marknadsföra och bidra på mångahanda sätt till att sälja våra produkter till andra nationer. Det har då hänt att vi gett oss i kast med inte alltid helt fläckfria nationer och politiska ledare. Här kan knappast någon regering under efterkrigstiden frånsäga sig ansvar.
I takt med att den svenska vapenindustrin har fusionerats med större internationella aktörer har denna verklighet knappast blivit enklare. Det har dessutom varit en förutsättning för att kunna komma åt system för anpassa våra vapensystem till NATO:s bestämmelser för att kunna sälja dem till NATO-länder.
Socialdemokraterna och Moderaterna har, av olika skäl, understött en stark svensk vapenindustri. Det fanns en logik med det då Sverige var en (förment) alliansfri stat som stod mellan de två blocken öst och väst om oss. Idag då Sverige inte längre har en värnpliktsarmé, inte längre har en genuint helt svensk vapenindustri och då det säkerhetspolitiska läget har förändrats behöver vi se över gamla doktriner.
Sverige ska inte ge sig i lag med sådana länder som Saudi-Arabien. Om än Sverige kan göra sig en ”hacka” på affären är det en högst oetisk relation som vi näppeligen tjänar på. Svensk industri ska inte sälja vapensystem till vem som helst utan särskild moralisk eftertanke. De svenska partierna behöver fundera över hur svenska officiella företrädare (ministrar, statschef, högre tjänstemän etc.) ska agera i samband med större affärer där tillverkare i Sverige är delaktigt. Sverige behöver inte sälja vår ”gröt” till vilket pris som helst och/eller med vilka metoder som helst.
Ger man sig i kast med hin håle kommer man att bränna sig!
Länkar: Ekot, Ekot, Rapport, di.se, SvD, Rapport, Dagens etc, di.se, Rapport, Ekot, di.se, SvD, Ekot, di.se, dn.se, dn.se, SvD, Ekot, Ekot, dagens arena, dn.se, Rapport, SvD, Rapport, Rapport, Rapport, dn.se, dagens arena, dn.se, di.se, Rapport, SvD, Ekot, Ekot, Rapport, Rapport, di.se, di.se, SvD, SvD, Rapport
Andra som skrivit: Johan Westerholm, Alliansfritt Sverige, Peter Johansson, Ulf Bjereld, Johan Westerholm, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Alliansfritt Sverige, Johan Westerholm, Tokmoderaten, Rosemari Södergren
Regeringen vägrar se att ungdomarnas kompetens är avgörande
På Svenska Dagbladets debattsida har förts en debatt mellan företrädare för den borgerliga regeringen och företrädare för Socialdemokraterna. I gårdagens slutreplik sammanfattade (S)-företrädarna på ett bra sätt skillnaden mellan den borgerliga (M)-dominerade regeringens politik och den (S)-märkta:
Regeringen vägrar se att ungdomarnas kompetens är avgörande för möjligheterna att få fotfäste på arbetsmarknaden. Höjda kunskapsnivåer är nyckeln till att de ska kunna matcha de jobb som finns – eller förverkliga egna idéer och innovationer i nya företag. Första prioritet i kampen mot ungdomsarbetslösheten måste därför vara att se till att ungdomarna skaffar sig den kompetens som behövs.
Det är tydligt att regeringen har misslyckats med sin politik att skänka pengar åt McDonalds som den enda huvudsakliga metoden att få ungdomar i arbete.
Ingen skatteåterbäring för Volvo
TT rapporterar att Volvo meddelar att man 2011 sålde för rekordsumman 310 miljarder kronor och gick med nästan 25 miljarder kronor i vinst. Man betalade trots dessa goda resultat inte en enda krona i bolagsskatt i Sverige och så väntas det förbli ett par år till. Volvos presschef Mårten Wikforss säger …
Vi skulle gärna betala bolagsskatt i Sverige, men det är inget vi styr över.
Jo, jo – säkert.





