Hatstyret är här!


För ett par år sedan sände Sveriges Television ett uppmärksammat och starkt program om situationen för kvinnliga debattörer. I programmet ingick att ett tiotal av dem läste upp meddelanden de fått. Tonen i dessa meddelanden var hatiskt fientliga gentemot de kvinnor som utnyttjat sin rätt att uttrycka sina åsikter i frågor de brinner för.

Det var tydligt att de som skickade dessa meddelanden företrädesvis var män. Syftet är förstås att skrämma kvinnorna till att ”hålla käft” och inte bry sig i sådant som de inte har med att göra. Det var inte precis så att jag blev särskilt stolt över hur dessa män agerade.

Häromdagen publicerade Alexandra Pascalidou ett blogginlägg och en kommentar på twitter som tydligt signalerade att hon inte orkar mer. Hon har under lång tid utsatts för hatiska och förnedrande kommentarer från män som anser att en kvinna, dessutom med ett icke svenskt lydande namn, inte har i debatten att göra. Till slut verkar det som om Alexandras ork har nötts ned av alla dessa kommentarer.

Alexandra är knappast den enda som efter ett sådant motstånd tystnar och drar sig tillbaka till tystnaden. Och det är ju förstås det som är syftet med den ström av hatiska och förnedrande kommentarer som kvinnor i den offentliga debatten drabbas av. Malin Ullgren skriver i en kommentar att ”hatstyret är här”.

Det går inte längre att säga att det finns en grupp medborgare vars invandringsfientliga åsikter ”förtigs”, ”inte släpps fram”. Deras åsikter fyller redaktionernas mejlkorgar dagligen. Skulle detta passera obemärkt, utan effekt på själva journalistiken? Naturligtvis inte. I stället har bilden etablerats: det finns ett abstrakt ”folk” där ute någonstans, vars åsikter ”måste tas på allvar”. Även om detta folk lika gärna kan vara en organiserad och orkestrerad mejlbombning från en och samma högerextrema lilla grupp. Lik förbannat: bilden etableras. ”Folket” har talat.

Detta ”folk” håller på att skaffa sig en makt som ingenting har med demokrati, med folkstyre att göra. När våldshoten och nätattackerna får till följd att en lysande journalist som Alexandra Pascalidou inte orkar längre, då är hatstyret faktiskt här.

Jag hoppas att Alexandra Pascalidou och alla andra av de starka kvinnor som utnyttjar sin rätt att tala och uttrycka sig offentligt finner fortsatt styrka att fortsätta sin viktiga insats. Det är upp till oss alla andra att bidra till ett debattklimat som inte ger plats för (ibland) anonyma hatiska förnedrande kommentarer.

Rätten att fritt uttrycka sig innebär inte rätten att samtidigt förnedra, skrämma eller förminska andra människor. Jag äger ingen respekt för dem som agerar så – de förtjänar heller ingen.

Jag hyser, däremot, den största respekt för de människor (kvinnor som män) som vågar utnyttja sin rätt att fritt uttrycka sin åsikt (och på så sätt bidrar till en friare värld) trots att de riskerar hot och våld riktade mot sin egen person. De förtjänar vårt stöd för att orka fortsätta. Om de tystnar blir världen så mycket tommare.

Vi får inte låta ”hatstyret” ta över!

Länkar: dn.se, dn.se, Resumé, dn.se, Resumé, politism, Resumé, Resumé

About Göran Johansson

En medelålders man boende i Eskilstuna. Jag är anställd som ombudsman på IF Metall Mälardalen. Gillar att tycka och tänka om fackliga och politiska frågor. Påstår dock inte att jag har facit på alla frågeställningar. Är organiserad socialdemokrat.

Posted on 27 februari, 2015, in Blandade funderingar, Kultur and tagged , , . Bookmark the permalink. Kommentarer inaktiverade för Hatstyret är här!.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: