Bloggarkiv

Regeringen och misslyckandet med Fas 3


Tillsammans med Berit Örtell (Ombudsman LO Mellansverige), Claes Holm (Facklig ledare Socialdemokraterna Sörmland) och Frida Rosengren (Ombudsman SSU) har jag skrivit en debattartikel i tidningen Folket:

20140223-141937.jpg
Trots att Riksdagen i juni stoppade anvisningarna till Fas 3 fortsätter deltagarna att strömma in. I Sörmlands kommuner befann sig 1512 personer i Fas 3 i december och över 35 000 personer totalt i landet. Fas 3 har kommit att bli den arbetsmarknadsåtgärd som växer snabbast och mest. En av orsakerna till det är att allt fler arbetsgivare kalkylerar med att anställa folk till en billigare peng med bidrag i någon form. De har vant sig vid att Fas 3 kan leverera detta. Fas 3-deltagare riskerar att bli en permanent grupp på arbetsmarknaden i en slags gråzon för riktigt arbete.
Det är också ett högre tempo och stressigt på många arbetsplatser vilket medför att ledning och ansvariga inte har en tydlig bild över framtida kompetens och anställningsbehov utan anställer på kort sikt för att fylla tillfälliga luckor. Om man istället hade ett långsiktigt tänk skulle det stärka möjligheterna till samverkan mellan arbetsmarknadens parter och ansvarig myndighet.
LO-distriktet Mellansveriges ESF-projekt är ett mycket bra exempel på det. I projektet kan vi se att lokal samverkan mellan i detta fall LO, Resurstorget, Arbetsförmedlingen, företag och den arbetssökande ger betydligt bättre resultat. Cirka 45 procent får arbete eller utbildning i LO:s projekt och det bör ställas mot de 12 procent som Fas 3 lyckas med.

De individer som kommer in i Fas 3 har i genomsnitt varit arbetslösa sju år, vilket är en väldigt lång tid som ofta lett till dålig självkänsla, ohälsa och i många fall brist på den specifika kompetens arbetsgivare söker. Många av dessa personer har inte fått det rätta stödet man skulle behövt och den långa tiden utan arbete har lett till att man kommit ännu längre bort ifrån att vara redo för att ta ett arbete. Dessutom har den kraftiga sänkningen av vuxenstudieplatser grusat möjligheten för de arbetslösa att skaffa sig den kompetens och utbildning dagens arbetsmarknad kräver.

Oron för Fas 3 är stor. Många beskriver den gränsen som att det då är kört att få jobb. En metod för ökad lokal samverkan i samråd med den enskilde skulle stärka dennes möjlighet till att få arbete, utbildning eller en bra aktiv åtgärd. De Plusjobb som regeringen skrotade 2006 fungerade mycket bättre. De arbetslösa fick där stöd att komma in på arbetsmarknaden men fick samtidigt lön enligt kollektivavtal. LO anser att en satsning på Plusjobb är en nödvändig samhällsinvestering.

De ökade kostnader detta skulle innebära initialt och för stunden för kommuner och arbetsgivare får man med råge tillbaka. För vi vet att det kostar oerhört mycket på individ och samhällsnivå att människor står utanför.

Sverige är ett bra land. Men någonting håller på att gå sönder. Arbetslösheten har bitit sig fast. Alliansregeringen är idéfattig och trött och lägger inga konkreta förslag för att få ner arbetslösheten. Istället lånar de till skattesänkningar till dem som redan har. Socialdemokraterna går till val med en arbetsmarknadspolitik där man bland mycket annat vill göra om Arbetsförmedlingen till en matchningsspecialist så att rätt arbetssökande och rätt arbetsgivare snabbt kan hitta varandra. Socialdemokraterna vill skrota Fas 3. Det tror vi är rätt väg för Sverige. Väljarna avgör i september.

Avskaffa FAS 3!


Igår rapporterade Aftonbladet att antalet personer inskrivna i den arbetsmarknadspolitiska åtgärden ”FAS 3” fortsätter att öka. I mars kommer närmare 36.000 personer – långtidsarbetslösa – att vara inskrivna i denna åtgärd. Det innebär en ökning med 1.600 personer på ett år.

I juni 2011 röstade en majoritet av riksdagens ledamöter för att ålägga regeringen att sluta skriva in deltagare i den tredje fasen av ”Jobb- och utvecklingsgarantin”. Trots detta beslut har regeringen valt att nonchalera lagstiftarnas påbud.

Regeringen genomförde ett par kosmetiska förändringar av åtgärden. Man öppnade för att göra det något enklare att få en utbildning inom systemets ram. Dessutom ändrade man det officiella namnet på åtgärden till ”Sysselsättningsfasen”. Det enda positiva med namnskiftet är väl att man tydliggör vad åtgärden syftar till. Den enda ambitionen med sysselsättningsfasen är att hålla de långtidsarbetslösa sysselsatta. De jobbskapande ambitionerna är högst blygsamma.

Socialdemokraterna vill avskaffa Fas 3 (sysselsättningsfasen) och ersätta den med andra och aktivare åtgärder för att hjälpa långvarigt arbetslösa tillbaka till ett arbete.

Du kan bidra till detta genom att skriva under uppropet på ”Alla behövs!

Länkar: Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet ledare, SvD, dagens arena, dagens arena, SVT

Fler som skrivit: Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Ola Möller

Om deltidens ”välsignelse”


Företrädare för borgerliga partier och höga representanter för näringslivet brukar från tid till annan förespråka hur viktigt det är att sänka trösklarna till arbete. Detta ska företrädesvis ske genom sänkta ingångslöner och flexibla anställningsvillkor (läs del- och visstidsanställningar). Fackförbundet Handels och arbetsgivarnas organisation Svensk Handel har släppt en gemensam rapport. Rapporten är ett sätt att lyfta fram goda exempel på hur man kan skapa fler heltider inom branschen.

Det låter som ett högeligen vällovligt syfte. Det är uppenbart att det finns stora skillnader inom branschen. Det är tydligt att man i butiker som försäljer elektronik-, och därmed likställda produkter, har lättare att skapa heltider (det är tydligt att det finns gott om män anställda i dessa butiker) än konfektionsbutiker (med en majoritet kvinnor anställda). Vari dessa skillnader uppstått kan man ju debattera och fundera över. Man konstaterar dock att …

I dag jobbar 56 procent deltid inom deltaljhandeln, flertalet av dem är kvinnor. Mönstret går igen på de arbetsplatser som gruppen besökt. Fler jobbar deltid än heltid och fler kvinnor jobbar deltid än män. Kvinnors tillsvidareanställning är på färre än 35 timmar i veckan medan männens är på fler än 35 timmar i veckan. Och kvinnorna har oftare en tidsbegränsad anställning. På i stort sett alla arbetsställen finns det de som vill ha fler timmar.

En slutsats av rapporten är att 82 % av de som arbetade deltid 2006 fortfarande gjorde det fem år senare. En del gör säkert det av eget val likaväl som andra inte gör det. Det tyder på att det är lätt att fastna i deltider inom denna typ av bransch. Det verkar krävas en gemensam vilja mellan arbetsgivarnas och arbetstagarnas representanter för att finna en annan ordning. Problemet inom stora delar av servicebranscherna är dock att arbetsgivarna är bättre organiserade än arbetstagarna. Risken är därmed att deltider kommer att finnas kvar som den normala formen att arbeta inom stora delar av servicebranschen.

Det kommer att kräva starka fackliga organisationer som, för sina medlemmars räkning, driver frågan om fler heltider för att det ska bli en förändring. Det känns inte särskilt troligt att de borgerliga partierna eller Svenskt Näringsliv i onödan kommer att bistå denna strävan.

Länkar: Handelsnytt, dn.se, Rapport, LO-tidningen, LO-tidningen

Om en godtrogen/okunnig minister


Trots att jag befinner mig på semester i varmare land kan jag inte låta bli att kolla av vad som händer i hemlandet. Jag finner, bland annat, den goda nyheten att det finns en majoritet i riksdagen för att ändra beslutet att förenkla möjligheten att erhålla f-skattesedel 2009. Den borgerliga regeringen drev ju som en inte obetydlig fråga i valrörelsen 2006 att fler skulle kunna erhålla f-skattesedel. Dessutom ville regeringspartierna förändra arbetstagarbegreppet så att en ensamföretagare skulle kunna ha endast en uppdragsgivare utan att därför kunna betraktas som i praktiken anställd. Miljöpartiets skattepolitiske talesperson Mats Pertoft säger, i anledning av partiets inställning, till Ekot att:

Miljöpartiet är ju småföretagsvänner och vi vill värna f-skattsedelns betydelse. Just därför är vi så oroade nu när vi ser att f-skattsedeln missbrukas av större företag, som tvingar människor in i f-skattsedelsarbete.

P1 programmet Kaliber har visat att antalet ensamföretagare har vuxit samtidigt som allt fler som tidigare varit anställda ”tvingats” att skaffa sig f-skattesedel om man ville fortsätta att få uppdrag från den tidigare arbetsgivaren. En person med f-skattesedel har ingen fackförening bakom sig, de har inga avtalsenliga löner eller framförhandlade försäkringar. Allt sådant får man ordna själv. Många av dessa personer har förstås hamnat i ett sämre förhandlingsläge än man hade som anställd. Statsrådet Hillevi Engström tror dock inte på att en förändrad lagstiftning skulle innebära någon förändring eftersom …

Grunden är att vi vill få fler företagare och grunden är ju förstås frivilliga företagare. Och det går alltså inte, enligt min uppfattning, att omvandla anställda personer till egna företagare utan vidare. Varje sådant fall kan prövas i domstol.

Jag vet inte på vilken planet rikets arbetsmarknadsminister bor på. Men det är fullt möjligt att omvandla anställningar nästan hur som helst. I Kalbers program har man lyft fram personer som har haft tidsbegränsade anställningar. Man låter helt enkelt dessa anställningar löpa ut. Sedan gör man en upphandling av den tjänst man vill köpa. Frågan ska förstås förhandlas enligt MBL § 38. Men står allt rätt till med upphandlingen kan inte facket på några formella grunder förhindra någon att upphandla tjänster. Det är möjligt att man kan komma åt detta via en tvist om arbetstagarbegreppet. Men det förutsätter att individen är facklig medlem och vill föra tvisten. Hur det sedan slutar kan man ju inte veta på förhand.

Det är bra att oppositionspartierna vill ha en förändring av dagens lagstiftning i denna fråga!

Länkar: Ekot, dn.se, Rapport

Andra som skrivit: Helena Ericson, Helena Ericson, Martin Moberg, Peter Johansson, Löntagarbloggen

Ali Abadji, Kaj Raving

Om jobbskatteavdragets oklara effekt


I skuggan av dagens stora mediehändelse har TT fått ut en liten notis som borde intressera de politiskt intresserade:

Det går inte att på ett trovärdigt sätt säga hur regeringens jobbskatteavdrag har påverkat sysselsättningen, konstaterar Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (Ifau) i en ny rapport.

Studien visar att sysselsättningen ökade mer bland dem som fick större skattesänkningar. Men det finns ett problem: Samma mönster syns redan innan jobbskatteavdraget infördes. Det antyder att det finns andra faktorer som delvis förklarar resultaten.

Rapport, dn.se, SvD

Dagens Industri har skrivit litet mer i en artikel. Budskapet är dock detsamma – det är otroligt svårt att på något sätt belägga att jobbskatteavdragen har bidragit (eller kommer att …) till att få fler att bli yrkesaktiva.

Det är tydligt att det finns all anledning till att förhålla sig något kylig inför borgerliga partiföreträdares entusiasm inför de förment jobbskapande effekterna av denna reform.

Allt färre får ersättning från a-kassa


En artikel från TT konstaterar att ”Allt färre får a–kassa”. Det är väl en sådan rubrik och nyhet som får borgerliga regerings- och riksdagsföreträdare att upphäva hurrarop och skåla med varandra. Rubriken antyder ju att arbetslösheten minskar i behaglig och tillfredsställande takt vilket implicerar den borgerliga politikens framgång. Nu är ju inte verkligheten fullt så rosenskimrande som de måhända önskar sig. LO-tidningen behagar strö salt i såren genom att konstatera …

En förklaring är att läget på arbetsmarknaden var bättre 2011 än 2010, men det är bara halva sanningen. Den andra förklaringen är att hårdare regler har gjort att allt färre får a-kassa.

Enligt Arbetsförmedlingen fick bara drygt 40 procent av de arbetslösa ut arbetslöshetsersättning 2010 – mot 50 procent året innan. Ännu finns inga siffror för 2011 men enligt Arbetsförmedlingens prognos skulle bara en tredjedel av de arbetslösa få arbetslöshetsersättning 2011.

Och i år sjunker andelen under 25 procent, enligt prognosen. Många arbetslösa hänvisas till socialbidrag i stället för a-kassa.

Sådan är sanningen om den borgerliga arbetsmarknadspolitiken!

Länkar: LO-tidningen, dn.se, di.se, Rapport

FAS3 – mycket piska och lite morot


LO presenterade idag en rapport med namnet ”Den nya tidens AK-arbeten” om den borgerliga regeringens FAS3 i jobblinjen. Rapporten visar tydligt att det är endast 14 % av deltagarna som kommit i arbete. Ej heller höjer denna aktivitet de arbetslösas kompetens. Det har heller knappast varit meningen att de långvarigt arbetslösa ska kunna vare sig kunna erhålla anpassad utbildning eller andra åtgärder för att öka deras chanser att få en anställning. LO menar snarare att deltagarna snarare genom sin dåliga ersättning ska bidra till att pressa ned lönerna på arbetsmarknaden. Alica Selmanovic, som har skrivit LO-rapporten, säger …

Deltagarna ska känna av den ekonomiska pressen. De ska tvingas att ta vilket jobb som helst till så låg lön som möjligt.

FAS3 har ju dessutom blivit till en guldgruva för ”kreativa” entreprenörer att genomföra, mer eller mindre, seriösa aktiviteter för arbetslösa. För tjänsten erhåller de en härlig slant om 5.000 kr per person i aktiviteten samtidigt som de inte behöver betala någon lön. På detta sätt tränger FAS3 undan ordinarie arbetstillfällen och andra typer av arbetsmarknadsåtgärder som lönebidrag och anställningsstöd.

LO i Västsverige har genomfört en egen undersökning kring FAS3 som visar att anordnarbidragen kostar 1,35 miljoner kronor per arbetsdag bara i Halland och Västra Götaland. Krister Andersson, förste ombudsman på LO-distriktet i Västsverige, menar att …

Det är rena vansinnet att driva ett program med så dokumenterat dåligt resultat och så höga kostnader. Problemet är att arbetet inom ramen för fas 3 är oavlönat och inte höjer deltagarnas kompetens. Otillräckliga kontroller gör att oseriösa användare, ”fas 3-direktörer”, hittat en guldgruva i bidragen från staten.

LO:s rapport lär knappast komma att imponera på den borgerliga regeringen. Bettina Kashefi, statssekreterare hos arbetsmarknadsminister Hillevi Engström, menar att …

Jag kan inte komma på något alternativ som är bättre än regeringens politik.

Det är vidare väldigt tydligt att svenska riksmedia valt att rapportera om annat idag. LO:s utspel verkar ha hamnat i en ordentlig mediaskugga i anledning av ett av de större politiska partiernas interna kris. Samtidigt känns det som ett fattigdomsbevis att kritisk granskning av den sittande regeringens politik får sådant litet intresse från de stora mediaföretagen.

Länkar: LO-tidningen, gp.se, LO-tidningen, LO-tidningen, LO-tidningen, KA, Rapport, da.se

Andra som skrivit: LO-bloggen, Martin Moberg, Peter Andersson, Claes Krantz

Industribloggare: Eli Abadji, Patrik Renfors, Erik Fransson, Eli Abadji, Leine Johansson, Carola Andersson

Självklart ska vi ha säkra och riskfria jobb för unga


Erik Bengtzboe, ordförande för Moderata Ungdomsförbundet, ondgör sig i en artikel i gårdagens SvD över att Arbetsmiljöverket, AV, föreslår hårdare säkerhetskrav för minderåriga ungdomars arbete. Han menar att AV går så långt i sitt förslag att de ”blir ett onödigt hinder på en redan tuff arbetsmarknad”. Det är tråkigt att man använder den höga arbetslösheten bland unga vuxna som bakgrund till att motsätta sig krav på säkrare arbetsförhållanden för unga människor under 18 års ålder. Sådana typer av krav innebär ju bara ett sätt att vänja de unga vid att inte kräva allt för stränga krav på arbetsmiljö och -förhållanden som vuxna. På så sätt vill man långsiktigt disciplinera arbetskraften till att kräva allt får långtgående krav på sunda förhållanden på arbetsmarknaden.

Man kan ju misstänka att den ärade representanten för de unga moderaterna fått hjälp och/eller inspiration till detta inlägg från det privata näringslivets representanter i Svenskt Näringsliv, SN. SN använder ju sitt glättiga magasin ”Entreprenör” för att snyggt paketera näringslivets krav och önskemål om den svenska arbetsmarknaden. Magasinet har däri beskrivit de hemska kraven från AV och vilka diaboliska effekter de kommer att innebära för unga människors möjlighet att få kortare arbeten under sin skoltid.

Jenny Bengtsson, Simon Kjellberg och Robin Zachari visar i en replik idag att Erik i sin iver att framhålla det onda med säkerhetsföreskrifterna är något oförsiktig med hur han presenterar fakta. Det är ju något som i vissa fall orsakar mediastormar men som förmodligen i detta fall knappast ens skapar en upprörd utandning.

Det innebär att alla vi andra som motsätter oss en borgerlig vision om framtidens arbetsmarknad och -förhållanden får arbeta hårt för att väcka opinion och verka för verkligt moderna arbetsplatser.

Länkar: SvD BrännpunktSvD Brännpunkt, LO-tidningen, Ekot, ST-press

Andra som skrivit: Alliansfritt Sverige, Samuel Engblom, LO-bloggen, Elisabeth Aberg

Allmän eller obligatorisk arbetslöshetsförsäkring


Dagens Industri har skrivit ett par artiklar om den parlamentariska socialförsäkringsutredningens arbete. Den ena artikeln berör svårigheten att komma överens om hur ersättningarna i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen ska beräknas i framtiden. Senast i mars detta år ska ett förslag presenteras. Av artikeln framgår med önskvärd tydlighet att det finns olika syn på denna fråga bland de olika partiföreträdarna. De borgerliga företrädarna synes vara överens om att beräkningen ska ske på historiska uppgifter men är inte överens om hur lång tid bakåt. Patrik Björck, (S) problematiserar denna fråga något mer och menar …

Får man bara med arbetad tid så ser vi inga jättebekymmer när det gäller arbetslöshetsförsäkringen. Däremot reser vi en mängd frågor när det gäller sjukförsäkringen, om den ska bygga på historiska uppgifter eller framtida uppgifter. Vid arbetslöshet är det ju det jobbet du miste som du försäkrar, men vid sjukdom är det jobbet du skulle ha gjort. Det finns en principiell skillnad.

Den andra artikeln handlar om en annan fråga som utreda har att ta ställning till – den om den framtida arbetslöshetsförsäkringen. Den första borgerliga regeringen som tillträdde hösten 2006 hade som profilfråga att införa en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring och tillsatte en utredning. Resultatet av den valde Moderaterna att snabbt placera i ”runda arkivet”. Stafettpinnen har nu skickats till en ny utredning. Huruvida försäkringen i framtiden ska vara obligatorisk verkar inte vara så säkert. Gunnar Axén, utredningens ordförande (M) säger

… att han föredrar att säga ”allmän arbetslöshetsförsäkring” snarare än ”obligatorisk” eftersom man annars lätt får uppfattningen att alla omfattas.

Moderaterna tillhör väl knappast de starkaste tillskyndarna av en obligatorisk försäkring och det är väl därför som Gunnar Axén kan glida på begreppet. Det innebär förstås att det blir lättare för socialdemokraterna att arbeta i utredningen eftersom även de är motståndare till att genomföra en obligatorisk försäkring. De är i huvudsak nöjda med den ordning som råder idag. Patrik Björck, (S), anser inte att en obligatorisk a-kassa innebär någon lösning på att så få har rätt till ersättning från a-kassan. Han anser snarare att …

Man måste sänka avgifter och slopa differentieringen. Sen måste ersättningen ses över och taket måste höjas.

Senast den 13 maj 2013 ska utredningens kommitté slutredovisa sitt arbete. Det lär bli en lång resa fram till utredningens mål. Det ska bli intressant om det är möjligt att komma fram till ett gemensamt och enigt förslag som blir långsiktigt uthålligt.

Länkar: di.se, di.se

Tvångsarbetet ökar i Sverige


Flera media skriver idag om Rikspolisstyrelsens, RPS, rapport om människohandelns utveckling. Fler personer kommer till Sverige för att arbeta med tiggeri, tvångsarbete och tvång att medverka vid stölder än sexhandel. Siffrorna i rapporten gäller 2010. Kriminalkommissarie Kajsa Wahlberg vid RPS menar att förändringarna beror på …

… två saker: att svensk polis har utbildats att se de andra formerna av människohandel och vårt uthålliga arbete mot sexuell exploatering av unga utländska kvinnor.

Artikeln säger att de personer som drabbas av tvångsarbete kommer från länder med hög arbetslöshet och utan sociala skyddsnät. Bärplockare är en stor grupp bland tvångsarbetarna. Utöver dessa är det vanligt med städarbete, restaurangjobb eller andra serviceyrken.

Thord Ingesson, migrationspolitisk expert på LO, menar att det syns tydligt att fler offer för människohandel kommer till Sverige för att tvångsarbeta. LO anser att mörkertalet för brottslighet är stort och att många som fått arbetstillstånd, sedan ändringen av reglerna för arbetskraftsinvandring 2008, egentligen arbetat under tvång. Thord säger att det är svårt att avslöja och utreda misstänkt tvångsarbete eftersom företaget såväl som den enskilde betraktas som lagbrytare. Thord säger att man skulle behöva ändra lagen och avkriminalisera arbetstagarens vistelse i Sverige eftersom …

Då skulle man också öppna upp för möjligheten att få skadestånd för utebliven arbetsförtjänst och för den här kränkningen.

Länkar: Aftonbladet, EK, dn.se, Ekot, Rapport

Andra som skrivit: Rosemari Södergren

Industribloggare: Leine Johansson