Inga jämställdhetspotter som missgynnar kvinnorna i industrin

Idag sammanträdde IF Metalls avtalsråd. Därmed startar i någon mån den kommande avtalsrörelsen.

Den stora frågan på dagens sammanträde var att utse avtalsdelegationer. Vid mötet talade förbundets ordförande Anders Ferbe om betydelsen av att LO kan gå fram gemensamt i den kommande avtalsrörelsen. Det var uppenbart att LO tappade i styrka i den senaste avtalskampen.  Anders säger …

Det var olyckligt att LO-samordningen sprack i förra avtalsrörelsen. Det försvagade facket – och stärkte arbetsgivarna. Svenskt Näringsliv har stärkt sin roll.

Men som Anders sade …

Förutsättningarna att nå fram till en gemensam låglöneprofil ser bättre ut. Vi har haft bra diskussioner med Kommunal.

Anders var tydlig på punkten att IF Metall inte kommer att acceptera konstruktioner på jämställdhetspotter som missgynnar förbundets kvinnor. Det är sällan det framkommer att IF Metall faktiskt är ett av LO:s största kvinnoförbund och att man faktiskt har stora medlemsgrupper som inte kan karaktäriseras som ”högavlönade”.

Dagens möte diskuterade inte de kommande avtalskraven. De kommer att behandlas längre fram i höst. Då kommer man även att diskutera de motioner som håller på att behandlas på avdelningarna och ska vara inskickade senast som idag. Det kommer att bli en spännande höst.

Länkar: da.se, Arbetet, Arbetet, di.se, Kollega

Om att göra socialförsäkringssystemet till en statlig kassako

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson gör idag på DN Debatt ett hyllningstal till den reformerade sjukförsäkringens lov. Av artikeln förstår man att den borgerliga regeringens reform var vare sig mer eller i paritet med en guds gåva till mänskligheten. Han framhåller som den viktigaste delen i reformen …

I ”rehabiliteringskedjan” ligger den viktigaste gränsen vid ett halvårs sjukskrivning. Då prövas förmågan att trots hinder i nuvarande arbete i stället jobba med något helt annat. Den längsta tiden man normalt kan få sjukpenning är två och ett halvt år. Därefter utreds arbetsförmågan hos Arbetsförmedlingen. Om man fortfarande inte kan arbeta, får man återvända till Försäkringskassan med sjukpenning.

Med det, i och för sig korrekta påståendet, att den ”gamla” sjukförsäkringen saknade tidsgränser för hur länge en människa kunde få sjukpenning antyder han att människor nästan i evighet gick sjukskrivna. Han låter förstå att med den reformerade sjukförsäkringen har det blivit ändring på torpet. Att han inte på något sätt försöker visa att denna uppgift är korrekt säger väl mer om att detta är ett påstående och inte en bevisad sanning. Ulf underlåter även att säga att sjuktalen började minska redan innan den borgerliga regeringen tillträdde på hösten 2006.

Det var onekligen så att människor kunde gå länge med sjukpenning förut. Men som ministern själv säger är det nu ett par tusen människor som för andra gången blir utförsäkrade ur sjukförsäkringen. Det är uppenbart att det fortfarande sker en rundgång i systemet där människor skickas runt i en nästan oändlig rundgång. Ministern säger vidare att många människor har försvunnit ur försäkringen och låter förstå att många har återgått i arbete. Det är säkert sant. Men sant är även att stora grupper idag lever på försörjningsstöd efter att inte längre ha rätt till sjukpenning men heller inte kan utföra ett arbete. Därför har kommunerna fått ta över försörjningsansvaret.

Men den borgerliga regeringen har uppnått sitt syfte med att reformera sjukförsäkringen. Kostnaderna har onekligen minskat. Däremot betalar arbetsgivarna in lika mycket i sjukförsäkringsavgift till staten. Den borgerliga regeringen (liksom tidigare socialdemokratiska) har låtit hela socialförsäkringssystemet gå med stora överskott. Under en 10-årsperiod har systemet skickat över mer än 300 miljarder kronor till den statliga kassan.

Det är uppenbart att den borgerliga regeringen idag använder socialförsäkringarna som en metod att finansiera andra nyttigheter.

Socialdemokraterna aviserar att man vill göra en förändring i sjukförsäkringen

Länkar: DN Debatt, dagens arena, dagens arena, SVT, dn.se, di.se, Ekot, SVT, di.se, di.se, dn.se, dagens arena, ka.se

Andra som skrivit: Håkan Svärdman, Håkan Svärdman, Martin Moberg, Mikael Dubois, Anders Larsson, Martin Moberg, Olas tankar, Thomas Böhlmark

Höjda lärarlöner – ett förväntningarnas missnöje

Jag har funderat huruvida jag ska kommentera de nu avslutade förhandlingarna om nya löner för lärarna. Som fackligt aktiv i ett förbund hårt knutet till, det så kallade, Industriavtalet och en därmed ganska hård lönenormering har jag tvekat kring att diskutera lärarnas krav om att få mer än alla andra.

Det är självklart som så att varje organisation är fri att själv formulera och driva sina krav. De två lärarförbunden har ju haft som mål att snabbt höja lärarnas löner med 10.000 kronor. Det är ju ett krav som känts något orealistiskt att nå över en natt. Med tanke på den hårde lönenormering kring löneökningar kopplade till den konkurrensutsatta industrins betalningsförmåga blir det svårt för enskilda förbund sticka iväg allt för mycket. Ska ett förbund lyckas med sådana krav krävs att det finns förståelse från andra branscher att stå tillbaka i sina lönekrav.

Detta bör förstås de två lärarförbundens ledningar ha varit medvetna om. Man har ändå valt att med buller och bång driva sina krav både internt och i löneförhandlingarna. Man har, vad jag förstått, skapat entusiasm och stora förväntningar bland sina medlemmar kring sina krav. Efter att skrivit ett väldigt bra avtal som första avtalsåret garanterar över 4 % i högre löner får man ju anse som utomstående att de lyckats bra. Men det är klart att väldigt många medlemmar är besvikna på utfallet med tanke på de utgångskrav som förbunden drev.

Det är enkelt att dra igång en lönerörelse och det är enkelt att gå i konflikt för de krav man har. Svårigheterna handlar snarare om hur man avvecklar en lönerörelse och en eventuell avtalskonflikt. IF Metall drev i vintras krav på löneökningar om 3,5 % och en avtalsperiod om ett år. För dessa krav mobiliserade vi förtroendevalda och medlemmar. På konferenser presenterade vi dessa krav och visade varför de var fullt realistiska. Resultatet av förhandlingarna blev ett avtal som gav 3 % på en 14 månaders avtalsperiod (2,6 % på tolv månader). Trots att avtalet ändå hamnade ganska nära våra utgångskrav blev besvikelsen bland många grupper stor. Det fanns en beredskap bland många att ta en strejk för att komma närmare.

Men det gäller ju verkligen att fundera över hur mycket en strejk kan generera i högre lön och hur mycket den kan kosta i form av utebliven lön (med viss kompensation av strejkunderstöd). Det är klart att kravet om 10.000 kronor inte varit möjligt att nå i en enda avtalsrörelse. Ska lärarna komma ända fram måste det ske på viss bekostnad av andra grupper inom kommunerna som, minsann, inte heller är överbetalda.

Det står varje förbund att själv presentera vilka krav som helst. Men vill man ha betydligt högre löner än andra behöver man också diskutera med andra förbund som ”konkurrerar” om kommunernas lönekassor. Det krävs att man något höjer blicken och ser till att det kan finnas andra grupper som också kan ha rimliga förväntningar på att få ta en större del av kakan.

Lärarna har fått ett bra avtal. De får löneökningar som är betydligt högre än vad andra grupper är i närheten av. Men genom att så hört driva kravet om löneökningar på 10.000 kronor har förbundsledningarna skapat ett ”förväntningarnas missnöje”. Det innebär väl inte annat att ledningarna har att, med ödmjukhet och sänkt blick, genomföra en resa landet runt av samma klass som en Håkan Juholt.

Länkar: Aftonbladet, Tidningen Vision, TCO-tidningen, ka.se, Arbetet, Arbetet, Lag & Avtal, dn.se, E-K, SVT, di.se, Ekot, Tidningen Vision, SVT, SvD, SvD, dn.se, SVT, vlt, di.se, Publikt, TCO-tidningen

Nya fackliga tankar

De, numera fem, fackförbunden inom LO som samverkar under namnet 6F meddelar att de kommer att starta en egen fackliga tankesmedja. De fem förbundsordförandena säger …

Vi ser ett stort behov av att öka både bredden och djupet i det facklig-politiska idéarbetet. Näringslivet och arbetsgivarorganisationerna har fortfarande ett allt för stort försprång i opinionsutrymmet.

Det är nästan att det börjar gå inflation i bildandet av tankesmedjor. Sådan idéutveckling som fordom skedde inom politiska partier och andra idéburna organisationer formas numera allt mer av fristående tänkare som på något slags uppdrag ska forma de nya tankarna och idéerna. Det är väl inte enbart något negativt att utvecklingen går åt det hållet. Men det är ju samtidigt ett fattigdomsbevis att detta inte sker inom de egna organisationerna. Men med minskande medlemsantal och ökad centralisering är väl inte de interna debatterna lika intensiva och utvecklande längre.

Jag önskar, trots mina kanske griniga kommentarer, Daniel Suhonen och Victor Bernhardtz lycka till med sitt arbete. Daniel anger på följande sätt den nya tankesmedjans programförklaring:

Vi kommer att  skapa en tankesmedja av ett slag som ännu inte finns i Sverige. Med väl underbyggda fakta, forskning och journalistik ska vi inte bara bemöta högerns och näringslivets attacker utan också sätta en ny agenda för svensk samhällsdebatt.  Vi ska höja tempot och temperaturen i fackföreningsrörelsens långsiktiga opinionsarbete.

Om de lyckas väl kommer jag säkert att använda mig av de fakta och uppgifter de avser att producera.

Länkar: Arbetet, Fastighetsfolket, Journalisten, Resumé, Sekotidningen, Kollega, Byggnadsarbetaren

Det måste vara mått och besinning i företagsledningarna

IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe har blivit intervjuad av SvD Näringsliv. Jag antar att tidningen vill ta förbundet på pulsen inför den kommande avtalsrörelsen.

Mycket av samtalet synes ha handlat om bonusprogram och andra liknande, ibland, osunda och kortsiktiga belöningssystem för företagens högsta ledningar. Anders menar att vissa konstruktioner kan vara rent skadliga för det enskilda företaget. Innebär de att man fokuserar på kortsiktig finansiell vinning kan det innebära att mer långsiktiga investeringar och inriktningsbeslut sätts på undantag eller inte blir av. Anders säger till tidningen …

Företag som mäts hårdhänt kvartalsvis kan dra sig för att göra långsiktiga investeringar. När företagen har krav på 15 eller 20 procents avkastning på eget kapital och mäts kanske varje månad, då blir det med automatik en väldig kortsiktighet i besluten. Vi riskerar en sämre industriell tillväxt på sikt.

…

Bonusprogram som kopplas till avkastningen innebär en stor risk. Företagsledningarna fångas av det kortsiktiga, eftersom det är vad ägaren efterfrågar och dessutom gynnar den egna bonusen. Det är kontraproduktivt utifrån företagets utveckling.

Anders säger i artikeln att de fackliga organisationerna har tagit sitt ansvar genom att skruva ned löneökningstakten. Däremot ligger många företagsledningar kvar med avkastningskrav formade under ett 1980-tal då förhållandet var annorlunda. Det är klart att det sticker fackliga medlemmar i ögonen när samma höga företagsledare på utandningen menar att facket måste ta ansvar för löneutveckling och på inandning menar att deras höga löneökningar, minsann inte, har något samband med löneförhandlingarna.

Anders, från IF Metall, önskar att Anders, finansministern, borde intressera sig även för dessa frågor eftersom det handlar om möjligheterna att bygga Sverige långsiktigt. Det handlar förstås också om att försvara Industriavtalet. Med det har arbetsmarknadens parter inom industrin format ett långsiktigt förhandlingsklimat vars syfte är att bidra till långsiktigt ökande löner och lönsamhet i företagen. Ska detta byte fungera på längre sikt gäller det ju att alla parter tar sitt ansvar. En, måhända liten, grupp som flyter ovanpå och beviljar sig själva höga inkomstökningar samtidigt samtidigt som de förnumstigt meddelar alla andra att de måsta hålla tillbaka sina önskningar om högre löner riskerar faktiskt att urholka avtalets principer.

Länkar: SvD, Ekot, Arbetet, Arbetet, Tidningen Vision

Andra som skrivit: Jon Tillegård, Gösta Karlsson

Statlig censur

Dagens Nyheter rapporterar att Jernhusen, det fastighetsbolag som äger  svenska järnvägsstationer, stoppat en till avregleringen av järnvägen kritisk annonskampanj från SEKO. Cecilia Granath, pressansvarig vid Jernhusen, säger att SEKO:s kampanj kritiserar den marknad som de själva och deras kunder verkar på. Jonas Pettersson, kommunikationschefen på SEKO, säger till DN att …

Det är första gången att vi har blivit portade på annonsplats och då har vi ändå gjort betydligt tuffare kampanjer än den här. Vi är också förvånade över att ett statligt bolag bedriver politik på det här sättet i stället för att verkställa politiska beslut. Vad skulle hända om ett politiskt parti skulle vilja förmedla ett liknande budskap? Skulle de också bli portade?

Det är intressant att ett statligt bolag tar den inställningen till SEKO:s kampanj. Av svaret kan man ju utgå ifrån att hade en organisation positiv till avreglering önskat uttrycka det i annonser på järnvägsstationerna hade de fått ett positivare svar. På så sätt tar de ställning i en politisk fråga och förhindrar (eller åtminstone försvårar) en öppen debatt i frågan.

Det känns något anmärkningsvärt minst sagt!

Länkar: dn.se, Aftonbladet

Bort med FAS3

Socialdemokraterna meddelar idag att man i den kommande budgetmotionen föreslår att sysselsättningsfasen (FAS3) avvecklas till förmån för mer aktiva åtgärder. Man vill satsa 2 miljarder kronor på att erbjuda utbildning eller arbete till avtalsenlig lön. SVT beskriver förslaget på följande sätt:

Under ett år ska staten finansiera ett anställningsstöd på 85 procent för dem med Fas3 jobb hos privata arbetsgivare. För dem med fas 3 jobb inom kommuner och landsting ska staten ersätta 100 procent av lönen. Dessutom föreslår man ett 100 procentigt stöd för dem med fas3 jobb inom föreningsrörelsen. Det stödet ska utgå för 75 procent av arbetstiden.

Partiet räknar med att fördelningen mellan de som kommer till arbete respektive utbildning kommer att vara 50/50.

Jag är glad att socialdemokraterna nu lägger ett sådant förslag. Det är ett tydligt och viktigt ställningstagande. Många personer har vittnat om hur denna arbetsmarknadsåtgärd enbart har blivit till förvaring och inte gett personerna någon utveckling eller att det lett har till arbete. Det finns flera exempel på arbetsgivare som snarare använt FAS3 som ett sätt att berika sig själva. Det finns självklart även goda exempel på anordnare som gjort vad man kunnat inom de snäva gränserna för FAS3.

Det ska bli spännande att följa den fortsatta behandlingen av detta förslag i Riksdagen. De borgerliga partierna har ju inte egen majoritet i riksdagen och man har blivit fälld tidigare i frågan kring FAS3.

Länkar: Arbetet, Arbetet, ka.se, Ekot, SVT, di.se, dn.se, dagens arena, di.se, SvD, SVT, dn.se, dagens arena, SVT Debatt, SvD

Andra som skrivit: Alliansfritt Sverige, Claes Krantz, Annika Högberg, Peter Högberg, Markus Mattila, Johan Westerholm, Peter Johansson, Martin Moberg, Anders Larsson, Peter Andersson, Thomas Böhlmark

Har Riksdagen erhållit sin makt från kungen?

Jag är medlem i det socialdemokratiska partiet. Jag tillhör måhända inte till de mest aktiva i det lokala partiarbetet och jag har i dagsläget heller inga offentliga politiska uppdrag. Jag är socialdemokrat eftersom jag delar de grundläggande värderingar som partiet står för. Det innebär att jag kommer att göra vad jag kan för att få en annan regering efter de allmänna val som sker 2014.

Förra veckan öppnades riksdagsarbetet under högtidliga former. I Sveriges Riksdag sitter representanter för de politiska partier som efter valet 2010 erhöll mer än fem procent av rösterna från valmanskåren. Om än jag inte delar inriktningen i den politik som bedrivs av den borgerliga regeringen har jag inget annat att göra än att respektera att svenska folket har valt ledamöter i riksdagen. En riksdag som i sin tur valt en statsminister som sedan getts i uppdrag att bilda en regering. Det jag kan göra är att verka för att efter nästa val Riksdagens majoritet ser ut på ett annat sätt.

Vi ska vara stolta över vårt demokratiska system. I Sverige kan människor faktiskt få uttrycka sig fritt och kan uttala sig kritiskt mot den sittande regeringens politik. Man kan dessutom aktivt verka för att förändra politiska förslag och ge uttryck för en annan åsikt än den rådande. Men detta är verkligen inte något som förekommer överallt på vår glob. Det finns gott om makthavare som gör allt man kan för att trycka ned andras åsikter och inte tvekar för att fängsla politiska och andra motståndare.

Därför delar jag den åsikt som framförs av Peter Althin och Mia Sydow Mölleby på DN Debatt den 18/9. De finner det något stötande att en representant för ett förflutet Sverige präglat av allt annat än demokrati är den som ska öppna Riksdagens arbetsår. De säger …

I denna symboliska form påverkar monarkin demokratin negativt, eftersom den bryter mot de ideal som i övrigt genomsyrar samhället. Kungahusets upphöjda position leder till fjäsk och nationell mystik, vilket i sin tur föder okritiska medborgare och lär människor att beundra individer som inte har uträttat något. Vi anser att offentliga ämbeten ska vara öppna för alla och att tillsättandet ska ske genom val och inte släkttillhörighet.

Det finns alltså många skäl till att kritisera monarkin som statsskick och för att fullborda demokratin genom att införa republik. Ett steg på vägen kan tas redan i dag. Ceremonin under riksmötets öppnande antyder att riksdagen har erhållit sin makt från kungen och inte från folket. Detta borde inte vara acceptabelt i ett land som värnar demokrati och mänskliga rättigheter.

Jag anser att Sveriges statschef ska utses i allmänna val. Genom att vara medlem i Republikanska föreningen stödjer du kampen för en fullständig demokrati.

Länkar: DN Debatt, DN Debatt, SVT Debatt, SVT Debatt, DN Debatt

Männen leder lönerallyt

SVT konstaterar efter att ha bearbetat inkomststatistik från Statistiska Centralbyrån mellan 1991 och 2010 kunnat konstatera att kvinnors inkomster ökar. Dock kvarstår en ansenlig löneklyfta mellan kvinnor och män.

I genomsnitt har kvinnors löner närmat sig männens med 10.000 kronor under dessa 20 år. Men man konstaterar också att med den takten kommer det att ta ytterligare 100 år innan klyftan är tillsluten.

Charlotta Magnusson, forskare vid Institutet för Social Forskning på Stockholms universitet, är inte särskilt överraskad över SVT:s siffror. Hon säger …

Män är i större utsträckning chefer medan kvinnor jobbar i större utsträckning i offentlig sektor. Dessutom finns det också fortfarande en ojämn fördelning mellan män och kvinnor i hushållet där kvinnor tar mer ansvar för hem och familj.

Det är klart att det är djupt otillfredsställande att kvinnors och mäns arbete värderas så olika. Det finns dock knappast några enkla verktyg att ta till annat än ett gnetande med att arbeta med systematiska lönejämförelser för att komma åt osakliga löneskillnader. Detta arbete är ju dock mest tillämpligt inom ett företag/organisation. Det är ju betydligt svårare att komma åt systematiska skillnader mellan branscher. Det har till och från gjorts försök med system för att värdera och jämföra arbeten mellan olika branscher för att på så sätt komma åt frågan. Jag känner dock inte till något sådant försök som slutförts.

LO är väl, trots allt, den organisation som arbetat mest med att komma åt systematiska löneskillnader mellan branscher. Men det är inte enkelt att finna system/konstruktioner som slår rätt. En anledning till att IF Metall inte gick med i LO-samordningen inför förra årets avtalsrörelse var att, med den konstruktion som man valde, lågavlönade kvinnor inom IF Metalls branscher skulle avstå löneutrymme till andra. Allt tyder väl ändå på att LO-förbunden vill komma överens inför den avtalsrörelse som går igång under senhösten. Hur samordningen kommer att se ut har jag dock ingen aning om i dagsläget.

Arbetet för att komma åt osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män måste dock fortsätta.

Länkar: SVT, SVT Pejl, dn.se, SVT

Andra som skrivit: Shadé Jalali

En liten storm över ett litet ord

Jag ska fatta mig kort!

Det har tydligen uppkommit en liten storm över att den socialdemokratiska partiledningen använde ordet ”affärsplan” när man presenterade inriktningen i den kommande socialdemokratiska budgetmotionen. Det har sagts att detta är en anpassning till näringslivets språk, kanske till och med borgerligt språkbruk. Jag vet inte hur partiledningen resonerade inför att debattartikeln skrevs. Jag bryr mig knappast om det heller.

Jag väljer att se till innehållet i det förslag man presenterade igår. För mig är det viktiga vad partiet gör med de förslag som man antydde i debattinlägget. Jag anser dem nämligen som att vara väl i linje med våra värderingar och hur partiet tidigare bedrivit politik.

Sen får det kallas ”affärsplan” eller vad f-n som helst! Mitt fokus ligger i en valseger 2014 innebärande att den borgerliga regeringens ledamöter får skaffa sig annan sysselsättning.

Länkar: etc, dagens arena, di.se, di.se, Expressen, Aftonbladet

Andra som skrivit: Peter Högberg, Martin Moberg, Johan Westerholm, Peter Andersson, Lena Sommestad, Claes Krantz

Industribloggare: Leine Johansson