Höjda lärarlöner – ett förväntningarnas missnöje


Jag har funderat huruvida jag ska kommentera de nu avslutade förhandlingarna om nya löner för lärarna. Som fackligt aktiv i ett förbund hårt knutet till, det så kallade, Industriavtalet och en därmed ganska hård lönenormering har jag tvekat kring att diskutera lärarnas krav om att få mer än alla andra.

Det är självklart som så att varje organisation är fri att själv formulera och driva sina krav. De två lärarförbunden har ju haft som mål att snabbt höja lärarnas löner med 10.000 kronor. Det är ju ett krav som känts något orealistiskt att nå över en natt. Med tanke på den hårde lönenormering kring löneökningar kopplade till den konkurrensutsatta industrins betalningsförmåga blir det svårt för enskilda förbund sticka iväg allt för mycket. Ska ett förbund lyckas med sådana krav krävs att det finns förståelse från andra branscher att stå tillbaka i sina lönekrav.

Detta bör förstås de två lärarförbundens ledningar ha varit medvetna om. Man har ändå valt att med buller och bång driva sina krav både internt och i löneförhandlingarna. Man har, vad jag förstått, skapat entusiasm och stora förväntningar bland sina medlemmar kring sina krav. Efter att skrivit ett väldigt bra avtal som första avtalsåret garanterar över 4 % i högre löner får man ju anse som utomstående att de lyckats bra. Men det är klart att väldigt många medlemmar är besvikna på utfallet med tanke på de utgångskrav som förbunden drev.

Det är enkelt att dra igång en lönerörelse och det är enkelt att gå i konflikt för de krav man har. Svårigheterna handlar snarare om hur man avvecklar en lönerörelse och en eventuell avtalskonflikt. IF Metall drev i vintras krav på löneökningar om 3,5 % och en avtalsperiod om ett år. För dessa krav mobiliserade vi förtroendevalda och medlemmar. På konferenser presenterade vi dessa krav och visade varför de var fullt realistiska. Resultatet av förhandlingarna blev ett avtal som gav 3 % på en 14 månaders avtalsperiod (2,6 % på tolv månader). Trots att avtalet ändå hamnade ganska nära våra utgångskrav blev besvikelsen bland många grupper stor. Det fanns en beredskap bland många att ta en strejk för att komma närmare.

Men det gäller ju verkligen att fundera över hur mycket en strejk kan generera i högre lön och hur mycket den kan kosta i form av utebliven lön (med viss kompensation av strejkunderstöd). Det är klart att kravet om 10.000 kronor inte varit möjligt att nå i en enda avtalsrörelse. Ska lärarna komma ända fram måste det ske på viss bekostnad av andra grupper inom kommunerna som, minsann, inte heller är överbetalda.

Det står varje förbund att själv presentera vilka krav som helst. Men vill man ha betydligt högre löner än andra behöver man också diskutera med andra förbund som ”konkurrerar” om kommunernas lönekassor. Det krävs att man något höjer blicken och ser till att det kan finnas andra grupper som också kan ha rimliga förväntningar på att få ta en större del av kakan.

Lärarna har fått ett bra avtal. De får löneökningar som är betydligt högre än vad andra grupper är i närheten av. Men genom att så hört driva kravet om löneökningar på 10.000 kronor har förbundsledningarna skapat ett ”förväntningarnas missnöje”. Det innebär väl inte annat att ledningarna har att, med ödmjukhet och sänkt blick, genomföra en resa landet runt av samma klass som en Håkan Juholt.

Länkar: Aftonbladet, Tidningen Vision, TCO-tidningen, ka.se, Arbetet, Arbetet, Lag & Avtal, dn.se, E-K, SVT, di.se, Ekot, Tidningen Vision, SVT, SvD, SvD, dn.se, SVT, vlt, di.se, Publikt, TCO-tidningen

Om Göran Johansson

En medelålders man boende i Eskilstuna. Jag är anställd som ombudsman på IF Metall Mälardalen. Gillar att tycka och tänka om fackliga och politiska frågor. Påstår dock inte att jag har facit på alla frågeställningar. Är organiserad socialdemokrat.

Publicerat på 27 september, 2012, i Fackliga frågor och märkt , , . Bokmärk permalänken. 12 kommentarer.

  1. Är väl lite så här. Sviker skattemoralen och man går på Reinfeldts snack att som han säger en sjuksköterska fått mer i plånboken genom att skatter sänkts.
    Ja då är man naiv om man tror den skattemoral som nu skapats skulle ge 10 000 mer i lön för lärarna.
    Samtidigt som många andra grupper inte skulle begära liknande.

    Visst det är självklart löner inom det offentliga ska vara optimala,
    Men kan offentliganställda kräva det när man samtidigt röstar för en politik där skattesänkningar är målet.
    Där dessutom de största skattesänkningarna i kronor går till högt avlönade.

    Det finns en logik som inte stämmer med kraven och den skattemoral som finns.
    Många bland lärarna är FP-are av tradition , men även övriga sorter av alliansare.
    finns också.

    Men många är även socialdemokrater.
    Frågan är hur ser det ut gällande vad folk röstar på.
    Det skulle vara intressant veta.
    Det har oerhörd stor betydelse.

    Finns den skattemoral som skulle ge lärarna högre lön.
    Samt även bättre sociala skydd för svaga grupper.

    Det är trots allt av skatter som lärarna och övriga offentliganställda får sin lön.
    Jobbskatteavdraget dock det tar man från sjuka, arbetslösa,
    är det så himla bra moral. Nä vill man andra ont så ska man inte ha nåt själv heller.

    Nää det finns många tankevurpor tycker jag som åtminstone jag inte hänger med på.

  2. Ligger Metalls medlemmar 10 000 kr efter i löneutvecklingen, sett till andra yrkesgrupper med likvärdig utbildning? Annars haltar den jämförelsen betänkligt.

    • Göran Johansson

      Tja … Jämför vi med Byggnads medlemmar så ligger vi kanske ännu mer efter i löneläge. FAst nu handlade inte mitt inlägg om det.

    • Jag var metallare innan jag läste till lärare. Jag hade haft en betydligt bättre ekonomi idag om jag jobbat kvar på Volvo BM som truckförare och montör…

  3. Ja, om det hade varit fastslagna procentsatser på ALLA fyra åren hade vi ju kunna diskutera detta. Men så är ju inte fallet, så det är ju omöjligt att säga om det här ens kommer att leda till en större löneökning än andra yrkesgrupper. Att du då skriver som du gör leder ju bara till desinformation och missnöje även hos andra yrkesgrupper.

  4. Nu var det ju ingen som trodde att vi skulle få 10 000, utan att detta skulle vara ett avstamp mot 10 000. Besvikelsen ligger inte i år 1 utan att man återigen går med på sifferlösa avtal som hittills nästan aldrig har varit högre än inflation vilket borde vara ett minimum för att tala om löneökning. Då SKL hela tiden har visat sin lönepolitik genom att vid sifferlösa avtal ge 0% som Pajala eller budgetera för 1% som Lund så är det lättare att förstå den frustration som finns i lärarkåren speciellt eftersom man fortsätter att ge efter på den ännu större frågan om arbetsbelastning!

    Att ha ett avtal som säger att arbetsbelastningen inte skall öka samtidigt som alla lärare får mer uppgifter pålagda av stat och kommuner (ökat krav på dokumentation tex) utan att något tas bort skapar en orimlig situation. Ett exempel är ju att Lärarförsäkringar har en karens på mer än 300 dagar när det gäller utbrändhetssymptom.. Det är ju ingen slump!

    Det var en lärare i Skåne som liknande detta vid en destruktiv relation där kvinnan återvänder till mannens om misshandlar henne om och om igen. Nu hade LR chansen att gå men luras av lite fina blommor och löftet ”aldrig mer..” Problemet är att aldrig mer redan har hänt flera gånger till..

  5. Man kan ju fråga sig varför S inte driver frågan om statligt huvudmannaskap? Tycker S att skolan fungerar bra och är likvärdig när skolpengen kan skilja med dubbelt så mycket i en kommun jämfört med en annan.. Vilken påtryckning utövar LO och facken i denna fråga? Det är väl ändå intressant för er med kompetent framtida arbetskraft, eller?

  6. Hela det här resonemanget bygger förstås på att lärare skulle dra ifrån andra grupper och missar poängen att de 10 000 kronorna är vad många lärare har tappat gentemot andra yrken.

    I och med att lärarna behandlas som en helt likformig grupp så är det också lätt att missa att grundorsakerna är att samhället behöver en grupp avancerade specialister på utbildning för att vi ska behålla vår internationella konkurrenskraft. Den här gruppen lärare har dessutom baserat på en mycket god fallenhet för sådant som värdesätts inom industriföretag gått vidare och investerat i en mycket lång utbildning. Varför ska de göra det om alternativen är så mycket lönsammare?

  7. Jag som gymnasielärare är inte missnöjd med utfallet av lönen i första hand. Det är lönemässigt ett bra avtal första året, tveksamt ok andra året och sifferlöst två år. Tidigare erfarenhet säger att flera kommuner de två åren då ger 0%.
    Det är ÄNDÅ inte det jag är missnöjd med. Jag är missnöjd med att SKL visade att man skiter fullständigt i missnöjet med arbetssituationen, att man i kommunerna inte tar ansvar för kvalitén och att vi lärare ALLTID får skulden för kvalitetssänkningen SKL genom kommunerna genomför årligen.

    Jag har jobbat i yrket i femton år och under den tiden fördubblat antalet elever jag undervisar per år. Jag ska nu ha en relation och bedöma trehundra unika individer varje läsår, många på en enda termin. Jag har upp till 36 elever i en enda grupp och jag har kollegor som har 40 elever. Det betyder mindre än 2 minuter per elever/lektion. Min rektor säger att ”mentorskap” är lika viktigt som undervisningen och det har jag 35 minuter i veckan till, som jag själv får lägga ut på schemat efter att jag har full tjänst. På två minuter per vecka förväntas jag vara extrapappa, kurator, studievägledare, snuttefilt, handledare, uppfostrare och jag ska dessutom dokumentera allt och skriva åtgärdsplaner vid minsta lilla problem. ”Jag har inte tid att prata med dig, lille vän, för jag måste dokumentera dig.” är ett stående skämt i personalrummet. Sjukskrivningarna blir längre för varje år som går. Jag hade inte en sjukdag under 15 års tid, men de senaste fem åren har jag haft en ständigt ökande sjukfrånvaro, liksom kollegor. Numera klockar jag ca 2 veckor per år rent stressrelaterad sjukfrånvaro. Ungefär vad mina också tidigare alltid friska kollegor gör.

    Medias rapportering har varit BEDRÖVLIG när det gäller avtalsrörelsen och man har hamrat in ”10.000 mer” trots att det inte någonsin har nämnts av LR. Beskedet har hela tiden varit ”ett TYDLIGT STEG MOT 10.000 mer” och tydliga förklaringar att det är mycket annat som behöver lösas i skolan och lönen bara än en liten, men viktig bit. Tyvärr har det ju lett till besvikelse bland många när det gäller löneutfallet – som idag känns som om det är det enda vi faktiskt kan påverka eftersom kommuner och SKL inte är intresserade av en fungerande, än mindre bra, kommunal skola. Vissa representanter i SKL är ju direkt jäviga med intressen hos våra friskolekonkurrenter.

    Tyvärr kan man konstatera att privata aktörer nu är MER intresserade av att driva bra skolverksamhet än kommunerna, och därför också sluter bättre avtal.

    Dessutom är det tragiskt att båda fackförbunden skiter högeligen i studievägledarna.

  8. Tycker Lärarna fått ett bra avtal det är mer än inflationen därmed får de reallönehöjningh.
    På detta så röstar man på alliansen vilket gett jobbskatteavdrag .
    På detta har övriga skattesänkningar skett som sänkt skattetrycket .

    Ändå ska ni veta sjuka, arbetslösa, får betala högre skatt på lika inkomst
    och dessa har fått sänkta ersättningar utförsäkras och
    realt kryper de på knäna av försämringarna.

    Var glad ni har jobb, Jag tycker faktiskt sjuksköterskorna är värda ,er än lärarana i lön.
    De jobbar skift övertid har fyra veckors semester som de knappt får för att det är underbemanning på sjukhusen.

    Läraran jobbar dagtid, kar visserligen lite kvällsjobb stundom hemma, men har långa härliga lediga sommar 7-8 veckor är inget ovanligt.

    Jag fattar inte vad ni klagar över när ni dessutom röstar för en regim som underminierar skattebasen som är grunden till era löner.
    Rösta rätt och rösta rött,
    Då kanske ni på sikt är värda mer i lön också.
    Men först ska sjuka , arbetslösa, behandlas som människor och inte som nåt katten burit in.

  1. Ping: Lärarna bröt industrinormen « Tankar om skolan i media

%d bloggare gillar detta: