Sålla ut kriminella

Pia Bergman jagar ojusta företag!

Det verkar som om Skatteverket och den borgerliga regeringen är på kollissionskurs. Företrädare för den statliga myndigheten kritiserar regeringens senfärdighet i en fråga gällande månadsvis redovisning av sociala avgifter på individnivå. Pia Bergman, Skatteverkets samordnare mot grov ekonomisk brottslighet, säger att …

Det vi vill är att arbetsgivarna lämnar uppgifter om hur mycket lön varje anställda ska få och hur mycket skatt som ska dras varje månad. Det är ju uppgifter som alla seriösa företag redan har i sin bokföring.

Hon anser vidare att det knappast vore tal om någon större administrativ pålaga för de företag som är seriösa.

Näringslivsminister Annie Lööf har gjort detta till en symbolfråga för att förhindra ökat ”krångel” för små företag. Den borgerliga regeringen har därför dragit tillbaka ett lagförslag i frågan för fortsatt utredning.

Det är inte utan att jag håller med Pia Bergman. För företag som använder vanligt förekommande bokföringsprogram innebär detta inte något stort problem. Det är ju bara att köra ut en automatiserad rapport ur bokföringssystemet och använda den som underlag för rapporten till Skatteverket.

Pia säger vidare att skulle gynna seriösa företag eftersom förslaget skulle vara ett effektivt hjälpmedel för att sålla ut kriminella företag som konkurrerar på ojusta villkor. Månadsvis rapportering skulle nämligen ge Skatteverket möjlighet att se här och nu vilka anställda ett företag har och vad de betalar dem i lön.

Det är bra att Skatteverket driver på i denna fråga!

Länkar: dn.se, SVT, SvD, di.se

Om en framgångsrik skattjakt

2012 fick Skatteverket in nästan 800 miljoner kronor!

Dagens Nyheter rapporterar om att Skatteverkets jakt på pengar som undanhållits skatt i Sverige verkar bli allt mer framgångsrik. Under 2012 fick myndigheten in nästan 800 miljoner kronor i jakten på inkomster och kapital som svenskar gömt utomlands för att slippa skatt. Denna summa är den högsta hittills  i den satsning som sjösattes 2006 av Skatteverket.

Utredningarna kan både ta lång tid och vara komplicerade. Göran Haglund, skatterevisor på Skatteverket, säger till DN att …

Detta kan ta tid då information från ett land kan göra att vi måste vända oss till ett annat land vars uppgifter kan medföra att vi måste fråga ett tredje. Beslut som fattas 2012 kan alltså avse händelser som inträffat upp till fem år tidigare.

Orsaken till denna goda utveckling finns att hämta i att Sverige har skrivit ett 40-tal informationsutbytesavtal med olika länder. Dessa avtal har även inneburit att ganska många personer har inkommit med, så kallade  självrättelser. Det innebär att personerna korrigerar sina deklarationer i efterhand.

Detta är verkligen en glädjerik utveckling. Det är bara att jobba på! Skatteverket saknar visst 133 miljarder kronor som borde ha betalats i skatt. Summan motsvarar fem procent av Sveriges BNP.

Länkar: dn.se, dn.se, SvD, di.se

Det allra mest omoraliska bidraget

Den borgerliga regeringen  har ju föreslagit att det ska kunna utgå RUT-bidrag för läxhjälpsläsning även för gymnasieelever (tidigare har ju detta varit möjligt för elever i grundskolan då detta betraktats som ”barnpassning”).

Skatteverket tolkar förslaget som att även annat än läxläsning (exempelvis intensivträna ämnen som man halkat efter i) kan omfattas av detta. Det blir även möjligt att anlita elevens lärare för att utföra de tjänster som efterfrågas. Pia Blank Thörnroos, Skatteverkets rättsliga expert, säger till Ekot att …

… och det är en stor skillnad mot tidigare. Då ansåg vi att det handlade om en privatlärare och inte en barnvakt, och det gav inte skattereduktion. Men nu när läxläsning och annat skolarbete blir särreglerat, anser vi att det går bra att ta hem lärare för den sortens jobb.

Representanter för Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet ogillar detta förslag. Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund, säger …

Vi tycker att det är feltänkt, det låter lite bakvänt. Vi tycker det är bättre att satsa pengarna på skolan så det kommer alla elever till del. Och inte till alla de privata läxhjälpsföretag som nu växer kraftigt.

Jag ogillar detta förslag. Det innebär att vi alla som betalar skatt kommer att subventionera dessa tjänster åt i första hand redan resursstarka familjer. Det kommer att öka skillnaderna mellan elever och skolor. Åsa Linderborg uttrycker klart och tydligt sin uppfattning om detta. Jag lånar hennes ord som avslutning på detta inlägg.

Regeringen föreslår att läxläsningska bli avdragsgillt på samma sätt som städning och lövresning av swimmingpoolen.

Det betyder att alla skattebetalare ska subventionera att de välbeställdas – för det är bara de som har råd att utnyttja Rut – ungar ska klara skolan, ska få toppbetyg, ska få toppjobb. Ungar som redan har det förspänt med utbildade föräldrar, socialt självförtroende, möjlighet att åka på språkresa om franskan är knackig.

Av alla skatter/bidrag, det här är den mest omoraliska. Utbildningen, som tidigare har varit en möjlighet för unikt svensk social rörlighet, vidgar klasskillnaderna redan från sju års ålder.

Skattesubventionerad läxhjälp innebär också att skolvärlden lämnas i sticket. Föräldrar som nu har egenintresse av att ta strid för ökade resurser till skola och lärarlöner, köps ut från sitt engagemang. De kan strunta i hur skolan ser ut, eftersom de kan reparera bristerna hemma genom att hyra en universitetsstudent (som behöver jobba extra eftersom studiemedlen inte går att leva på).

Det är obegripligt att Folkpartiet, som bara består av lärare, kan gå med på det här.

Länkar: Aftonbladet kultur, Ekot, Ekot

Andra som skrivit: Badlands hyena, Martin Moberg

Svart baksida på Skatteverkets bygge

Dagens arena beskriver i ett reportage om hur underbetald personal, i många fall utan arbetstillstånd, arbetar för underentreprenörer till större välkända företag. Artikeln ger en bild av hur det system som skulle göra byggbranschen renare inte fungerar.

Det innebär i detta fall att Skatteverkets nya lokaler delvis byggs av personer som har en lön som inte motsvarar en svensk avtalsenlig sådan. De får heller ingen övertidsersättning oavsett när de arbetar.

Artikelförfattaren, Ingemar Dahlkvist, har besökt den plats där dessa personer inhyses. Han berättar att …

… Dagens Arena ringer på dörren till en lägenhet utan namn på brevlådan. Två män öppnar och släpper in. De ber om ursäkt för röran, det pågår renoveringar, förklarar de.

Rummet som ställs i ordning för en pratstund saknar tapeter. Möbleringen består av en dubbelsäng och ett litet bord där toalettartiklar står prydligt uppradade. Av det som går att se av de andra rummen verkar alla ha en liknande möblering. Varje rum tycks fungera som bostad åt två eller flera personer.

De båda männen som öppnat berättar att de arbetar i just det företag som ynglingen vid bilningsmaskinen i Sundbyberg är anställd av. Jobbet i Sverige har de fått ”via kontakter”.

Ingemar har även talat med en, uppenbarligen driftig, företagsledare. Ägaren …

… som har flera konkurser och en fällande skattedom bakom sig, driver tre företag, samtliga i en delbransch i byggsvängen. Totalt har de hösten 2012, enligt källor i företaget, minst 80 personer i arbete på storbyggen i Stockholmstrakten.

Det går väl alltid att diskutera hur representativ denna bild av byggbranschen är. Men den visar ändå upp en baksida av en bransch där fattiga arbetare tas till Sverige för att arbeta till villkor som de flesta av oss andra inte skulle acceptera. Detta sker inte endast i Sverige. Den moderna globala ekonomin gör att fattiga människor reser till andra länder för att arbeta till villkor som knappast är acceptabla. Den visar också på de fackliga utmaningarna inom många branscher.

Länkar: dagens arena, dagens arena, Byggnadsarbetaren, Publikt, Arbetet, Arbetet