Bloggarkiv

Ett snårigt skattesystem


I ett debattinlägg argumenterar fem doktorander i nationalekonomi (samt medlemmar i Socialdemokratiska Ekonomklubben) för att genomföra reformer i det svenska skattesystemet. De föreslår sådant som en enhetlig moms, ett införande av en fastighetsskatt, avskaffande av rut. Men de föreslår även avskaffad bolagsskatt (eller en minskning) och reformer av sättet att beskatta inkomster.

Den socialdemokratiska partiledningen har tydligt markerat motstånd emot flera av förslagen i debattinlägget. Huruvida detta motstånd mer är taktiskt betingat eller av övertygelse övergår min vetskap. Det är dock tydligt att det finns en tydlig politisk blockering i att diskutera hur den sociala välfärden ska finansieras.

Jag hoppas ändå att en mer öppen debatt kan komma igång kring skattesystemet. Det borde finnas möjligheter till blocköverskridande kompromisser för att skapa ett mer hållbart skattesystem.

Länkar: SvD, di.se, Arbetet

En skattereform vill de ha


TT har genomfört en enkätundersökning ”med tio tunga ekonomer”. Enkäten visade att flera av dem uttryckte önskan och behovet av en bred skattereform. Flera vill se över ränteavdraget för att motverka den höga skuldsättningsnivån bland svenska hushåll och återinföra fastighetsskatt. Andra att man borde sänka inkomstskatten och i gengäld genomföra förändringar av ränteavdragen och införa en fastighetsskatt.

Jag kan för min del tänka mig att sänka inkomstskatten för de med de högsta inkomsterna och finansiera det med förändrade ränteavdrag och införande av en fastighetsskatt. I den konkurrensutsatta värld vi lever i kommer säkert inkomstskatterna att vara svåra att göra något med. Däremot finns behovet av stabila skatter för att finansiera nuvarande och kommande reformer av de svenska trygghetssystemen.

Politiskt är det dock inte möjligt att idag genomföra några som helst stora justeringar av det svenska skattesystemet. Särskilt eftersom förändringarna skulle behöva genomföras i en bred politisk uppgörelse. Förhoppningsvis kan ett regeringsskifte på sikt öppna upp för blocköverskridande diskussioner om skattesystemet.

Länkar: dn.se, SvD, di.se

Högst ROT-avdrag i rika kommuner


I en artikel från TT konstateras att i ”rika” kommuner runt de större städerna är det fler som erhåller ROT-avdrag. I en artikel i Dagens Nyheter konstateras att …

TT har denna gång satt siffrorna i relation till invånarantalet. Då toppar de rikare kommunerna Danderyd, Lidingö och Täby, alla kranskommuner till Stockholm. I Danderyd har det hittills i år gjorts tre gånger så stora rotavdrag per invånare, 3 500 kronor, som genomsnittet för riket, 1 200 kronor.

Jag kan väl inte påstå att denna nyhet kom som någon större chock eller överraskning. Det är klart att denna reform, som enbart bostadsrättsinnehavare och de som äger sin bostad kan utnyttja, gynnar de med de högsta inkomsterna.

Jag föredrar den äldre ordningen då ”ROT-avdrag” användes i lågkonjunktur för att stimulera fram fler arbetstillfällen. Vidare gillar jag inte att det är vissa boendeformer som särskilt gynnas av reformen. Jag kan vidare dela Stefan Löfvens milda kritik av reformen. Det vore bättre att staten stimulerade önskvärda, exempelvis, miljöanpassningar av bostäder.

Länkar: dn.se, SvD, SVT

Om (S)ynen på skatt


Malin Hanson

Det har så sakteliga kommit igång en debatt kring den socialdemokratiska inställningen till att acceptera det femte jobbskatteavdraget om det genomförs.

Partiet har ju också tydligt deklarerat sitt motstånd att införa någon form av fastighetsskatt. Det är endast för de som tjänar allra mest som man önskar radera effekterna av jobbskatteavdragen.

På Aftonbladet debatt argumenterar flera (S)-märkta debattörer (fackliga ledare) för att socialdemokraterna borde kunna vara beredda att höja inkomstskatterna. Malin Hanson, chefredaktör Tvärdrag, skriver i ett annat inlägg om den passiva inställningen från socialdemokraterna i skattefrågan. Hon säger …

… jag är fullständigt övertygad om att det finns många, också bland medelklassen, som personligen drabbats av kollapsen inom den sociala välfärden. De, liksom jag, längtar efter att vinna valet på en socialdemokratisk välfärdspolitik istället för en moderat skattesänkarpolitik. Den har nämligen inte blivit trevligare sedan 2002. Snarare tvärtom.

Jag tycker att socialdemokraterna är väl passiva i frågan om skatterna. Att i ena stunden vara stenhård motståndare till ett femte jobbskatteavdrag för att i nästa stund (när det genomförts) snabbt acceptera det öppnar för kritik från alla håll. Från borgerligt för att man talar med kluven tunga och från partiet närstående för att vi inte står för det vi predikar.

Jag inser att socialdemokraterna inte ska röra inkomstskatterna. Men det finns andra skattebaser som kan bidra till att finansiera gemensamma nyttigheter. Fastighetsskatt och förmögenhetsskatt är ord som blivit tabubelagda och misstänkliggjorda. Men det är skatter som finns runt om oss i den rika världen.

Socialdemokraten måste kunna tala om att angelägna reformer inte kan genomföras utan en långsiktig finansiering. Vi kan heller inte lita till att en ständig tillväxt ska kunna finansiera allt det vi vill göra.

Sänkt skatt för pensionärerna


Hallelujah – sänkt skatt!

Under måndagen presenterade regeringen en skattesänkning för pensionärerna till en kostnad om 2,5 miljarder kronor. Det är drygt 1 miljard mer än vad man talat om inför budgetförhandlingarna.

Denna merkostnad anses av flera politiska analyser som en gåva och eftergift till KD. Alla partier ingående i regeringen måste få en godbit att presentera för sympatisörer och väljare.

Den sänkta skatten innebär att pensionärer som lever på garantipension kommer att få omkring en hundring mer att leva för varje månad. Däremot kommer ju övriga pensionärer få lägre tillgänglig inkomst nästa år – trots sänkt skatt. Det berör ju på att pensionsbromsen slår till ordentligt 2014. Med tanke på att pensionärerna plikttroget går till valurnorna är det väl inget att förvåna sig över att regeringen tog i när det gäller sänkt skatt.

Det är klart att pensionärernas organisationer har tagit denna nyhet med ro. Fortfarande kommer en stor andel av pensionärerna få sänkt disponibel inkomst 2014. Det är som Joel Dahlberg siar om i en analys:

Problemen med bromsen blir man alltså inte av med på grund av det här. Osäkerheten vad gäller efterföljande år är stor. Prognosen om höjd pension 2015 kommer med stor sannolikhet att hålla men att lova höjd pension även 2016 är för tidigt.

Och vad gäller glappet mellan skatt på förvärvsinkomst och skatt på pension återstår enligt regeringen fortfarande omkring 10 miljarder kronor i skattelättnader. Alliansen får nog springa hela valrörelsen med pensionsfrågan bitande i baken.

Det kommer säkert att bli konkurrens om pensionärernas röster nästa år!

Länkar: dn.se, SvD, SVT, SvD, dn.se, di.se, Ekot, dagens arena, SvD, di.se, SvD, Ekot, Aftonbladet debatt, SVT, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Jimmy Jansson

Det moderata skattesänkarprojektet har nått vägs ände


Så här är det!

Konjunkturinstitutet (KI) fortsätter att kritisera den borgerliga regeringens bedömningar om hur stort reformutrymmet är. De menar att regeringens politik kommer att leda till att man inte kan hålla överskottsmålet.

Det innebär, i sin tur, att kommande regeringar kommer att tvingas till åtstramning i form av skattehöjningar, besparingar eller motsvarande åtgärder. Jesper Hansson, prognoschef på KI, säger att …

Det är märkligt att finansminister Anders Borg talar om reformutrymme. Finansministern använder ordet synonymt med den politik han vill bedriva.

Regeringen borde vara skyldig att visa alternativa kalkyler, det är deras räknemaskineri vi kritiserar. Regeringen räknar med en jämviktsarbetslöshet på 5,5 procent, vi tror att den är 6,5 procent. Den skillnaden innebär i storleksordningen 20 miljarder bättre finanser.

Det är klart att Magdalena Andersson (S) håller med i den kritik som KI framför. Hon säger att …

Det är uppenbart att det moderata skattesänkarprojektet har nått vägs ände. Det går inte att låna till skattesänkningar. Hur ska Anders Borg finansiera en rimlig skola för våra barn?

Anders Borg och Fredrik Reinfeldt kommer knappast att påverkas av den kritik som framförs av den statliga myndigheten. Magdalenas kritik bekommer väl dem än mindre. De är ideologiskt övertygade om att skattesänkningar är det bästa ting som finns. Det finns knappast något samhällsproblem som inte kan lösas medelst sänkta skatter. Framför allt inte året före ett riksdagsval och med dåliga opinionssiffror för allianspartierna.

Länkar: Aftonbladet ledare, SvD, SvD, di.se, dagens arena

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Badlands Hyena, Peter Högberg, Martin Moberg, Roger Jönsson, Martin Moberg, Markus Mattila, Ola Möller

Striden om pensionärerna


Slut skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare

I en intervju i Dagens Nyheter anmäler Magdalena Andersson att Socialdemokraterna kommer att driva frågan om att sluta skatteklyftan mellan förvärvsarbetande och pensionärer. Magdalena menar att det är orimligt att öka klyftan mellan de arbetande och pensionärerna. Hon säger att …

Valet om ett år kommer att stå mellan om man ska vidga eller sluta skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare. Det kommer för pensionärskollektivet att vara en väldigt tydlig konfliktlinje.

Jag har inget emot att socialdemokraterna bedriver en sådan politik som innebär att pensionärer och löntagare har i grunden samma skatt. Det finns ingen större rimlighet i att pensionärer ska betala högre skatter enbart av den grunden att de inte längre förvärvsarbetar. På samma sätt ser jag ingen rimlighet i att sjuka och arbetslösa ska betala betydligt högre skatt än de arbetande.

Men det är klart att det blir en dyr reform i det fall ett femte jobbskatteavdrag införs. Magdalena är också nogsam med att påpeka att sänkt skatt för pensionärer måste finansieras i den takt som är möjlig och att det inte sker med ett alexanderhugg.

Det innebär, enligt mig, att socialdemokratin behöver nyansera sin ställning i frågan om skatter. Det är möjligt att ekonomiskt tillväxt kan innebära att man klarar vissa reformer. Men Konjunkturinstitutets prognoser tyder ju på att stramare ekonomiska tider väntar. Det behövs en översyn över hur framtida nödvändiga reformer ska kunna finansieras.

Länkar: dn.se, dn.se, di.se, dn.se, SvD, di.se

Det ska vara enklare att göra rätt för sig


Socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) och Liberala ungdomsförbundet (LUF) har tillsammans skrivit en artikel om en reformering av det svenska skattesystemet. Trots att de unga företrädarna för de respektive politiska rörelserna har olika fördelningspolitiska ambitioner ser de nyttan av ett hållbart och översiktligare skattesystem.

De påminner om att Socialdemokraterna och Folkpartiet tillsammans svarade för ”århundradets skattereform” under tidigt 1990-tal. De bärande idéerna i den reformen har sedan dess i hög grad utraderats. SSU och LUF ser tre grundläggande principer bakom ett annat skattesystem:

  • Skattereformen ska som helhet främja arbete och tillväxt.
  • Skattereformen ska ha små fördelningspolitiska effekter och vara fullt finansierad.
  • Skattereformen ska i huvudsak ha karaktären att enhetligare skattesatser nås genom avskaffande av avdrag och subventioner.

De säger vidare att …

Utifrån dessa tre utgångspunkter har vi gemensamt skisserat ett exempel på hur en skattereform kan se ut. Det handlar om ett nytt inkomstskattesystem där jobbskatteavdraget avvecklas mot sänkta marginalskatter, en likformig kapitalbeskattning, mer enhetlig moms samt en konsekvent arbetsgivaravgift.

Tillsammans med höjda klimatskatter kan vi därmed skapa förutsättningar för fler jobb utan att försämra skattesystemets fördelningspolitiska effekt.

Det är verkligen ett angeläget inlägg i debatten om det svenska skattesystemet som företrädarna för SSU och LUF levererar. De lever upp till de grundläggande principerna bakom den så kortlivade historiska skattereformen från det tidiga 1990-talet. I detta fall visar de unga politiska företrädarna en större mognad än sina moderpartier.

Dagens skattediskussion har blivit fastlåst i en tävlan i att visa störst ekonomiskt ansvarstagande. Moderaterna ser ett femte jobbskatteavdrag som en eventuell valvinnare 2014 och har därför inget intresse av att diskutera grundläggande och mer långsiktiga effekter av dagens skattesystem. Socialdemokraternas ställning är att inte oroa viktiga väljargrupper som tyngs av höga boendekostnader och hög skuldsättning. Borttagande av jobbskatteavdrag och införande av fastighetsskatt är ett tydligt ”no-no” i den offentliga debatten.

Det kommer att krävas att dagens hårt bundna blockskiljande politik löses upp. Ett resultat av valet 2014 innebärande att ett eller två av regeringspartierna fått lämna riksdagen borde innebära andra möjligheter till politiska allianser.

SSU:S och LUF:s inlägg innebär en rimlig och realistisk utgångspunkt för reformering av det svenska skattesystemet.

Länkar: DN Debatt, SVT, di.se, Ekot

Fler som skrivit: Johan Westerholm, Martin Moberg, Peter Högberg, Peter Johansson, Alliansfritt SverigeMarkus Mattila

Om en framgångsrik skattjakt


2012 fick Skatteverket in nästan 800 miljoner kronor!

Dagens Nyheter rapporterar om att Skatteverkets jakt på pengar som undanhållits skatt i Sverige verkar bli allt mer framgångsrik. Under 2012 fick myndigheten in nästan 800 miljoner kronor i jakten på inkomster och kapital som svenskar gömt utomlands för att slippa skatt. Denna summa är den högsta hittills  i den satsning som sjösattes 2006 av Skatteverket.

Utredningarna kan både ta lång tid och vara komplicerade. Göran Haglund, skatterevisor på Skatteverket, säger till DN att …

Detta kan ta tid då information från ett land kan göra att vi måste vända oss till ett annat land vars uppgifter kan medföra att vi måste fråga ett tredje. Beslut som fattas 2012 kan alltså avse händelser som inträffat upp till fem år tidigare.

Orsaken till denna goda utveckling finns att hämta i att Sverige har skrivit ett 40-tal informationsutbytesavtal med olika länder. Dessa avtal har även inneburit att ganska många personer har inkommit med, så kallade  självrättelser. Det innebär att personerna korrigerar sina deklarationer i efterhand.

Detta är verkligen en glädjerik utveckling. Det är bara att jobba på! Skatteverket saknar visst 133 miljarder kronor som borde ha betalats i skatt. Summan motsvarar fem procent av Sveriges BNP.

Länkar: dn.se, dn.se, SvD, di.se

Om att höja skatter


Sveriges Television har intervjuat ett antal socialdemokratiska företrädare om skatter. De personer man pratat med är inte främmande för att skatter behöver höjas i framtiden för att klara av finansieringen av den allmänna välfärden. Jag är heller inte främmande för att skatter måste justeras. Det är därför väldigt viktigt att (S) diskuterar kring detta och prövar argumenten i möten med sympatisörer och andra som kan tänka sig att rösta på partiet.

Jag tror dock att just inkomstskatten är svårare att röra. Vi lever i en värld där människor rör på sig allt mer. Jag tror mer på de principer som präglade den stora skattereform som sjösattes i början av 1990-talet. Den bärande principen då var att inkomster av arbete och inkomster av kapital skulle beskattas på samma sätt. Verkligheten idag är ju att inkomster av kapital beskattas lägre än inkomster av arbete. Det är denna verklighet som driver på de allt högre inkomstklyftorna i Sverige idag.

Vidare anser jag att Sverige åter ska införa en skatt på fastigheter. Det innebär en stabil inkomst för samhället och är inte alls en orimlig beskattning.

Länkar: SVT

Andra som skrivit: Martin Moberg, Johan Westerholm

%d bloggare gillar detta: