Bloggarkiv

Ett element av subvention för höginkomsttagare


Den sittande regeringen vill minska maxbeloppet för att kunna genomföra skatteavdrag för hushållsnära tjänster från 50.000 kronor till 25.000 kronor. Förslaget har från vissa (gynnade?) kretsar hårt kritiserats och debatten förts i en fördömande ton. Det är som vore detta en arbetsmarknadspolitisk katastrof för konungariket.

Siffror som TT låtit ta fram borde hyfsa debatten. Det visar sig nämligen att gruppen som kunnat utnyttja avdraget upp till maxbeloppet är väldigt liten – omkring 3 % av det totala antalet avdrag.

Det är väl inte särskilt svårt att inse att det är den allra mest välbärgade gruppen medborgare som kunnat erhålla avdraget upp till 50.000 kronor som ”drabbas” av förslaget. Det innebär även att den statsfinansiella inbesparingen endast blir 80 miljoner kronor.

Det är väl, som uttrycks i rapporteringen om TT:s räkneexempel, att det är ett billigt sätt att visa dådkraft samtidigt som väl den sociala profilen blir något bättre. För det är ju i huvudsak familjer med högre betalningsförmåga som framför allt har kunnat utnyttja skatteavdraget.

För egen del skulle jag inte ha något emot att avdraget avskaffades helt och hållet.

Länkar: di.se, Ekot, SvD

Annonser

Ingen vet hur stort svartarbetet är i rutbranschen


Svart, vitt eller grått?

Många debattörer hävdar att det svarta arbetet i hemmen i stort sett har försvunnit med införandet av skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Men det finns även undersökningar som antyder att det svarta och vita arbetet lever i symbios med varandra och att det egentligen inte går att veta om det svarta arbetet vare sig minskat eller ökat efter införandet av rut-avdraget.

Den närmsta sanningen är förmodligen att ingen egentligen vet hur det förhåller sig. I en artikel som Kommunalarbetaren publicerat sägs att alla är överens om att svartarbete förekommer men att man är oense om omfattningen. Vesa Leppänen, som skrivit en rapport för högskolan i Kristianstad, säger att …

Det är möjligt att den svarta branschen har fått draghjälp av rut-reformen genom att det nu blivit mer socialt accepterat att anlita hushållstjänster.

I rapporten sägs att 22 % av 249 tillfrågade anställda i rut-företag fått en fråga från kunder om de vill städa svart. Elin Kvist,sociolog vid Umeå universitet, säger …

I rutbranschen finns en symbiotisk relation mellan formellt reglerat vitt arbete och det informella oreglerade svartarbetet.

Hon säger vidare att det svarta arbetet gar ökat i takt med vita delen av branschen har växt sig större. Elin säger att de höga andelen av deltidstjänster främjar en sådan utveckling. Tage Alaleto, kriminolog vid Umeå universitet, menar att det är människor med låga inkomster som i högre grad arbetar svart eftersom de är i behov pengar.

Almega, som företräder branschen, hävdar den ljusare synen kring utvecklingen av det svarta arbetet. De anser heller inte att arbetsvillkoren på något sätt skulle bidra till att människor skulle vilja arbeta svart. Skatteverket tror att det svarta arbetet åtminstone har minskat. Undersökningar om att människor är mer kritiska till att anlita svart arbete skulle tyda på det.

Det är uppenbart att sanningen inte är lätt att komma åt. Men en sak är dock klar – det svarta arbetet har inte försvunnit därför att människor får skatteavdrag för att köpa dessa tjänster. De som påstår något annat än detta lär antingen vara godtrogna intill blåögdhet eller vill inte ta till sig den sanning som ändå finns.

Länkar: ka.se, SvD

Synliggör människan som städar i skepnad av Rut


Jag delar inte alla ståndpunkter som Gudrun Schyman framför som talesperson för Feministiskt Initiativ men hon har har onekligen en stark poäng när hon skriver att …

Annie Lööf borde helt enkelt synliggöra även människan som städar i skepnaden av Rut – i stället för att bara se den stressade kvinnan vars lägenhet Rut håller ren. Då skulle hon se att reformen inte förändrar de maktstrukturer vi har att brottas med – varken kön, klass eller etnicitet.

Trots alla siffror och all argumentation som de borgerliga partiföreträdarna än häver ur sig så är ”Rut” en reform som framför allt utnyttjas av boende i kommuner där de med de högsta inkomsterna finns.

De borgerliga företrädarna hävdar vidare att reformen har bidragit till att göra tidigare svarta arbetstillfällen vita. Så enkel är nu inte sanningen. Snarare handlar det om att verkligheten är mer komplex. De svarta och vita jobben lever i symbios med varandra. Den del av jobbet som kan generera skatteavdrag redovisas mer öppet med en skuggvärld fortsätter att leva parallellt med det öppna.

Jag ogillar detta skatteavdrag. Samtliga skattebetalare finansierar en reform för ett antal människor som borde ha råd att betala för dessa tjänster vitt utan statlig subvention.

Länkar: dagens arena, SvD, dagens arena

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige

Är RUT/ROT nåt att ha?


Det verkar som om Moderaterna har startat nån slags offensiv, i frågor som man anser särskilt värdefulla, gentemot Socialdemokraterna. Igår publicerades en debattartikel undertecknad av de (M)-märkta ledamöterna i riksdagens skatteutskott. De omtalar att reformerna för skatteavdrag (rut och rot) minsann både har skapat en hel massa arbetstillfällen och minskat, nästan tillintetgjort, svartarbete i de berörda branscherna.

Jag tvekar inte om att det tillkommit ett antal arbetstillfällen i dessa skattesubventionerade branscher. Konstigt vore det väl annars. Frågan är väl snarare om det handlar om helt nya arbetstillfällen eller om arbetstillfällen har ”flyttats” från mindre gynnade branscher till de av staten gynnade. Den totala effekten på arbetsmarknaden verkar högst blygsam och ifrågasatt.

Det är vidare möjligt att en del av en tidigare svart ekonomi har blivit vitare med skattesubventionerna. Det är ju en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig subventionen. Men samtidigt visar en del undersökningar att det svarta arbetet lever kvar och i symbios med det vita och redovisade arbetet.

Sedan finns det onekligen något i den invändning som Leif Jakobsson (S), vice ordförande i Skatteutskottet, redogör för i en replik.

För egen del skulle jag hellre se att ROT används som en regulator i lågkonjunktur.  Men jag ser heller inget orimligt i att begränsa nivån på subventionen. När man ser vilka som i huvudsak kan utnyttja förmånen ser man ju att det handlar personer med goda inkomster som företrädesvis är bosatta i välmående och till våra storstäder näraliggande kommuner.

RUT, RUT, RUT bara RUT!


Gamla hjulspår

Dagens Industri rapporterar att en arbetsgrupp på finansdepartementet har startats för att ta fram nya former av RUT. En ”högt uppsatt källa” säger till tidningen att …

Det är det klokaste man kan göra just nu, att gå vidare på rutvägen. Det är något alliansen kan enas kring, det finns empiri som visar att det verkligen ger jobb. Dessutom skadar det Socialdemokratin, eftersom de rödgröna är djupt splittrade i frågan.

Det verkar som om skattesubventioner är den borgerliga regeringens lösning på all sköns samhällsproblem. Idag kan ett hushåll använda högst 50.000 kronor till sådana typer av skatteavdrag. Ju högre inkomst desto högre avdrag kan man utnyttja. Statistiken visar ju också att andelen som utnyttjar avdragen är högre i kommuner med högre genomsnittlig inkomst.

Det verkar som om enskilda regeringspartiers opinionsproblem innebär att man inte längre förmår förhandla fram en annan politik. Man fortsätter i gamla hjulspår för att inte riskera den interna sammanhållningen.

Allt som återstår av allianspolitik är taktiserande och idélöshet.

Länkar: di.se, dn.se, SvD, dagens arena

Alla ska ha tillgång till läxhjälp


Stefan Löfven har meddelat att den, så kallade, läx-rut kommer att avskaffas i det fall socialdemokraterna kommer i regeringsställning. Stefan säger att …

Alla ska ha tillgång till läxhjälp. Inte bara några.

Det är ett bra besked! Det är inte tillgången till pengar och högre inkomster som ska avgöra huruvida elever kan få extra hjälp i sitt skolarbete.

Länkar: dagens arena, Ekot, di.se

Andra som skrivit: Martin Moberg

Rikemansbidraget


20130108-175720.jpg
Sveriges Television konstaterar i ett reportage att antalet köpare av hushållsnära tjänster ökade med 75.000 personer jämfört med 2011. Det motsvarar en ökning med 18 % till ungefär en halv miljon människor.

Jag förmodar att företrädare för de borgerliga regeringspartierna ser denna utveckling med viss tillfredsställelse. De hävdar ju att detta är en frihetsreform för många människor. Det har de väl också, i någon mening, rätt i. Men detta är ju inte reform för alla människor. Dagens Arena konstaterar att avdragen främst sker i de kommuner där de personer med de högsta inkomsterna återfinns.

Dagens Arena har granskat Skatteverkets statistik och jämfört de tio kommuner med högst medelinkomst med de tio med den lägsta. Det syns då en stor skillnad i hur stor andel av kommunens invånare som utnyttjat rut/rot-avdrag. Det är också tydligt att de yrkade avdragen är högre i de kommuner med en högre medelinkomst.

Detta syns väldigt tydligt i bilden nedan:

20130108-181438.jpg

I Sverige förs idag en politik för att minimera att ersättningar till sjuka och arbetslösa minimeras. Däremot syns inte någon sådan utveckling när det gäller bidrag till de med högsta inkomsterna.

Det kan man väl säga är en intressant utveckling?

Länkar: SVT, dagens arena, Östnytt, dagens arena, di.se, SvD, SVT

Resurser bör gå till stöd i skolan


Tidningen ”Dagens Samhälle” har genomfört en enkätundersökning bland kommunala skolpolitiker. Resultatet är faktiskt väldigt intressant. En stor majoritet av de svarande anser inte att RUT-avdrag för läxhjälp är någon särskilt bra reform. Enligt tidningen säger en folkpartistisk företrädare att …

Skolans kompensatoriska uppgift får inte sättas ur spel.

En socialdemokratisk nämndordförande säger till tidningen att …

Staten bör stödja med mer resurser till skolan för att erbjuda läxhjälp i samband med skolan. Det får en utjämnande funktion till skillnad från Rut för läxhjälp.

Det verkar som om de kommunala skolpolitikerna har en betydligt mer realistisk syn på denna fråga än de i den borgerliga regeringen. Men detta är ju inte den första fråga i vilken de låter sig styras av diverse teoretiska (fantasifulla) övertygelser.

Länkar: Dagens Samhälle, dagens arena, Lärarnas Nyheter

Ska lekmän som entreprenörer svara för skolans kunskapsuppdrag?


https://encrypted-tbn3.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcSJAKcNcKWnfviNEMZPWcwdSJjffT9Kc7fMaqlHp73CwgfWdrwCgQI lördags var professorn i historia och utbildningsvetenskap, Hans Albon Larsson, och professorn i religionshistoria, Anne-Christine Hornborg, publicerade med ett till utvecklingen i skolan kritiskt inlägg. De kritiserade hur politiken har hanterat skolan de senaste 20 åren sedan den kommunaliserades. Detta har lett till att ”de professionella, lärarna, förlorade tolkningsföreträdet när det gäller kursplaner och metodval.” De menar att lekmän, i många fall utan tillräcklig kunskap, drivit skolor till lägsta möjliga kostnad.

De är kritiska till hur debatten om skattesubventionerad läxhjälp förs, eftersom …

I stället för att diskutera orsakerna till att det behövs läxhjälp och hur elevernas kunskapsluckor bäst kan fyllas, handlar diskussionen om skolan som bas för entreprenöriell verksamhet och i så fall om rutavdrag och skattesubventioner är den bästa, mest rättvisa, formen av stöd. Debattörerna har missat syftet med en skattefinansierad skola, att ge varje individ en så god utbildning som möjligt för dennes egen skull och för samhällets gemensamma nytta.

Av debattörernas inlägg förstår man att de önskar helt andra, betydligt mer grundläggande, reformer av den svenska skolan. De säger att läxhjälp, om den behövs, bättre sköts av mer ideella krafter och utan skattesubventionering. De avslutar inlägget med en uppmaning:

Det är onekligen en paradox om samma regering som inför lärarlegitimation också vill införa att lekmän som entreprenörer ska svara för en del av skolans kunskapsuppdrag. Ännu finns tid till begrundan. Tänk om!

Det är klart som korvspad att det stöd som elever behöver för att klara av sin utbildning ska ske av utbildade och väl motiverade lärare inom skolan. Det ska inte vara elevens föräldrar tjocka plånbok och förmåga att lägga upp pengar som ska styra vilken hjälp man ska få. Vi lever med en skattefinansierad skola till vilken alla skattebetalande bidrar.

Skattesubventionerad läxhjälp är en styggelse!

Länkar: SvD, SvD, SVT

Andra som skrivit: Liv Beckström, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Markus Mattila, Martin Moberg, Leine Johansson

Industribloggare: Leine Johansson, Leine Johansson

Fredrik Reinfeldt: Ibland väljer vi att inte lyssna


Det rapporteras att de tre oppositionspartierna (S, VP och MP) kommer att ta strid för att fälla den borgerliga regeringens förslag att införa RUT-avdrag för läxhjälp. De tre partiernas utgångspunkt i denna fråga är att ett sådant skattegynnande i första hand kommer att gynna de med de högsta inkomsterna. De säger vidare att …

Läxhjälp ska vara något som ska vara en möjlighet för alla och helst via skolan, så att alla som behöver kan få del av hjälpen. Barns möjlighet att få läxhjälp ska inte vara avhängigt av att de har föräldrar som kan betala ett par hundra kronor per timme, efter skatteavdrag, för hjälp med läxorna i hemmet.

Enligt Leif Jakobsson (S), skatteutskottets vice ordförande, överväger partiet att begära in mer underlag för bedömning av frågan. Han anser att remisstiden varit väldigt kort samt att listan över remissinstanser var konstig. Som exempel har vare sig Lärarnas riksförbund som Lärarförbundet getts möjlighet att yttra sig över detta förslag. Huruvida detta har skett medvetet då förbunden är starkt kritiska till denna metod att hjälpa elever som hamnat efter i skolan. Följande ord av Metta Fjelkner (Lärarnas riksförbund) tjänar bra som avslutning på mitt inlägg:

Staten borde satsa på skolans kärnverksamhet i stället för att skattesubventionera verksamhet utanför skolan, i synnerhet som det finns väl fungerande kostnadseffektiva verksamheter som Mattecentrum eller Stiftelsen Läxhjälpen. Dessa ideella organisationer där alla är lika välkomna oavsett socioekonomisk bakgrund borde prioriteras.

Länkar: dn.se, SVT, Lärarnas Nyheter

%d bloggare gillar detta: