Fattigdom och undernäring

H&M är en stor aktör på världsmarknaden för billiga men dock moderiktiga kläder. H&M-skyltar kan hittas nästan överallt. Det är ett svenskt företag som likt IKEA har expanderat snabbt utanför Svea Rikes gränser. Affärsidén bygger på att sälja billiga kläder i stora serier. Det innebär att kläderna måste produceras under kostnadseffektiva förhållanden. Det betyder långa serier till låga kostnader. Det är inte att undra över att företaget (likt dess konkurrenter) är stora upphandlare i länder som Bangladesh.

H&M är ett företag som tjänar mycket pengar. Organisationen Swedwatch anser att det svenska företaget borde kunna göra mer för att förbättra förhållandena för de som arbetar i de fabriker som tillverkar H&M:s kläder. Underförstått förstår man att de som arbetar i fabrikerna tjänar så pass litet i lön att de lever i fattigdom och undernäring. Det kan vara en anledning till att det pågår strejker inom denna bransch i Bangladesh. Viveka Risberg, kanslichef på Swedwatch, säger

Nu skulle verkligen Hennes & Mauritz, och andra köpare – men Hennes & Mauritz är störst så de har starkast röst – kunna sätta ned foten i Bangladesh och säga att vi kan inte vara här om inte lönerna går upp och arbetarna får drägliga arbetsvillkor.

Företaget säger sig vilja bidra till en bättre utveckling i de länder vari man är aktivt. Förhoppningsvis är denna vilja ärligt menad och inte enbart en läpparnas bekännelse i syfte att inte förlora kunder. Företagets officiella ståndpunkt mår säkert inte illa av att kunderna ställer krav på att kläderna tillverkas under etiskt acceptabla förhållanden. Därför har du och jag ett ansvar för att ställa sådana krav. I det långa loppet handlar det ju om att försvara våra egna arbetsförhållanden.

Länkar: Ekot, Aftonbladet

Andra som skrivit: Mario Matteoni

Schyssta bär i höst?

De senaste höstarna har man i de svenska tidningarna och TV fått sig till dels berättelser av till Sverige på falska förespeglingar hitlurade bärplockare. De har trott att de skulle tjäna stora pengar men har i stället drabbats av skulder. Förra året fick ca 4.400 personer arbetstillstånd för att plocka bär i de svenska skogarna. I år har ca 2.500 personer fått arbetstillstånd.

Ansvarig myndighet tror att det är de skärpta reglerna som gjort att mindre seriösa företag avstått från att ta hit människor i år. De skärpta reglerna innebär bland annat att utländska bolag, som anställer bärplockare, ska ha en filial registrerad i Sverige. Filialen ska ansvara för att anställningsvillkor följs. Arbetsgivaren måste också garantera en minimilön till bärplockarna även om tillgången på bär är dålig.

Alejandro Firpo, Migrationsverket, säger att informationen ska vara korrekt och gedigen innan man beviljar arbetstillstånd:

2 500 personer har fått tillstånd, de har uppfyllt alla dessa villkor som krävs. Vi har pratat med en del av dem som kommit hit och de känner en viss trygghet i att de får lön. Det måste vara det minsta man kan kräva av ett företag.

Jag hoppas verkligen slippa läsa samma typer av artiklar som föregående höst. Och jag hoppas framför allt att de människor som kommer hit verkligen behandlas på ett korrekt sätt. Dessutom blir branschen sundare om företagen kan konkurrera med varandra under schyssta och lika förutsättningar.

Länkar: SvD, dn.se, Rapport

Industribloggare: Kaj skriver om Josefin Brink, Kaj resonerar om grafitti som konst eller vandalism

Under sulan på Converse

Jag uppmärksammades under kvällen på en artikel i Aftonbladet. Den handlar om hur arbetare behandlas på ett par av de fabriker som tillverkar Converse-produkter. Det är nyhetsbyrån AP som intervjuat arbetare och tidigare arbetare på ett par av de fabriker som tillverkar den populära skon.

Nike, som äger varumärket, har släppt en intern rapport till AP som visar att två tredjedelar av de 168 fabriker som tillverkar Converse inte lever upp till Nikes interna regler. Trots detta säger sig Nike inte kunna göra något åt situationen. De menar att eftersom så många av kontrakten skrevs innan Nike köpte Converse kan de inte genomföra inspektioner av fabrikerna eller kräva att de inför Nikes interna uppförandekod.

Men jag misstänker att skulle försäljningen av skorna kraftigt börja minska skulle man säkert inte tveka att agera. Det är väl det vapen vi konsumenter äger gentemot dessa varumärkesägande koncerner.

Vi kan välja att avstå från att köpa Converse!