Det är inte ödet som styr samhället

På debattplats i Aftonbladet argumenterar Stefan Löfven för en annan samhällsutveckling än den vi har idag. Det är ett i huvudsak ideologiskt anförande snarare än en uppräkning av detaljer i ett valprogram. Stefan argumenterar för att minska ekonomiska och andra klyftor så att alla människor som vill ska kunna forma det liv som de önskar leva.

Det finns många skäl varför det är så viktigt att skapa ett samhälle samhälle med allt minskande klyftor mellan människor. Stefan skriver …

… att minska klyftorna i samhället och öka sammanhållningen är inte bara solidariskt, det är också ekonomiskt smart. All forskning och erfarenhet visar att länder med störst jämlikhet – där alla kan utvecklas efter sin egen vilja, tanke och förmåga – också är starkare ekonomier. Därför pekas växande ekonomisk ojämlikhet ut som en av de viktigaste framtidsutmaningarna på toppmötet i Davos. Därför talar i dag USA:s president om hur man ska utforma en politik som minskar klyftorna. Och det är just därför Socialdemokraterna går till val på en politik som sätter jobben främst för att bygga Sverige både starkare och rättvisare.

Stefans inlägg har sin grund i sin egen uppväxt i egna erfarenheter. Hans argumentation utgår ifrån det positiva som han fick lära sig. Inlägget handlar om vilken samhällssyn som vi vill ska styra Sverige.

Länkar: Aftonbladet debatt, Aftonbladet debatt

Fler som skrivit: Peter Johansson, Roger Mörtvik

Regeringen har misslyckats med jobben

Viktigt att diskutera inkomstskillnader

För några dagar sedan publicerades ett debattinlägg av socialförsäkringsminister Ulf Kristersson. Inlägget publicerades samma dag som Riksdagen debatterade inkomstklyftor. Inlägget var väl ett försök att försvara och förklara den borgerliga regeringens förändringar av socialförsäkringssystem och arbetsmarknadspolitik. Han förklarade att …

… att framtidens fördelningspolitik måste handla om social rörlighet. Sverige ska vara ett land där alla kan bli något, ett land fyllt av nya inspirerande ”klassresor”, där man oftare får frågan vart man är på väg än varifrån man kommer.

Det låter ju vackert och som en vacker dröm att uppnå. Han försökte väl något att problematisera hur man uppnår detta vackra mål. På detta område finns ju förstås olika syn mellan de politiska partierna hur man uppnår det ”klassresande” samhället. Ulf fick ju snart svar på tal.

Ylva Johansson påpekar att möjligheten till ett arbete och utbildning är viktigt för att minska klyftor mellan grupper av människor och för att främja klassresor. Ylva säger att …

Regeringen har misslyckats med jobben. Arbetslösheten är högre än i jämförbara länder och långtidsarbetslösheten har vuxit dramatiskt. Samtidigt som rekordmånga unga har sökt till högskolan skär regeringen ned på utbildningsplatserna och stänger dörren i ansiktet på unga med framtidsambitioner.

Irene Wennemo och Marika Lindgren Åsbrink är inne på ungefär samma synpunkt som Ylva. De skriver i sitt inlägg att den borgerliga regeringen har som mål att skapa en större låglönesektor. Den utvecklingen stödjer ju den borgerliga regeringen genom hur man valt att subventionera olika branscher. De säger säger att …

De inspirerande klassresorna som Kristersson vackert skriver om verkar för allt fler leda rakt in i en återvändsgränd. Många unga hamnar i passivitet istället för att ta sig vidare till utbildning, jobb eller praktik. De ekonomiska drivkrafter som så elegant skulle lösa ungas utanförskap fungerar helt enkelt inte. Det har vi snart sju års erfarenhet av.

Jag delar långt ifrån den syn som Ulf Kristersson ger uttryck för i sitt inlägg. Han har dock rätt i att det är viktigt att diskutera hur vi skapar ett samhälle som möjliggör för fler människor än idag att skapa sig en bättre framtid och ett bra liv. Den moderatledda regeringen kan inte undgå ansvar för att arbetslösheten ökat, för att den långvariga arbetslösheten fortsätter att öka eller för att det utanförskap de sade sig vilja få bort uppenbarligen inte påverkats av deras politik.

Om drygt ett år stundar allmänna val. Vi har ett år framför oss då debatten om vilket samhälle vi vill ha kommer att föras.

Länkar: dn.se, dn.se, dn.se, dn.se, Aftonbladet ledare, Ekot, Ekot, Arbetet

Andra som skrivit: Alliansfritt Sverige, Badlands Hyena, Martin Moberg, Martin Moberg, Martin Moberg, Peter Johansson

Om klyftors vara eller icke vara

I måndags var Erik Ullenhag och Carl B Hamilton publicerade med ett inlägg vari de hävdar att de ekonomiska klyftorna inte har ökat under den borgerliga regeringens tid vid makten. Deras tes är snarare att om klyftor har ökat i samhället så skedde detta under socialdemokratiska regeringar. De menar att inkomstklyftorna inte har ökat på något nämnvärt sätt under de borgerliga regeringarna.

Senare samma dag kom ett svar från Magdalena Andersson och Mikael Damberg. De delar inte den syn som herrar representanter för Folkpartiet framförde. Magdalena och Mikael säger snarare att …

Oavsett vad regeringen vill ge sken av är det tyvärr otvetydigt så att klyftorna i Sverige istället växer. Till och med brittiska Financial Times, som knappast är känd för att vara särskilt inriktade på att minska inkomstklyftor, frågar sig om utvecklingen i Sverige inte har gått för långt.

De hänvisar till undersökningar från OECD och Finanspolitiska rådet som bägge säger att de ekonomiska klyftorna ökar i Sverige. Magdalena och Mikael medger även att denna utveckling till ökade klyftor skedde under socialdemokratiska regeringar.

Det är uppenbart att den sittande regeringens politik har misslyckats. Sedan tidigt 1990-tal har Sverige haft en politisk utveckling innebärande att man stramat åt socialförsäkringssystemen. Sedan 2007 har denna utveckling accelererat med den politik som den borgerliga regeringen genomfört. Utvecklingen har varit såväl medveten som eftersträvansvärd av de borgerliga partierna.

Carl B. Hamilton har ju i andra sammanhang argumenterat för behovet av ökad inkomstspridning som något eftersträvansvärt för svensk ekonomi. Carl B Hamilton är därför inte särskilt trovärdig i sin argumentation.

Den borgerliga regeringen bedriver en politik som syftar till försämra villkoren för sjukskrivna, arbetslösa och andra i behov av samhällets stöd. I kombination med sänkta skatter för de som arbetar är teorin att detta ska leda till att minska arbetslösheten.

Den borgerliga politiken har skändligen misslyckats. Carls och Eriks inlägg förändrar på intet sätt bilden av den politik som den borgerliga regeringen genomfört.

Magdalena och Mikael visar i sitt inlägg en större ödmjukhet inför den politik som även socialdemokraterna har bidragit till. Det lovar gott inför framtiden och för den politik som en regering med socialdemokratiskt inflytande vill bedriva.

Länkar: DN Debatt, DN Debatt, dagens arena, SvD, SVT, Aftonbladet ledare, DN Debatt

Fler som skrivit: Martin Moberg, Alliansfritt Sverige

Alla tjänar på ett samhälle som är mer jämlikt

Svenska Dagbladet skriver idag att …

Personer med medelinkomster har fått 30–40 procent högre inkomst efter skatt, justerat för inflation, mellan 1991 och 2010. Den rikaste tiondelen har fått en ökning med 76 procent medan den fattigaste tiondelen bara fått en ökning med 7 procent.

En fråga som debatterades under gårdagens partiledardebatt var huruvida den borgerliga regeringens jobbskatteavdrag har gynnat de med de högsta eller de lägsta inkomsterna. De borgerliga partiledarna drev med emfas tesen att jobbskatteavdragen till sin konstruktion mest  har gynnat de med de lägsta inkomsterna. De delar heller inte bilden att Sverige glider isär inkomstmässigt. De siffror som Svenska Dagbladet presenterar är ju nu bara en av flera som bekräftar den bild som handlar om att Sverige är det land där klyftorna växer mest. Detta sker ju heller inte av en slump. Det är ju en högst medveten politik som fått denna (av regeringen) önskvärda utveckling.

Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola, leder en studie som visar att Malmö är den plats där klyftorna ökar snabbast. Han menar att Sverige skulle gynnas av att vara ett jämlikare samhälle eftersom det genererar sammanhållning och kitt. Han säger vidare att …

Tränger vi ut människor så långt ut i marginalen att de upplever sig annorlunda så skapar det en svart ekonomi, kriminalitet och mycket annat. Det är mot den bakgrunden vi ska se hur det kommer sig att alla dessa bränder, vandalisering och ökad kriminalitet till stor del är koncentrerad till de fattiga förortsområdena i Sverige. Det finns ett väldigt tydligt samband.

Sverige behöver verkligen återgå till en politik för ökad jämlikhet!

Länkar: SvD, SvD, Ekot, dn.se

Andra som skrivit: Leine Johansson, Kjell Rautio

Besvärande fakta för Anders Borg

Dagens Nyheter rapporterar i en artikel att Sverige glider itu ekonomiskt. Den borgerliga regeringens politik har gynnat hushållen i paritet med deras inkomster – ju högre inkomst desto mer har man gynnats. Den tiondel av befolkningen med de lägsta inkomsterna har förlorat inkomster med den förda politiken. De fattigaste förlorade 5,5 % eller 350 kronor varje månad efter skatt och inräknat bidrag. Finansminister Hr. Anders Borg anser …

Vi ska ha ett land som håller ihop och det är naturligtvis besvärande om man ser indikationer på motsatsen.

Det är möjligt att finansministern anser dessa fakta vara besvärande (att de publiceras). Han borde ju knappast vara särskilt förvånad över denna utveckling. Det har ju faktiskt varit alldeles medveten borgerlig politik.

Länkar: dn.se, E24

Andra som skrivit: Olas tankar, Olas tankar, Martin Moberg