Om att sätta glädjebetyg

Tidningen Svenska Dagbladet konstaterar i en artikel att det är vanligast bland skolor i Stockholms län att sätta glädjebetyg för elever i årskurs nio. Fyra av de tio skolor i landet som ger allra störst andel överbetyg i matematik i årskurs 9, återfinns i Stockholms län.

Man kan ju undra över varför skolorna i Stockholm mer frekvent ger sina elever högre betyg än vad eleverna kanske förtjänar. Skolinspektionens utredare Jens Pettersson är ganska övertygad om att …

Det är inte orimligt att anta att betygen pressas upp av det faktum att det råder stor konkurrens om eleverna i tätorterna.

För några månader sedan visade rapporter att friskolor tenderar att betygsätta sina elever mer generöst än vad resultaten i de nationella proven visar. En viktig konkurrensfaktor och ett sätt att locka fler elever är ju att kunna visa att skolan visar goda resultat. Därför är det väl inte alldeles oväntat att det finns en frestelse bland skolor att värdera elevernas resultat mer generöst än vad de möjligen förtjänar.

Reportaget bekräftar en tidigare rapporterad tendens i den svenska skolan. Går detta att bekräfta mer vetenskapligt skulle det innebära ytterligare en spik i kistan för den svenska skolan. Att betygsätta elever på ett sätt som inte motsvarar verkliga resultat vore en otjänst för eleverna. Det kan innebära att högre utbildning måste anpassa sig till en kunskapsnivå nedåt.

Det finns all anledning för utbildningspolitiker och andra beslutsfattare inom området att granska fenomenet med ”glädjebetyg”. Syftet med att betygsätta elever handlar ju om att ge dem vägledning om de nått utbildningsmålen. Om inte betygen ger rätt signaler till eleven kan man lika gärna slopa dem.

Betyg eller inte betyg är det fundamentalt att konkurrensen inom skolvärlden inte innebär att skolor ger fel signaler till ”sina” elever. Dagens arbetsmarknad kräver mer av formell kompetens för de arbetsuppgifter som växer fram. Då gäller det att vi har ett skolsystem som förmår hjälpa och stödja elever genom hela skolsystemet. Snöd kortsiktig ekonomisk vinning i enskilda skolföretag får inte stå i vägen för den samhälleliga investering som skolan är.

Att skapa ett bra skolsystem tillhör de viktigaste insatser ett samhälle kan göra för att höja nationen och dess invånare till ett bättre liv. Idag känns det som om Sverige delvis håller på att förslösa den tillgång som skolan är.

Länkar: SvD, SvD, Aftonbladet ledare, Fokus, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Roger Jönsson, Martin Moberg