Bloggarkiv

Barn i fel skola riskerar sina livchanser


För några dagar sedan rapporterade SVT om en undersökning från Skolverket. Den visar att andelen elever som inte fått godkänt i nionde klass har slagit nya rekord. 13,1 % av eleverna i nionde klass klarade inte sin behörighet till gymnasieskolan. Resultatet gäller de elever som lämnade grundskolan i våras.

Det som är särskilt alarmerande med resultaten är att skillnaderna är väldigt stora mellan olika skolor. Som det skrivs i artikeln

Barn till högutbildade föräldrar har alltid klarat sig bättre i skolan. Samma mönster finns i de flesta skolsystem i hela världen. Men skillnaderna i Sverige ökar, trots att kraven på likvärdighet anses så viktig i skollagen.

Bland barn till akademiker är det bara 5 procent som inte klarar gymnasiebehörighet. Har föräldrarna bara gymnasieutbildning ökar andelen barn till 15 procent, och bland barn till lågutbildade, är det hela 42 procent som inte får godkänt slutbetyg när de slutar nionde klass. Den siffran har enligt statistiken ökat med 25 procent sen 2005.

Det som ändå är positivt med denna undersökning är att den etniska bakgrunden har mindre betydelse än klassbakgrunden.

Skolverkets undersökning verkar bekräfta tidigare undersökningar. Den klassmässiga bakgrunden får allt ökad betydelse för hur olika elever ska lyckas. Barn som kommer från hem där föräldrarna har akademikerbakgrund är de som klarar sig allra bäst.

Resultaten från Skolverket kan inte anses som något annat än ett rejält misslyckande. Det är fruktansvärt att så många barn som kommer från lågutbildade familjer får så låga resultat efter de nio första åren i skolan. Det är samma ungdomar som kommer att ha svårast att få arbete till goda villkor.

Den borgerliga regeringen väljer att se detta misslyckande som att vissa elever väljer bort högre betyg och saknar vissa talanger. De säger att de minsann inte vill ”tvinga” dessa elever att genomgå fullständig gymnasieutbildning. De skapar en skola som effektivt kommer att minska möjligheten till ”klassresor”.

En sådan inställning kan aldrig vara ett ideal för socialdemokraterna. Det är klart att skolan är betydelsefull för hur människor förmår skapa sitt framtida liv. Då kan vi inte ha en skola som ger upp i förtid när det gäller några barn och ungdomar. Det gäller att förutsätta att alla elever vill lärande och att ge alla de förutsättningar som de behöver. Det var därför som socialdemokratin en gång i tiden drev igenom enhetsskolan.

Utmaningen idag handlar om hur vi åter kan skapa likvärdiga möjligheter för alla elever i en skolvärld där elever/familjer väljer vilken skola de önskar gå i och där vinst, snarare än elevers kunskapsutveckling, har blivit drivkraften för många utbildningsföretag.

Den ansvarige ministern vägrar trots åtta års regeringsinnehav ta något som helst ansvar för denna utveckling. Det är både skamligt som ett hån mot skolvärlden att Jan Björklund så enkelt tillåts undandra sig ansvar för den utveckling som vi ser i dagens svenska skola.

Ska man skratta eller gråta över Folkpartiets valfilm?

Länkar: SVT, dn.se, SvD, SVT, di.se, Aftonbladet, SvD, SVT, Aftonbladet kultur

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Martin Moberg, Martin Moberg, Roger Jönsson

Annonser

Om att sätta glädjebetyg


Tidningen Svenska Dagbladet konstaterar i en artikel att det är vanligast bland skolor i Stockholms län att sätta glädjebetyg för elever i årskurs nio. Fyra av de tio skolor i landet som ger allra störst andel överbetyg i matematik i årskurs 9, återfinns i Stockholms län.

Man kan ju undra över varför skolorna i Stockholm mer frekvent ger sina elever högre betyg än vad eleverna kanske förtjänar. Skolinspektionens utredare Jens Pettersson är ganska övertygad om att …

Det är inte orimligt att anta att betygen pressas upp av det faktum att det råder stor konkurrens om eleverna i tätorterna.

För några månader sedan visade rapporter att friskolor tenderar att betygsätta sina elever mer generöst än vad resultaten i de nationella proven visar. En viktig konkurrensfaktor och ett sätt att locka fler elever är ju att kunna visa att skolan visar goda resultat. Därför är det väl inte alldeles oväntat att det finns en frestelse bland skolor att värdera elevernas resultat mer generöst än vad de möjligen förtjänar.

Reportaget bekräftar en tidigare rapporterad tendens i den svenska skolan. Går detta att bekräfta mer vetenskapligt skulle det innebära ytterligare en spik i kistan för den svenska skolan. Att betygsätta elever på ett sätt som inte motsvarar verkliga resultat vore en otjänst för eleverna. Det kan innebära att högre utbildning måste anpassa sig till en kunskapsnivå nedåt.

Det finns all anledning för utbildningspolitiker och andra beslutsfattare inom området att granska fenomenet med ”glädjebetyg”. Syftet med att betygsätta elever handlar ju om att ge dem vägledning om de nått utbildningsmålen. Om inte betygen ger rätt signaler till eleven kan man lika gärna slopa dem.

Betyg eller inte betyg är det fundamentalt att konkurrensen inom skolvärlden inte innebär att skolor ger fel signaler till ”sina” elever. Dagens arbetsmarknad kräver mer av formell kompetens för de arbetsuppgifter som växer fram. Då gäller det att vi har ett skolsystem som förmår hjälpa och stödja elever genom hela skolsystemet. Snöd kortsiktig ekonomisk vinning i enskilda skolföretag får inte stå i vägen för den samhälleliga investering som skolan är.

Att skapa ett bra skolsystem tillhör de viktigaste insatser ett samhälle kan göra för att höja nationen och dess invånare till ett bättre liv. Idag känns det som om Sverige delvis håller på att förslösa den tillgång som skolan är.

Länkar: SvD, SvD, Aftonbladet ledare, Fokus, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Roger Jönsson, Martin Moberg

Det finns inga genvägar förbi verkliga krav på kunskaper


Det finns inga genvägar förbi de verkliga krav på kunskaper och förmågor som ställs i yrkeslivet.

Per Måhl har skrivit ett tankeväckande inlägg gällande grundskolan. Per argumenterar för att den möjlighet rektorer har – men ej utnyttjar – att förlänga skolplikten för elever som saknar kunskaper att gå vidare till gymnasieskolan. Per skriver att …

När politiker 1993 enades om att införa godkändgränser i grundskolan klargjorde man att det nya betygssystemet, till skillnad från det gamla, förutsatte att elever ges olika lång tid på sig för att nå de uppställda målen. Men i praktiken har den tanken aldrig slagit rot. Trots att en uppflyttning på längre sikt kan få sämre konsekvenser för elevens kunskapsutveckling, har grundskolans rektorer vanemässigt flyttat eleven. I de få fall där elever inte har flyttats, har föräldrar krävt det.

Det är, vad jag förstått, otvistat att de ungdomar som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden är de som lämnat gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Det är många elever som kommer till gymnasieskolan utan tillräckliga kunskaper att klara utbildningen från början. Det leder till att man fortsätter att komma efter kunskapsmässigt. Det kan i sin tur leda till att eleven ger upp efter en tid. Därför kan det vara värt att pröva vägen att de elever som inte nått nivån för att klara gymnasieutbildningen får förlängd skolplikt. Det måste förstås, kombineras med adekvata åtgärder för att hjälpa och stödja eleven att komma i mål. Som Per säger …

Om inte attityden till förlängd tid i grundskolan förändras, kommer skolan inte lyckas bättre, andelen behöriga till gymnasiet kommer inte att öka, fler 20-åringar kommer inte att ha slutbetyg från gymnasiet och ungdomsarbetslösheten bland 20-24-åringar kommer inte att minska. Det finns inga genvägar förbi de verkliga krav på kunskaper och förmågor som ställs i yrkeslivet.

Jag tycker att denna väg är bättre att gå än den som Jan Björklund vill åka. Det är bättre att förlänga skolplikten för de elever som behöver det än att genomföra korta gymnasieutbildningar för ”skoltrötta” elever. Det kommer bara att de landar på en arbetsmarknad med liten möjlighet till arbete.

Länkar: SvD, Aftonbladet debatt, Lärarnas Nyheter, Lärarnas Nyheter, dn.se, SvD, SVT, dn.se, Ekot

Industribloggare: Leine Johansson

%d bloggare gillar detta: