Ökande löneskillnader

LO presenterade igår sin senaste lönerapport. Den visar i korthet att tjänstemännen som kollektiv har haft en bättre löneutveckling, i reda pengar, än vad LO-grupperna har haft. I stort sett består de löneskillnader som fanns på 1930-talet mellan arbetare och tjänstemän.

Rapporten visar på en del intressanta resultat. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor är större inom tjänstemannakollektivet än bland LO-kollektivet. Störst skillnader mellan kvinnor och män finns bland privatanställda tjänstemän. Arbetarkvinnorna har dock den allra sämsta löneutvecklingen bland de jämförda grupperna.

Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare, är bekymrad över den rådande utvecklingen. I tidningen Arbetets artikel anför han tre alternativa åtgärder som LO behöver vidta för att förbättra läget för LO:s arbetargrupper relativt tjänstemännen:

• • öka respekten för industrimärket,
  • omförhandlingsklausuler som träder i kraft om någon får mer än industrinormen, och
  • att arbetarna ser till att ta ut mycket mer så att tjänstemännen inte kan ta ut så mycket.

Torbjörn beskriver utvecklingen där allt fler löntagargrupper förhandlar fram ”sifferlösa” avtal som problematiskt. Han ser det som ett sätt bland berörda grupper att försöka kringgå industrin som lönenormerande genom att göra den till ett golv för egna löneambitioner. Det ligger förstås en del i detta. Sifferlösa avtal kan säkert vara bra bland grupper som av konkurrens- eller andra skäl kan gynnas av en annan och bättre löneutveckling.

Därför är det en angelägen åtgärd att verka för att öka respekten för ”industrimärket” – dvs att den konkurrensutsatta sektorn sätter nivån för de löneökningar som arbetsmarknaden långsiktigt kan bära. Det betyder inte att de som arbetar inom de sektorerna automatiskt har högre löner än andra. LO:s industriförbund har inte de högsta lönerna. Men det är klart att industrinormen sätter gränser för hur höga löneökningarna borde vara. Det innebär att man inom hela kollektivet måste vara ”överens” om att vissa grupper ska få högre löner medan andra får stå tillbaka.

Torbjörns andra och tredje punkter ovan är inte särskilt realistiska. Det fanns en tid då kollektivavtalen kryllade av olika omförhandlingsklausuler. Dessa eldade endast på löneutveckling och inflation på ett sådant sätt att inga slutligen gynnades av sådana. Den tredje punkten är knappast heller särskilt realistisk då TCO- och Saco-förbunden tillsammans har fler medlemmar och har högre organisationsgrad än LO:s förbund. Den tiden är förbi då LO i någon mån kunde styra utvecklingen och peka med hela handen.

Den egentligen bästa metoden att få till minskade löneskillnader vore att överge modellen med procentuella påslag. Även om olika grupper uppnår samma procentuella lönepåslag så ökar ju skillnaderna i reella tal. Men detta är säkert också väldigt svårt att uppnå.

LO-förbunden lär ha en del att prata om för att finna en löneförhandlingsmodell som gör att grupper/branscher med jämförbara kompetenser inte får en sämre löneutveckling enbart av den anledningen att de har en högre andel kvinnor inom sig.

Länkar: Arbetet, dn.se, dn.se, SVT, SvD, dagens arena, di.se, Aftonbladet ledare, ka.se, Aftonbladet

Fler som skrivit: Mats Larsson

Kvinnor arbetar gratis – 2.0

För ungefär en vecka sedan kom en rapport från EU som visar att kvinnors löner (som ett genomsnitt) är lägre än mäns. Det motsvarar att kvinnor arbetar 59 dagar gratis.

Av rapporten framgick att endast två länder – Nederländerna och Frankrike – ansågs något föredömliga i sitt förebyggande arbete. De har, åtminstone, genomfört hela jämställdhetsdirektivet i sin nationella lagstiftning.

Som Arbetet rapporterar så kommer EU-kommissionen vidta åtgärder emot de länder som inte uppfyller EU:s bestämmelser.

Häromdagen presenterade fackföreningen Vision en rapport om löneskillnader mellan kvinnor och män. De har jämfört några yrkesgruppers löner i kvinno- respektive mansdominerade branscher. Rapporten konstaterar att löneskillnaderna mellan kvinnodominerade och mansdominerade branscher fortsätter att vara stora.

Det visar sig att det är lönsammare att arbeta i en mansdominerad bransch. De som arbetar i kvinnodominerade branscher – såväl kvinnor som män – har en inkomst som är genomsnittligt lägre än de i mansdominerade.

Det är helt uppenbart att det förekommer löneskillnader som inte kan förklaras på annat sätt än att de har med kön att göra. I ett debattinlägg argumenterar fyra (S)-märkta debattörer för några åtgärder för att på sikt minska skillnaderna mellan mäns och kvinnors löner.

Det behövs onekligen målinriktat arbete för att komma åt de osakliga löneskillnader som finns.

Länkar: Aftonbladet debatt, dn.se, Arbetet, di.se, dn.se, di.se, SVT, SvD, Ekot, SvD, SVT, dagens arena, dagens arena, ka.se, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Arbetet, da.se

Kvinnor arbetar gratis

EU har i en aktuell rapport konstaterat att löneskillnaderna mellan män och kvinnor har minskat något. Detta har inte skett genom att kvinnors löner har ökat – det har skett genom att mäns löner har minskat.

Lönegapet mellan mäns och kvinnors löner är 16,2 % (Sverige 15,8 %). Rapporten uttrycker det som att kvinnorna därmed arbetar gratis 59 dagar om året. I Sverige finns rörelsen kring klockan 15:51 som symboliskt motsvarar att kvinnor arbetar gratis efter det klockslaget.

Frankrike och Nederländerna är de enda som fullständigt har infört EU:s direktiv om jämställdhet i arbetslivet. Rapporten framhåller Belgien, Frankrike och Österrike som positiva exempel när det gäller att arbeta med frågan. I Belgien är det sedan 2012 lag på att alla företag ska göra lönekartläggningar vartannat år. I Frankrike måste arbetsgivare sedan 2006 varje år skriva en rapport om jämställdheten på arbetsplatsen.

EU-kommissionen kommer att granska de EU-länder som man anser inte uppfyller sina åligganden enligt jämställdhetsdirektivet. Man kan komma att inleda överträdelseförfaranden i de fall medlemsländerna inte uppfyller sina skyldigheter.

Det kan innebära i en ytterligare arbetsrättslig fråga riskerar att stämmas inför EU-domstolen.

Länkar: Arbetet, fackligt.eu, europaportalen

Det är skillnad på folk och …

Tidningen Byggnadsarbetaren har granskat inkomsterna för cheferna i de största byggföretagen i Sverige. De konstaterar att Skanskas vd Johan Karlström tjänar 46 gånger mer än en genomsnittlig byggnadsarbetare. Det är i linje med den undersökning som LO brukar presentera årligen. Det är tydligt att inkomstklyftorna ökar mellan de högsta cheferna och de anställda. LO-ekonomen Torbjörn Hållö säger till tidningen att …

En konsekvens har blivit att även svenska löner följt den rådande internationella trenden med ökade inkomstklyftor. De lägsta lönerna har pressats nedåt och de högsta har rusat uppåt.

Länkar: Byggnadsarbetaren, SvD