Viktigare reformer än jobbskatteavdrag

Anna vill se mer bostadsbyggande

Under onsdagen anordnade LO ett ”försnack” om och inför den borgerliga regeringens presentation av höstbudgeten. Ekonomer representerande LO, Konjunkturinstitutet (KI) och Swedbank diskuterade och kommenterade kända pusselbitar i den kommande höstbudgeten.

De var samtliga överens om att de hellre skulle välja andra reformer än ett ytterligare jobbskatteavdrag. Ekonomerna från KI och Swedbank skulle hellre se satsningar på ökat bostadsbyggande.

Bostadsbristen på de orter som har störst bostadsbrist orsakar inlåsning på arbetsmarknaden. De som har bostad tenderar att stanna kvar där de bor. Ett ökat bostadsbyggande skulle därmed kunna stimulera arbetsmarknaden och göra att fler kan flytta till de platser var man kan finna arbete och bostad. Anna Felländer, Swedbank, sade att …

Regeringen borde satsa på strukturreformer, som ökat bostadsbyggande. Det låga bostadsbyggandet försvårar rörligheten på arbetsmarknaden och ökar risken för finansiell instabilitet.

Ekonomerna diskuterade överskottsmålet. Jesper Hansson, KI, menade att det blir större tryck på skattehöjningar om nuvarande överskottsmål ska nås. Även om överskottsmålet sänks blir det krav på ökade utgifter och skattehöjningar för att bibehålla den offentliga servicen.

Anders Borg kommer att presentera regeringens förslag till budget som en satsning och för att vara expansiv. Jesper Hansson menar dock att budgetens verkan blir neutral genom en kombination av ofinansierade reformer på 25 miljarder kronor och automatiska åtstramningar när utgifter inte räknas upp samt för att bromsen i pensionssystemet slår till.

Detta kommer dock knappast Anders Borg låta sig påverkas av. Han kommer glatt leende visa upp sig för journalisterna. Regeringen är ute efter att vinna ett val och är då beredda att långsiktigt försämra de statliga finanserna.

Länkar: SvD, ka.se

PS

Efter att jag skrivit texten ovan hittade jag en debattartikel skriven av Göran Zettergren och Roger Mörtvik. De argumenterar för att politikerna behöver reformera eller avskaffa dagens överskottsmål. De skriver att …

Det bästa vore om moderater och socialdemokrater kom överens om att överskottsmålet bör förändras. Om man ersätter det med ett mål om ett underskott på en procentenhet av BNP skulle det räcka för att stabilisera den offentliga skulden som andel av BNP. Om man i stället väljer ett mål om balans i de offentliga finanserna skulle det förbättra läget jämfört med nuvarande mål, men skulle fortfarande kräva politiska prioriteringar vad gäller skattehöjningar eller utgiftsnedskärningar.

DS

Länk: SvD